Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
22 september 2015 under Noterat | kommentera

Bokmässa, kulturekonomi i verkligheten och bibliotekspanel

Tobias Tobias

Evernote Camera Roll 20150922 230559

Får en bild i mobilen från Göteborg. Vår monter — Volante förlag — håller på att sättas upp. Snart väntar fyra extremt intensiva dagar med böcker, samtal och dålig mässluft.

Det är kulturekonomi i verkligheten.

Kultur — berättelser, kunskap och hantverket bok – till försäljning. Och framför allt människorna bakom.

För mig som förlagschef väcker just mängden en rad tankar. Sticker vi ut bland alla montrar? Hur står sig våra böcker? Är tillräckligt många intresserade av att köpa? Hur står sig boken? Vilka är egentligen våra läsare?

Volantes monter (B08:19) blir den största för oss hittills, så välkommen förbi! Från ett kulturekonomiskt och politiskt perspektiv rekommenderar jag framför allt våra seminarier med Linda Liukas (”hur en sagobok om programmering engagerade en hel värld”) och Andrew Keen (”Internet är inte svaret”). Se nedan för tider.

Från ett mer allmänmänskligt perspektiv måste man förstås lyssna på psykologstjärnan Daniel Goleman, om hans samtalsbok med Dalai Lama om godhetens kraft. Fredag kl 09:30-09:50 (C04:32) i samtal med Maria Carling från SvD.

Och apropå politik är ju Dagens Nyheter-journalisten Viktor Barth-Krons debutroman ”Gröna gården” obligatorisk. Han signerar till exempel i Volante-montern kl 15-16 på fredag. Han lär också dyka upp på DN-scenen.

I år är jag också med i en diskussion på fredag kl 10.00 om skolbibliotek (plats E1, E00:01; seminariekort krävs). Se mina tankar från i våras då en uppfriskande biblioteksdiskussion pågick.

Utmaningen för oss i panelen blir väl bara att inte vara alltför överens.

Fest? I vår monter torsdag kväll från kl 17. Du är välkommen! Det blir öl och pizza. (Tyvärr är jag inte själv på plats då. Kommer med Daniel Goleman direkt från Skavlan-studion på torsdag kväll.)

***

Några tider, apropå Linda Liukas och Andrew Keen:

Torsdag
Kl 13.00-13.20 Linda Liukas, Digitala torget (F02:32)
Fredag
Kl 16:00-16:20 Linda Liukas, Digitala torget (F02:32)
Lördag
Kl 15:30-15:50 Andrew Keen, Digitala torget (F02:32)
16:30 Varför är inte internet svaret? Med Andrew Keen och Andreas Ekström (Molnet scen, G-hallen, G02:36)
Söndag
Kl 14:00-14:50 Andrew Keen, Digitala torget (F02:32)

***

Det brukar bli några av årets roligaste och mest minnesvärda dagar. Första mässan för mig var för 21 år sedan, som värnpliktig reporter på Värnpliksnytt (de hade nog inte haft någon reporter på plats tidigare). Jag intervjuade bland andra Norman Mailer och Olov Svedelid (RIP), utöver de svenska storförfattarna som fortfarande upptar en stor plats på scenen (Klas Östergren, Jan Guillou, PO Enquist).

Snart är det dags igen.

Dålig luft, men enormt många bra samtal.

Kommentera
10 juni 2014 under Analys | kommentera

Alla behöver få möjligheterna

Tobias Tobias

Malcolm Gladwell for Time Magazine by Bill Wadman, October 2008

Vad gör en människa framgångsrik? Det räcker inte med den individuella begåvningen, menar Malcolm Gladwell i sin bästsäljande bok ”Outliers: 10 000-timmarsregeln och andra framgångsfaktorer”.

Budskapet är kanske inte kontroversiellt för en svensk som växt upp med uppfattningen att förutsättningar påverkar hur det går i livet.

Men boken innehåller en rad kulturpolitiska och kulturekonomiska poänger som tål att upprepas.

Denna text bygger på en analys som jag skrev till Kulturekonomis analysbrev för fem år sedan. Nu har Volante just återutgivit boken på svenska med originaltiteln ”Outliers”. Den har visat sig fortsätta att vara aktuell; läs till exempel Anders Mildners artikel i Sydsvenskan om ”myten om geniet” och kreativitet. En förklaring till bokens framgång är annars att den är underhållande i sig.

Om sammanhanget är det viktiga – hur kan det påverkas?
De mest begåvade faller inte automatiskt ner från skyn. Om vi tar Bill Gates som exempel så hade han turen att tidigt få obegränsad tillgång till en tidig generation av datorn 1968.

Om en miljon tonåringar fått samma möjlighet, hur många fler Microsoft skulle vi då haft i dag?

För att skapa en bättre värld skulle vi behöva ersätta lapptäcket av tursamma omständigheter och slumpartade fördelar som i dag avgör ifall någon ska nå framgång eller inte – gynnsamma födelsedata och lyckosamma historiska skeden – med ett samhälle som ger alla lika möjligheter.

Varför är sammanhanget så viktigt?
Det är inte den mest talangfulla eller intelligenta som lyckas bäst. Poängen i ”Outliers” är att vad som spelar mest roll för individers framgång är faktorer runt omkring – talang, intelligens och ambition är visserligen viktiga, men inte avgörande.

Hur kan framgång då förklaras?outliers_3000px-600x947 Boken betonar fyra faktorer: träning, tidpunkt, socialt arv och kulturellt arv. Varför Beatles blev så bra berodde på all träning på nattklubbarna i Hamburg, där de spelade åtta timmar per dag, sju dagar i veckan. Gladwell lyfter fram tiotusentimmarsregeln: det är så mycket tid som krävs för att bemästra något.[1]

Som en följd av betydelsen av socialt arv så menar Gladwell att klasskillnader skulle minska om sommarloven kortades. Det är utanför skoltid som gapen i kunskap och kompetens uppstår mellan olika grupper.

Vilka slutsatser kan dras?
Om vi ser på villkor för utveckling för både individer och samhället finns två slutsatser att dra: Framgång uppstår för det första ur ett sammanhang. De som lyckas särskilt väl är de som får möjligheterna – och fångar dem genom ambition och träning. För träning lönar sig.

Sammanhanget kan för det andra påverkas genom att skapa lyckliga omständigheter – för alla – apropå Bill Gates och hans datortid.

Från ett svenskt synsätt känns detta tämligen givet, men bredd-skapar-elit-modellen tål ändå att upprepas i flera sammanhang, inte minst från ett kulturekonomiskt perspektiv. På många sätt förklarar ”Outliers” varför kulturpolitiska satsningar behövs. Alla har inte det sociala eller kulturella arvet med sig. Inte heller får alla möjligheter automatiskt att träna.

Vi kan också i efterhand se hur vissa satsningar varit lyckade. Ett exempel är 90-talets datorsubventioner och tidig utbyggnad av bredband. Bland annat så berättade Daniel Ek, Spotifys vd och grundare, i sitt Sommar-program om betydelsen av bredband i sin bakgrund.


[1] Den svensk-amerikanske professorn K Anders Ericsson är forskaren som Gladwell refererar till, men Eriksson betonar att det också spelar roll vilken träning man ägnar sig åt.

Kommentera
15 februari 2013 under Analys | kommentera

Att tänka globalt (New York del 1)

Tobias Tobias

 

Ser ni Mamma Mia-skylten där nere till höger? Låt mig återkomma till den.

Det må ha varit snöstorm för en vecka sedan, men nu är gatorna torra vid Times Square och den strålande solen lyckas ibland komma i rätt vinkel i förhållande till de höga husen för att nå fram.

På ett hotell bredvid pågår konferensen Tools of Change for Publishing. Det är en konferens riktad mot bokförlag och tar upp aspekter som har att göra med den teknologiska utvecklingen.

Jag pratade i onsdags på konferensen och presenterade vår nya förlagsdel Density som kommer bli ett internationellt förlag med i huvudsak digital distribution Inriktning är forskning i kortformat.

Bakgrunden är hur bokbranschen internationaliseras, men ur en icke-amerikansk och litet förlags synvinkel. Det är ovanligt här. Från ett amerikanskt perspektiv så ser man bara möjligheter med att kunna sälja fler böcker på engelska direkt till utländska läsare, som i Sverige.

Men för ett svenskt förlag som har köpt rättigheterna till en bok och översatt den, är originalutgåvan på engelska ofta den största konkurrenten. Jag känner till exempel när det engelska originalet har sålt mer än tio gånger så mycket som översättningen. Lägre pris (ibland) och tajming (då översättningen kommer mycket snare) är två förklaringar.

Fast varför bara ta emot i denna internationella konkurrens och bara känna av nackdelarna? Jag tror att det är möjligt att även ett svenskt förlag kan konkurrera på den internationella spelplanen, även om det innebär att titlarna är på engelska. Frågan är förstås hur man gör — och under mitt föredrag gick jag igenom både egna och andras lärdomar.

Jag jämförde även med den svenska musikbranschen där internationalisering är ett naturligt inslag. Apropå Mamma Mia-skylten så berättade jag om hur Abba framför allt vidgade horisonten och visade att internationella, stora framgångar var möjliga — för att sedan efterföljas av Roxette och svenska superproducenter som Max Martin, Shellback, Avicii och Swedish House Mafia, och på företagssidan Spotify och X5.

En viktig poäng här att det handlar om självbild och känsla av vad som är möjligt. Här ligger flera svenska kulturella och kreativa näringar bra till i jämförelse med många andra länder.

Internationella framgångar brukar ibland förklaras med att vi är relativt bra på engelska och ligger långt fram när det gäller teknik etc. Men den viktigaste förklaringen är att vi ser sådana framgångar som möjliga, till och med självklara. Och därför ger oss ut.

Kommentera
10 april 2012 under Analys, Noterat | 3 kommentarer

Jag läser på tre skärmar

Tobias Tobias

image
image

Visserligen älskar jag boken, den fysiska, tryckta saken av papper. Som barn till en bokhandlare och en lärare är jag uppvuxen med väggar klädda med böcker och som tjugoåring samlade jag på förstaupplagor. Jag älskar papper, omslag, känslan i en bok.

När jag och min familj flyttade senast så funderade jag på om vi skulle prioritera bokhyllan. Vid förra flytten, 2006, bytte jag musiksystem till datorlösning enbart. Inga skivor framme. Men det blev ändå en stor vägg med böcker. Jag älskar ju det.

Men risken är att bokhyllan kommer få karaktär av ett museum, med ett före och efter 2011. För i höstas gick jag över helt. Sedan dess har jag bara läst böcker på skärm. Valet var medvetet — jag ville på djupet testa med tanke på vårt experimentella arbete på Volante med e-böcker.

Med anledning av våra olika försök och framgångar, bland annat försöken med olika priser på titeln ”Monster”, och kanske alla inlägg här på bloggen, har tidningen Svensk bokhandel gjort en intervju och placerat mig på omslaget.

Nu har jag svårt att gå tillbaka till tryckta böcker. När jag ser andra bära omkring på sådana känns det mest jobbigt och tungt. Okej, jag överdriver lite. Men tidigare idag blev jag småirriterad av att inte kunna köpa boken som jag sökte efter (svenska utgåvan av ”Torsk”) direkt, inte minst eftersom jag vet att jag köpt den tidigare men inte hittar.

Den stora fördelen utöver direktleveransen är att jag hinner läsa mer eftersom jag alltid har med mig boken.

Flera har frågat kring hur jag läser. Jag läser främst på tre skärmar:

– Mobil. En android-lur med stor skärm, som funkar bra upp till en halvtimme, det vill säga på tunnelbanan, i kösituationer och då barnen inte vill somna under nattning.
– Dedikerad läsplatta. Min andra Amazon Kindle och den som jag helst läser på och därför förstavalet hemma eller på resa.
– Mediaplatta. En (ny) iPad som mest tas fram för läsning i mörker då den till skillnad från läsplattan har bakgrundsbelyst skärm.

Jag har testat tre andra läsplattor men föredrar Kindle just nu eftersom deras app möjliggör läsning även på andra enheter smidigt. Synkning sker automatiskt för att hitta där jag senast slutade läsa, oavsett enhet. Svenska titlar köper jag på Dito och konverterar själv till mobi-format via gratisprogrammet Calibre. Inte kanon, främst eftersom jag tappar synkningen, men okej. På mobilen och iPaden kan jag då läsa med dito-appen.

Kanske hade jag valt en annan plattform än Amazon Kindle om jag verkat i USA. Det finns många invändningar mot Amazons dominans och hur företaget utnyttjar den, och troligen hade jag känt mig drabbad av hur Amazon inte verkar för branschens och litteraturens bästa.

Framför allt är arkiveringen inte användarvänlig. Dels hittar man till slut inte bland alla titlar, dels är inlåsningen — det går inte att flytta sina filer till andra system — allt annat än optimal… Men egentligen behöver jag inte ha kvar de här titlarna som jag redan läst. Jag behöver bara kunna söka i dem vid behov. Och helst alla andra böcker också, apropå Spotify för böcker som ju då och då lyfts fram som önskemål. Nya titlar kan jag betala mer för.

Sverige är en marginell marknad för Amazon, men de har köpt Lovefilm och det skulle vara förvånande om de inte vill bygga vidare på sitt herravälde. Det kommer finnas anledning att återkomma i ämnet.

Genombrottet för eboken i Sverige? Jag trodde något skulle ske i höstas då Dito tapetserade storstäderna med reklam och då Zlatan-boken sålde slut och bara fanns i e-format. Men det finns för få prisvänliga och enkelt tillgängliga läsplattor för vardagskonsumenten. Dessutom, bland annat på grund av olösta frågor kring bibliotekens utlåning av e-böcker, känner sig inte förlagen tvungna att driva utvecklingen hårdare.

Under tiden jobbar vi hårdare än någonsin.

image

Två av mina lässkärmar. Kindlen och iPaden. Men Steve Jobs-biografin läste jag nog mest på mobilen.

Kommentera
23 februari 2012 under Gäst, Rapport | 4 kommentarer

GÄST/Ny statistisk modell för musikbranschen

red red

Linda Portnoff, Volante, gästbloggar om sina tankar kring rapporten ”Musikbranschen i siffror” som släpps idag. Det är en rapport som hon menar framför allt utvecklar en metod och modell för att bedöma musikbranschens omsättning och export, och som fungera som underlag för hur man kan mäta andra kulturella och kreativa näringar. Ett lärseminarium kring det sistnämnda arrangeras i vår.

Förra veckan var jag i Oslo på By:larm och presenterade rapporten – utan att presentera några siffror, vilket var något av en utmaning, men det gick ändå förvånansvärt bra att prata i allmänna termer om den rapport som släpps av Tillväxtverket. Läs även Claes Olson från Musikindustrins reflektion från By:larm.

Skälet till att det gick att presentera en statistikrapport utan att visa några siffror är att det egentligen inte är siffrorna i sig som är intressanta, utan snarare deras relativa förhållanden. Vi visar bland annat att konsertintäkter i Sverige 2010 står för nästan dubbelt så mycket som både intäkter från inspelad musik respektive upphovsrättsliga intäkter.

Det övergripande syftet med undersökningen har varit att utveckla en metod och en modell för att kunna beskriva musikbranschens inhemska omsättning och export för år 2010, och på sikt kunna göra jämförelser över tid och se utvecklingstrender för olika delar av den svenska musikbranschen.

Blir du ändå nyfiken på siffrorna? Varsågod, här kommer de – ladda ned rapporten (högerklicka och välj ”Spara länk som”).

Läs mer om bakgrunden till rapporten på Volantes blogg. Tobias Nielsén har varit projektledare och Markus Larsson har varit medförfattare.

Kommentera
1 februari 2012 under Noterat | kommentera

Poesi som vinnare

Tobias Tobias

En vacker sida av ”snuttefieringen”. Så lyder rubriken när Svenska Dagbladet beskriver mitt företag Volantes lansering av dikt.se.

För snart nio år sedan registrerade jag domännamnet dikt.se. Det var samma dag som det blev möjligt att äga domän som inte var knutna till ens bolag. Jag tror jag köpte fem stycken. Ett annat av dem var ”kastalien”, som i Herman Hesses ”Glaspärlespelet”.

Att poesi skulle bli vinnare i dagens medie- och underhållningssamhälle är en tanke jag burit med mig länge, då utbudet sväller hela tiden, då kultur- och nöjesformer tävlar sida vid sida. Jag hade det till och med som tema — ”culture light” – på en av slutkurserna på Handels för drygt tio år sedan. Trenden har bara förstärkts, inte minst med iPad där boken ställs mot strömmad tv som ställs mot film som ställs mot miljoner sajter. Wired har benämnt det som snack culture” (och även tesen om förväntningssamhället och ”Nextopia” kan kopplas till detta).

Tranströmer har varit på topplistorna i höst och det är ett gott tecken, men jag trodde nog att poesi skulle växa sig starkare jämfört med romanen oavsett ett nobelpris.

Nu hoppas jag att vi kan hjälpa till. Dikt.se är en tjänst som ska till att börja med ska erbjuda utskick av dikter, en gång i veckan, via epost, Facebook och Twitter. Vi börjar i en betaversion, för att testa oss framåt och förhoppningsvis knyta till oss samarbeten.

Intäktsmodell? Nej, det finns ingen. Det är ett rent altruistiskt kulturprojekt.

Hoppas ni gillar.

- Sajten dikt.se där nu anmäler dig på mejlinglistan
- Facebook-sidan
- Följa på Twitter

Kommentera
18 augusti 2011 under Bok | 3 kommentarer

Nedkopplad

Tobias Tobias

image

Kanske du också loggade ur i somras? Eller känns det omöjligt med till exempel mejlen i mobilen?

I början av året fick jag ett boktips från journalisten Anders Mildner, som alltid har bra koll på ny facklitteratur inom kultur och samhälle. Han skulle recensera ”The Winter of Our Disconnect” där forskaren och journalisten Susan Maushart berättade om sitt experiment som pågick i ett halvår:

Utan internet.
Utan tv.
Utan mobiltelefon.

Utmaningen gällde inte främst henne själv, utan hennes tre tonårsbarn som så många andra levde sina liv i Facebook och med olika medier flödandes runt omkring en samtidigt. Det var inte minst därför som hårda (om än godtyckliga) regler blev nödvändiga. Men regler och målsättningar hänger tätt ihop.

Jag gillade boken skarpt och igår kom de första exen av en svensk utgåva — med titeln ”Nedkopplad” — till labbet här i Gamla stan. Mitt förlag Volante ger nämligen ut boken (reklam: läs mer och förköp här). Fyra månader har det tagit från start till nu: oerhört bra jobbat av alla från översättare till formgivare och inte minst Olle och Simon på Volante.

Susan Maushart kommer till Sverige i nästa vecka för att medverka på The Conference i Malmö. Hon samtalar dessutom med Johanna Koljonen på Kulturhuset i Stockholm nästa lördag kl 14 — då är ni alla hjärtligt välkomna!

Jag gillade boken av flera anledningar. Den var roligt skriven, diskuterade intressant kring bland annat barnuppfostran, och ifrågasatte sådant som så många av oss bara hyllar och erkänner per automatik.

Det sistnämnda är en del i en större trend. Den ensidiga hyllningskören till internet har fått flera tonarter. En annan bok som släppts nyss är ”Framtiden” av Jonas Andersson och Eric Schüldt. Jag har inte läst denna, men Andreas Ekström höjde den till skyarna i Sydsvenskan. Se även Anders Mildners krönika i SvD häromveckan, som kommenterats på några bloggar (klicka till exempel härifrån). Uppdatering: Hittar också Tobias Brandels artikel idag i SvD, där han bland andra talat med Susan Maushart.

Men jag noterar — och detta är viktigt — att debattörerna ofta talar förbi varandra. Susan är mer inne på internets dominans i vardagslivet, medan andra tar ett samhälleligt perspektiv kring öppenhet. Det ena behöver inte utesluta det andra.

Själv loggar jag aldrig helt ur helt utan ser nedkopplad — för att låna ett ordval från Rasmus Fleischer — snarare som en gradfråga: alltså inte om jag kollar mejlen utan hur ofta.

Kommentera
27 maj 2011 under Noterat | kommentera

Vill du ha mitt jobb? Drömyrke för en kulturekonom

Tobias Tobias

Jäpp, jag rekryterar till Volante. Jag behöver någon ytterligare vid min sida för att borra djupare i och förstå ännu bättre hur vi ska jobba med kulturekonomi, samhällsplanering, omvärldsanalys och innovationsprocesser.

Det är ett kanonjobb för den som är intresserad. Jag har ju haft det själv i tio år.

Läs mer på Volantes webbplats eller i den här filen. Start 15 september (eller i oktober). Det är en senior tjänst, men jag är ändå ständigt på jakt efter bra researchtalanger, så att visa ett intresse skadar aldrig.

Kommer bli en kul höst och framtid!

Kommentera
6 april 2011 under Analys, Noterat | kommentera

Tillåt mig presentera boksinglar (och bitkultur)

Tobias Tobias

Idag släpper Volante 58 nya böcker. De motsvaras av de antologikapitel som vi på förlaget gav ut under 2009 och 2010 och som tidigare bara kunnat läsas inom ramen för varje bok.

En text mår bra av ett sammanhang, och varje bok fungerade som sådan, med en egen dramaturgi för vardera titel. Det blev tre spännande antologier: ”Gratis? Om kvalitet, pengar och skapandets villkor”, ”Noll Noll – decenniet som förändrade världen” och ”Framtiden är nu – Kulturverige 2040 – vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill”.

Men nu kan varje kapitel köpas var för sig – som e-bok, dels via vår nätbutik, dels via de vanliga svenska ebokhandlarna (Adlibris, Bokus och några till). Amazon testade vi för övrigt, men de säljer inte titlar på svenska än.

Varje kapitel har ett eget omslag, med antologins omslag som utgångspunkt.

Det här blir ett oerhört spännande experiment. Vi har inte sett det genomföras tidigare, även om liknande tankegångar börjar skönjas.

Under tiden vi förberett vårt experiment har Amazon hunnit lansera Singles och en av vinterns mest omdebatterade faktaböcker i USA, Tyler Cowens ”The Great Stagnation”, släpptes enbart som en sådan.

Vi är förstås inspirerade av musikbranschens konventioner med album och singlar. Ibland vill man ju bara ha låten, inte hela albumet, eller hur? Från början tänkte vi bygga en egen app, men det blev dels för dyrt, dels börjar vi tröttna på alla miljarder appar som man har skräpandes i telefonen. Vi är tveksamma till eboken som app (läs gårdagens inlägg kring detta).

Med detta testar vi framför allt tre saker:

  • Prissättning. Näthandel uppmuntrar till att testa på liksom lågengagemangsköp, samtidigt som det finns ett hav av gratis innehåll tillgängligt. Vårt pris i den egna shoppen är 10 kronor (exklusive moms 8 kronor) och F-priset via extern handel 5 kronor. Hittills har få svenska eböcker köpts – men händer något när priset för en text sänks radikalt? Tyvärr blir utpriset dock högre (Bokus 20 kronor, Adlibris 25 kronor).
  • Bitkultur. Konsumtion av kultur sker i allt högre grad i bitar och även bokbranschen kommer youtubifieras. Men kort eller snabbt behöver inte motsvara sämre kvalitet. Jämför med dikter. Skillnaden jämfört med, säg blogginlägg, är att i de här antologikapitlen så är texterna genomarbetade, något längre och har även en längre livstid.
  • Long tail-modellen. Hur gör man för att inte bara sälja mycket av några få ex, utan också lite av mycket. Tillgänglighet och sökbarhet krävs, men för att öka utbudet är det också viktigt att differentiera, att släppa samma sak eller ungefär samma sak i olika versioner. Det handlar inte bara om e-versioner. Robyn släppte ju tre album förra året, varav det tredje i princip var en samling av de två första och även dessa hade en låt som återkom på båda albumen i olika versioner.

Problemet är förstås beteendet i Sverige. Medan eboksutvecklingen har exploderat i USA och är på stark uppgång i Storbritannien, pratar vi fortfarande om låga volymer i Sverige (även om ökningen procuentuellt sett är stor).

Den viktigaste förklaringen är att kunderna hittar inte vant eller lärt sig köpa – vilket hör ihop med att handlarna eller förlagen inte marknadsfört eboken. Tydligast blir det i en jämförelse mellan startsidorna på Adlibris och Amazon - Amazon har i flera års tid haft sin Kindle på startsidan.

Kommentera