Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
16 augusti 2011 under Noterat | 1 kommentar

Snart dags för Kreatörskaravanen

Tobias Tobias

Snart — 31 augusti — är det dags för Kreatörskaravanen för den som vill förstå mer om kulturella och kreativa näringar. Hör av dig till info[at]generatorsverige.se om du vill veta mer eller anmäla dig.

Jag ska vara diskussionsledare eftersom Volante Academy fått i uppdrag att arbeta med innehållet till dagen. Generator Sverige arrangerar med finansiering från Tillväxtverket.

Vi kommer bland annat besöka tre företag för att illustrera att kulturella och kreativa näringar knappast kan buntas ihop som en enhet, med samma typ av åtgärder — och det gäller inte bara att paraplybegreppet rymmer många branscher.

  • Livsstilsföretaget illustrerar betydelsen av en skapande kärna, i rollen som idékläckare och underleverantör, eller för den delen där forskning och utveckling sker.
  • Tillväxtföretaget visar på tillväxtmöjligheter inom kulturella och kreativa näringar. Teman såsom digitala affärsmodeller och exportinsatser berörs.
  • Turismföretaget fångar in diskussionen om turistekonomiska effekter och andra, ofta platsspecifika värden, såväl som betydelsen av helhetsupplevelser.

Den som deltog på något av de tillfällen som Emma och jag höll i i våras (här premiären) kommer känna igen sig, men under den kommande dagen lägger vi ännu mer fokus på studiebesöken.

Läs mer här, bland annat om vilka företag som vi ska besöka.

Kommentera
3 maj 2011 under Noterat | kommentera

Solig start på vår utbildning

Tobias Tobias

Soligt var det när jag och Emma Stenström höll i vår introduktion till kulturekonomi och kreativa näringar i förra veckan.

Tack alla ni som kom! Tack även till DICE och Folkoperan för studiebesöken.

Detta var också första tillfället för Volante Academy. Vi är glada över resultaten från utvärderingen — 5,5 på den teoretiska delen och 5,8 på kunskapspromenaden där 6 var mycket bra och 7 max — men ser flera möjligheter till förbättringar.

26 maj blir det fördjupning på samma tema — hur tar vi diskussionen om kulturella och kreativa näringar? ska vi ens tala om dem som en enhet?

Dessförinnan hinner det bli en intressant dag om sociala medier och crowdfunding inom kulturen.

Kommentera
29 april 2011 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Alexander Dahlgren: "Brett utbud lockar de intresserade"

Tobias Tobias

I onsdags då jag och Emma Stenström höll vår introduktion till kulturekonomi och kreativa näringar tog vi en promenad i området. Vi besökte bland annat spelföretaget DICE och Folkoperan. Vi tog även svängen förbi Krukmakargatan där butiken Papercut ligger.

Trots att så många bokhandlare och skiv- och filmbutiker har tvingats stänga, är Papercut fortsatt intressant för många. Beror de på deras geografiska läge, mitt i ett pärlband av intressanta mode- och designbutiker som får stockholmare att åka till en del av stan de aldrig annars skulle besöka? Eller på deras närvaro på internet?

Vi ställde några frågor till Alexander Dahlgren på Papercut.

Vilka erfarenheter tog ni med er när ni startade Papercut?
Andreas hade mycket erfarenhet av av film, så den delen tog han med sig. Själv har jag en bakgrund där jag har hållt på mycket med tidningsjobb och böcker. Så det handlade mer om att bygga vidare på de existerande kunskaperna vi hade. Och man lär sig hela tiden.

Mängder av bokhandlare och film- och skivbutiker har gått omkull under nolllnolltalet? Hur är det möjligt att lyckas i denna utdömda nisch?
Det är svårt att säga. Visst är det en farlig bransch man verkar inom. Det talas ju mycket om papperstidningens död. Men vi tror på att det gäller att ha ett brett utbud som lockar de som är intresserade. De som faktiskt sätter ett värde på att köpa sakerna och vet vad de vill ha istället för att ladda ner.

Vi har en mix mellan stamkunder som kommer ofta och de som bara “tittar in”. Men det vi tror att folk gillar är att vi har ett bra och personligt urval. Har man det så är det enklare för kunden att själv göra den sista filtreringen och hitta det man verkligen vill ha.

Hur påverkar närheten till mode- och second hand-butikerna er rörelse?
Självklart positivt. Förut fanns inte så mycket i området. Men nu finns ju allt möjligt, inte bara modebutiker utan också schyssta bagerier och annat. Det är en plats som man kan tycka är roligt att åka över halva stan för att komma till. Den har något som lockar och det är bra för oss.

Hur viktig är er nätbutik för er? Ser ni er främst som en nätbutik med ett showroom eller tvärtom?
Nej, inte som en nätbutik. Inte alls. Vi är en fysisk butik och det är det viktigaste. Men nätbutiken är självklart viktig och den växer hela tiden. Det är en del av vår verksamhet som vi ska utveckla och förbättra. Det ger en möjlighet att sälja till så många fler än de som kommer in till butiken.

Kommentera
19 april 2011 under Analys, Noterat, Rapport | kommentera

Svenska scener i sociala medier: Dramaten bäst

Tobias Tobias

Idag släpper Volante en ny rapport – Svenska scener i sociala medier. Rapporten beskriver hur synliga och aktiva scenkonstverksamheter, bland annat Dramaten, Norrdans och Malmö symfoniorkester, är i sociala medier. Undersökningen har mätt närvaro på Facebook, Twitter och via YouTube, blogg, community, nyhetsbrev och videopresentation. Denna har sedan jämförts med en studie från 2009.

När vi gjorde den första undersökningen år 2009 hade den övervägande majoriteten av organisationerna, förutom en hemsida, knappt någon närvaro alls på internet. Det såg statistiskt ut som att så var fallet eftersom nästan hälften använde Facebook och/eller ett nyhetsbrev. Men Facebook-grupperna var ofta öde, utan verksamhet och nyhetsbreven uppdaterades sällan.

Situationen har förändrats till det bättre, men det är fortfarande främst de större aktörerna – Uppsala stadsteater, Malmö opera, Göteborgs symfoniker och Dramaten – som lägger tid och kraft på de sociala medierna. Och Dramaten är de som gör det mest och bäst.

Facebook används nu av 70 procent av organisationerna, en ökning med 42 procent sedan 2009. Andra noterbara ökningar syns i användningen av Twitter men det är fortfarande bara 14 procent av alla organisationer som twittrar. Samma siffra 2009 var 9 procent. Man kan inte heller se någon större ökning av bloggandet sedan 2009. Då hade 15 procent av medlemmarna en blogg, samma siffra idag är 17 procent.

Resultaten kommer att användas under det seminarium som Volante arrangerar 23 maj. Temat för seminariet är Digitalt deltagande – hur media, spelbeteende och öppenhet kan driva din verksamhet. Dagen leds av Joakim Jardenberg, Pernilla Petrelius Karlberg, Max Valentin och Martin Thörnkvist. Läs mer om seminariet här.

Läs hela rapporten Svenska scener i sociala medier här. Se även min tidigare krönika från för två år sedan för Svensk Scenkonst.

Kommentera
17 april 2011 under Noterat | kommentera

Spel förbättrar världen?!

red red

Kan spel förbättra världen? Amerikanske spelforskaren Jane McGonigal menar det. I boken ”Reality is broken: Why games make us better and how they can change the world” argumenterar hon för att spel har förmågan att motivera människor att lägga ned en stor mängd energi på komplicerat arbete. Detta genom omedelbar feedback när spelaren lyckas och uppmuntran att försöka igen när hon misslyckas. Något vi alltså kan (och måste?) applicera på den ”riktiga” världen för att klara framtidens utmaningar.

I en mycket bra recension skriver Johanna Koljonen att ”Reality is broken” visserligen missar att lyfta boken in i ett större samhällsvetenskapligt/humanistiskt sammanhang men ”[ä]ndå kan den här boken, som en praktisk handbok för läsare i företagsvärlden, utbildningssektorn och folkrörelserna, rädda människoliv, förändra”.

Anmäl dig till Volante Academy den 23 maj om du vill lära dig mer om spelifiering – Martin Thörnkvist föreläser. Nedan är en video från McGonigals föreläsning hos TED 2010.

Kommentera
13 april 2011 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Joakim Jardenberg: "Internet innebär helt nya förutsättningar för kulturen"

Tobias Tobias

Om någon är spindel i nätet och guru inom sociala medier i Sverige är det Joakim Jardenberg. Han sprider vidare, han hejar på, han diskuterar — och blir diskuterad. Dessutom brukar han vara först. Bland annat startade han upp aftonbladet.se redan 1994, sedan länge en framgångssaga när det gäller affärsmodeller på nätet.

Jag är särskilt nyfiken på hans syn hur kultursektorn kan använda sig av– eller hotas av? — medieutvecklingen. Den 23 maj deltar han i vår utbildningsdag om digitalt deltagande. Det känns som ett unikt tillfälle då han ihop med tre andra experter kommer kunna anpassa diskussionen för kultursektorn (läs mer på Volante Academy).

Vad kan internets möjligheter tillföra kulturen?
Helt nya förutsättningar. I det korta perspektivet handlar det om en ny distributionskanal så klart. Att sända via nätet, i alla dess former, är relativt billigt och förhållandevis enkelt. Det betyder att det kan göras med små resurser, och att kulturen – i synnerhet den som redan är gemensam finansierad eller ofinansierad – når ut till så många fler än tidigare. Enklare tillgång för befintliga målgrupper, men också möjlighet att hitta nya, i synnerhet om man addera de sociala kanalernas spridningseffekter.

Distribution har alltid varit en trång sektor. Inte nu längre. Men det är inte slut där. Både interaktion och produktion har också fått helt nya förutsättningar. Det är egentligen bara ambitionen som sätter gränserna för vad som kan göras.

Du har bland annat hjälpt Helsingborgs symfoniorkester med livesändningar. Vad har ni uppnått?
Avsikten för de inledande försöken har varit enkel och på många sätt given i en digital värld: Sprida kulturen (självförklarande och en förhoppningsvis naturlig drivkraft för alla som sysslar med kulturella uttryck). Fylla salen (givetvis är digitalt på distans aldrig samma sak som analogt på plats). Bygga varumärket (både internt och externt visar det här på vilja att utvecklas, ta plats, vara aktiv.)

Sedan är det fortfarande väldigt mycket en experimentverkstad. Man testar och provar, och lär sig mer och mer för varje gång. Men det står redan klart att de tre målen är riktiga och att livesändningar på nätet är ett utmärkt sätt, bland många, att nå dem. Och så är det ju kul också.

Vad kan andra lära sig av de här exemplet?
Redan Aristoteles sa ju: ”What we have to learn to do, we learn by doing”. Jag brukar prata i termer som spaden i marken, babysteps och det urskånska ”klydda inte”. Att göra idag är inte så svårt, tekniken är tillgänglig, friktionen är låg. Inom kort ska vi paketera våra erfarenheter på ett sätt som gör att vem som helst kan komma igång med bara ett par knapptryckningar. Sedan kan man nog också lära sig att när man börjar en resa mot ett mer modernt och digitalt tänkande så händer mycket annat spännande också. Men det får vi återkomma till.

Vilka kulturformer tror du har mest att vinna på medieutvecklingen?
Jag vill helst inte göra en sådan indelning. Jag tror att alla har stora fördelar att plocka på att kunna vara sina egna medier. Det handlar om attityd, de egna förutsättningarna och – som sagt – att sätta spaden i marken.

Kommentera
15 mars 2011 under Samtal | 3 kommentarer

SAMTAL/Max Valentin: Det finns stora möjligheter att göra en stor förbättring för många

Tobias Tobias

Crowdfunding är det nya svarta i kulturen. Eftersom många brottas med brist på pengar är ofta intresset stort för nya modeller att finansiera sin verksamhet. En av dem som har funderat kring crowdfunding – eller på svenska: användar- eller folkfinansiering — i ett svenskt, kulturpolitiskt sammanhang är Max Valentin som tagit initiativet till Crowdculture – en plattform för crowdfunding av kulturprojekt. Crowdculture drivs tillsammans med Fonden Innovativ Kultur och har nyligen avslutat sin första testperiod som ledde till finansiering av sex projekt.

23 maj deltar Max Valentin tillsammans med bland andra Joakim Jardenberg på en utbildningsdag hos Volante Academy på temat ”Digitalt deltagande – sociala medier och crowdfunding”.

Vad är crowdfunding?
Det handlar om att individer gemensamt går samman och skapar en pool av resurser för att genomföra någon form av projektidé. Det handlar ofta om nystartade företag, sociala projekt, lokal journalistik eller som vi, applicerat det på kultur.

Begreppet kan kanske bli tydligare om man skriver ut det som ”crowd sourced capital”, det vill säga en annan strategi till finansieringsströmmar än till exempel riskkapital, offentlig finansiering eller det kanske vanligaste, egenfinansiering.

Vad är egentligen nytt i detta? Att flera är med och finansierar har väl gjorts tidigare?
Att individer går samman för att skapa något man anser sig ha gemensam nytta av som kyrkor, Dramaten och vissa av Ibsens föreställningar är inget nytt utan där har just denna typ av finansieringsupplägg använts.

Det som däremot man kan påstå är nytt är enkelheten och transparensen i finansieringsprocessen som webbtekniken ger oss. Samma teknik ger oss också förutsättningarna att bryta oss utanför det personliga nätverket vilket varit betydligt mer utmanande tidigare.

Crowdculture har varit ett försök att integrera crowdfunding-modellen i kommunal verksamhet, nämligen Stockholm stad. Är den offentliga kopplingen viktig?
Ja, för oss har det varit väldigt viktigt. De crowdfundingmodeller vi kan se växa fram bygger enkom på tanken av (mikro-)mecenatskap och att skapa autonoma strukturer online. Vi tror på någon form av ”Nordisk modell” där finansieringen av vad vi upplever som relevant för det gemensamma sker i samverkan.

Man skulle ju kunna tänka sig att vårt system enkom blandade företagspengar med privatpersoners, men det skulle förta en stor del av syftet med projektet. En drivkraft för oss har varit att öppna upp för möjligheten för fler att ta ett steg in på den semi-offentliga arenan som kulturstockholm är. Detta är en kulturpolitisk handling som syftar till att på ett konstruktivt sätt utmana expertrollen, stärka lobbynätverk och kvalitetskriterier och där med hur ekonomiska medel fördelas.

Innebär crowdfunding att den offentliga finansieringen kan minska genom att fler blir delaktiga på individnivå?
Jag är inte säker på om ökad delaktighet inom ett fält innebär minskat offentligt fokus på området. En kraftig ökning av högskolestudenter under efterkrigstiden har ju inte inneburit mindre offentliga medel till akademierna utan tvärt om, större offentliga satsningar och mer privat kapital i form av till exempel forskningsmedel.

Varför deltar man och medfinansierar? Får man tillbaka något?
I det test vi genomfört uppger tretton procent att de medfinansierar för att en kompis lagt upp ett projekt, sexton procent för att de vill stödja Stockholms kulturliv och cirka tjugo procent för att de hittat ett projekt de gillar. De flesta har dock gått med på grund av nyfikenhet kring systemet.

Personer som anmält projekt till sidan har uppmanats att definiera vad de ger tillbaka till de som finansierat dem. Få har dock uppgivit att detta påverkat deras val och vad man fått har kanske inte upplevts som så spännande. Men om vi iakttar mer mogna system som Kickstarer.com så förstår man snabbt att detta är ganska viktigt. Vi ser att ett viktigt steg för utvecklingen av Crowdculture är att hantera vilka licenser projektägare väljer att distribuera sina resultat under.

Vilka är de största slutsatserna från projektet?
89 procent av de cirka 170 som var betalande medlemmar i testet uppger att de skulle fortsätta vilja vara med och antalet betalande medlemmar ökade i slutet med cirka 28 per vecka. Om man utgår från den tillströmning av medlemmar vi såg och extrapolerar det över ett år så innebär det ett tillskott på drygt 800.000 kronor till Stockholms kulturliv årligen. Det är nästan i nivå med den budget staden avsätter för utdelning via Fonden för Innovativ kultur. För mig så är det en indikation på att finns en stor potential.

Mindre roliga slutsatser är att vi alla, såväl medlemmar som skapare av systemet, befinner oss tidigt i en lärcykel. Många saknar en förståelse för vad som händer och vår pedagogik har varit mer än bristfällig. Men jag gissar det är därför man testar saker, för att lära sig om hur saker och ting fungerar. Kontentan av det är om vi förhåller oss lite ödmjukt till varandra så finns det stora möjligheter att göra en stor förbättring för många.

Kommentera
4 mars 2011 under Noterat | kommentera

NYHET! I vår startar vi utbildningar i kulturekonomi

Tobias Tobias

Tobias Nielsén och Emma Stenström

Jag har länge sett behovet av både fördjupande samtal och introducerande utbildningar i ämnen som rör kulturekonomi. Äntligen sätter vi igång. Idag kan jag stolt presentera Volante Academy och vi sätter igång redan i april och maj med tillfällen.

Klokt och roligt är ledorden. Målet är att skapa en samlingsplats för viktiga frågor som rör samhällsutvecklingen. Dagarna riktar sig främst mot kulturstrateger och kulturdirektörer, politiker, projektledare, företagsfrämjare, turistutvecklare samt chefer, marknadsförare och verksamhetsutvecklare inom kulturen.

Vilken roll kan småkommuner spela när allt fler väljer att bo i städer? Hur kan din plats bli rätt plats? Vad föredrar morgondagens konsument? När, hur och varför ska du använda digitala kanaler för att utveckla din verksamhet? Vad har vi lärt oss av drygt tio års diskussioner om kreativ ekonomi och klass? Fungerar mötesplatser?

Jag och Emma Stenström startar (27 april) med en introduktion till kulturekonomi och kulturella och kreativa näringar och avslutar (26 maj) med en fördjupning på samma tema – för de som har hållit på med området i flera år – i samarbete med Generator. Kanske tycker du att en politiker bör förstå kulturföretagande lite bättre och komma till introduktionen? Vi följer ungefär samma upplägg på vår turné i höstas (här apropå starten i Gävle och här från Karlstad, inklusive filmklipp och medföljande rapport).

Det senare seminariet blir förhoppningsvis ett tillfälle som rejält kan föra den svenska diskussionen vidare. Stina Algotson från Tillväxtverket har även lovat att gästa och berätta om handlingsprogrammet.

Dessutom försöker Evelina Wahlqvist och Dominic Power (3 maj) svara på hur din plats kan bli rätt plats – det vill säga ekonomisk geografi, varför vissa platser lyckas bättre än andra – och hur stadsplanering tar hänsyn till olika sektorers behov.

Jag och Sven Nilsson leder en dag (11 maj) om framtid, utmaningar och trender utifrån boken ”Framtiden är nu”.

Nätgurun Joakim Jardenberg inleder en utbildning om sociala medier (23 maj) och digitalt deltagande. Dagen fokuserar även bland annat på crowdfunding med hjälp av Max Valentin.

Utbildningarna och seminarierna genomförs vid Mariatorget i centrala Stockholm, men planer finns för att arrangera på fler platser. Hör gärna av dig om du har tankar och idéer. Läs mer här.

Kommentera