Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
10 juni 2009 under Essä | kommentera

Analys av sommarens festival- och konsertekonomi

red red

Det blir en svensk festivalsommar med tuffare konkurrens än någonsin: samtidigt som festivalerna blir allt fler och bättre, kommer många megaartister till Sverige för att fylla arenor i storstäderna. Ofta flera dagar i rad som Bruce Springsteens tre konserter på Stockholm stadion förra veckan.

De största rockfestivalerna och arenakonserterna förväntas dra över en halv miljon människor. Lyckas det kommer biljettintäkter och turismekonomisk effekt att landa på ca 1,4 miljarder kronor. (Då har vi bara räknat på tio av de största festivalerna* och de största arenakonserterna*.)

En fråga kvarstår dock: finns det verkligen publik till sommarens alla musikevenemang? Ska tio av de största rockfestivalerna sälja slut så är det 225.000 personer som ska köpa festivalbiljetter till ett snittpris på 1.363 kronor. Det innebär biljettintäkter på 307 miljoner kronor.

För att leka med ett räkneexempel: om vi generaliserar är festivalpubliken i kategorin 18-35 år – genomsnittsåldern hos konsertpubliken har dock ökat, men för att kunna räkna avgränsar vi så – vilket innebär att en av tio ska köpa en festivalbiljett (hänsyn ej tagen till den lilla gruppen som är på flera festivaler).

Dessutom finns ytterligare ett 50-tal mindre festivaler och stadsfester runt om i landet, som också vill ha en publik.

Gör man ett överslag på de stora arenakonserter i sommar* så handlar det om ytterligare ungefär 350.000 biljetter. Det ger ungefärliga biljettintäkter på 263 miljoner om man räknar på ett uppskattat snittpris på 750* kronor per biljett.

Motor i besöksnäring

Men det intressanta är inte bara det stora utbudet och den mängd publik som förväntas se på livemusik i sommar. Festivalerna är också motor i en besöksnäring som genererar mycket pengar till städer och regioner.

På Turismens utredningsinstitut i Göteborg har man räknat på vad arenakonserter och festivaler har för turistekonomisk effekt – då man även räknar boende och annan konsumtion som sker på platsen. Vid Robbie Williams två konserter på Ullevi i Göteborg 2006 var den genomsnittliga konsumtionen per person och dygn 1.386 kronor (totalt ca 236 miljoner i turistekonomi), och på rockfestivalen Way Our West 2008 var motsvarande siffra 1.600 kronor (totalt 69 miljoner i turistekonomi).

Om vi även utgår från andra studier av konserter och festivaler kan vi räkna fram ett ungerfärligt genomsnitt för arenakonserter i storstäder på 1.000 spenderade kronor per dygn och för festivaler 700 kronor per dygn, utöver biljettkostnaden. Något mer på festivaler i storstäder och mindre på campingfestivaler.

De tio festivaler som vi räknat på förväntar sig sammanlagt 225.000 besökare som gör av med 700 kronor per dygn i snitt. Alla är dock inte på plats alla dagar, så av sammanlagt 34 festivaldagar avrundar vi nedåt till 27 dagar (80%). Med det överslaget handlar det alltså om ca 430 miljoner i turistekonomisk effekt.

För arenakonserterna handlar det om 1.000 kronor per person på 350.000 besökare, det vill säga 350 miljoner kronor.

En miljardekonomi

Tillsammans alltså nästan 800 miljoner kronor. Lägger man till biljettintäkter handlar det om sammanlagt 1,4 miljarder kronor – och då har vi som sagt inte räknat med alla andra festivaler, teaterföreställningar eller konserter. Totalt arrangeras nästan tusen ”festivaldagar” i Sverige från maj till och med augusti. En uppskattning ger att festival- och konsertsommaren omsätter 4-6 miljarder kronor i biljettintäkter och turistkonsumtion. (Jämför med att det såldes böcker för 7 miljarder kronor under hela förra året i Sverige.)

Samtidigt tar de här beräkningarna bara med biljettköparna i beräkningen. En festival drar ytterligare besökare som volontärer, artister, journalister och försäljare. Personer som inte köper biljett, men som konsumerar på plats. Dessutom är fördelningen mellan endagsbiljetter och för alla biljetter olika på olika platser. Vi har inte heller hänsyn till alla kopplingar till underleverantörer för både scenproduktion och marknadsföring.

Det är hur som helst tydligt att livemusik – liksom scenkonsten i olika former – bidrar till stora intäkter; inte bara till det som kretsar kring scenerna men också till många andra aktörer. Det är ändå fel att säga att livescenen blomstrar. Pressen på arrangörerna är stenhård, med hög risk och i många fall oförskämda krav på förskott. Om enbart företagsekonomiska kalkyler skulle få råda skulle vi se långt färre konserter och festivaler.

För oss som publik liksom för alla företag och kommuner som tjänar på besökstillströmningen kan vi bara vara tacksamma för att alla de här konserterna genomförs. Det handlar inte bara om värdet i ekonomiska termer, utan dessutom det kanske viktigaste – värdet av det som förmedlas från scenerna.

Studien är gjord av Tobias Nielsén och Johan Scheele. [Skydd enligt CreativeCommons.]

* Sweden Rock, Hultsfred, Sonisphere, Siesta, Where The Action Is, Way Out West, Stockholm Jazz, Peace & Love, Arvika, Storsjöyran.

* Ullevi: Madonna x 2, U2, AC/DC; Stadion: Bruce Springsteen x 3, Coldplay; Globen: Britney x 2

* Madonnabiljetterna ligger mellan 700 och 1200 kronor, AC/DC mellan 500 och 750.

Kommentera
8 maj 2009 under Analys, Noterat | kommentera

Turism skapar marknad för kulturen

Tobias Tobias

Kulturens roll i regional och lokal utveckling har tydliga kopplingar till turism. Det visar rapporten från Glesbygdsverket som jag nämnde igår men även den pågående enkätundersökning som jag håller på och sammanställer för Sveriges Kommuner och Landsting om Kulturutredningen, bland annat apropå s.k. aspektpolitik.

Samtidigt får också turismen en allt större betydelse för samhällsekonomi. Turistnäringen är i en expansiv fas och tar redan in mer exportintäkter än verkstads- och bilindustrin. Fokus frågade sig häromveckan i en intressant artikel om turismen helt enkelt är på väg att bli Sveriges nya basnäring.

Från ett kulturekonomiskt perspektiv innebär tillväxten för turism en större marknad för kultursektorn.

Enligt Tillväxtverket (f.d. Nutek) så omsätter turistindustrin 237 miljarder och sysselsätter 160 000 årsarbeten. Den totala turistkonsumtionen har ökat med 50 procent mellan 2000 och 2007, och de senaste tio åren har intäkterna från utländska besökare tredubblats. Sett i exportvärde ger turismen 88 miljarder årligen, en siffra som är större än jämförelsetalet för både järn och stål (77,3 miljarder) och personbilar (69,7 miljarder).

Visit Sweden och Sveriges Hotell- och restaurangägare (SHR) menar dock att tillväxtpotentialen fortfarande är stor och har efterlyst pengar från regeringen för att marknadsföra Sverige som turistland utomlands. Regeringen har inte avsatt några sådan pengar utan menar att de arbetar med generella åtgärder för att underlätta företagande – ett argument som vi känner igen från riksdagsdebatten om de kreativa näringarna som vi skrev om i ett tidigare analysbrev.

Kommentera
25 september 2008 under Noterat | kommentera

När ingen längre läser Selma

Tobias Tobias

Natt efter eftermiddag och kväll i värmländska Sunne. Jag har bland annat besökt Mårbacka. Det finns ett imponerande litterärt arv i den lilla kommunen – inte bara Selma Lagerlöf, utan också Göran Tunström.

Sloganen är ”Sagolika Sunne” och stoltheten är tydlig, åtminstone bland politiker och kulturarbetare. (Det är dem jag stött på.)

Här finns Selma Spa, Selma Lagerlöf hotell, Mårbacka och ett flertal andra verksamheter som kopplar ihop med sig med nobelpristagaren.

Det är ett fantastiskt utgångsläge om man pratar kultur, upplevelseindustri och besöksnäring.

Men jag funderar – om ingen längre läser Selma? Vi fick inte göra det när jag gick på högstadiet eller gymnasiet. Det är ändå 15 år sedan och mer. Hur ser det ut idag?

Arvet efter Selma fungerar som solen här – runt den snurrar olika verksamheter som drar nytta av laddningen från kopplingen med författarinnan, likt planeter i ett solsystem.

Jag ställde frågan: ”Är Sunne färdigt?”

För det går inte att stanna vid det man haft. ”Berättande” är ett profilområde här. Men vad är berättande idag? Jag ställde frågan och nämnde själv datorspel, videoklipp på YouTube och bloggar; specifikt Sveriges mest populära blogg, Blondinbellas, som för mig är ett mysterium: utan nån typ av spets har hon 400.000 läsare. Alex Schulman hade åtminstone finess i språk och ibland i humor när han var störst.

När kultur bara blir kultur som identitet och kulturarv – och inte handlar om utveckling – är det lätt att fastna.

Kommentera
6 december 2007 under Noterat | kommentera

6 miljoner köper kultur och upplevelser på nätet

Tobias Tobias

Skandinavisk e-handel omsätter 90 miljarder kronor och har drygt 13 miljoner aktiva konsumenter, visar en ny undersökning.

Resor, kultur och upplevelseindustrin är de sektorer som lockar flest till att handla över nätet.

Kultursektorn och upplevelseindustrin ligger i topp efter resebranschen. 47 procent av de aktiva konsumenterna – det vill säga 6,1 miljoner skandinaver – har köpt biljett till teater, konsert, sport och liknande det senaste året. På plats 4-6 återfinns musik, film och böcker.

Enligt undersökningen är köparnas motiv till att handla via nätet främst de lägre priserna. Ytterligare motiv är att man spar tid på att handla via nätet, att butikerna är öppna dygnet runt och att man har möjlighet att jämföra produkter och priser.

Av resultaten framgår också att det är en 25–34 åring som handlar oftast på nätet medan det är den 35–44 årige som lägger mest pengar på sina inköp.

Kommentera
23 september 2007 under Noterat | kommentera

"Bilbao har misslyckats"

Tobias Tobias

NY Times skriver intressant om Guggenheimmuseet i Bilbao apropå tioårsjubileet. I denna hyllade ”kulturstad” beskrivs skillnaden vara stor mellan Varumärket och Staden.

Avslutningen i artikeln är både rolig och beklämmande:

The concentration of first-rate architecture is astounding, even without Gehry’s titanium masterpiece. But architecture alone does not a city make. Bilbao is all dressed-up, but hasn’t figured where to go.

“Our local culture still hasn’t integrated with the Guggenheim,” said Alfonso Martínez Cearra, the general manager of Bilbao Metropoli-30, a public-private partnership that is guiding the city’s revitalization. “This is still an industrial city.”

The disconnect between Bilbao the brand, and Bilbao the city was on display one Saturday night, when the narrow streets of Casco Viejo were once again packed with young bar-hoppers. The smell of marijuana wafted from a crowd outside a bar on Calle de Somera. In the group was Ikel, a 22-year-old studying to be an engineer, like his father.

“I’ve never been to the Guggenheim,” Ikel said between puffs, as mechanical street cleaners starting scrubbing beer and urine from the cobblestones. “It’s for tourists.”

Kommentera
29 augusti 2007 under Noterat | kommentera

Filmturism: argument för satsning på film?

Tobias Tobias

Det är många som vill besöka Hogwarts. Dagens Industri skriver om hur trakten runt Alnwick Castle, slottet som är magiskolan i filmerna, har fått se turismen växa med 120 procent.

Det finns många exempel på samma tema. DI skriver också om hur Da Vinci-koden bidragit till att antalet besökare till Rosslyn Chapel i Midlothian ökat med 33 procent och femfaldigat antalet besök i Temple church i London. Liknande svenska exempel finnns.

Det kan bli lite pengar för turismen. DI refererar tidningen The Guardian som skriver att besöksindustrin i kölvattnet av filmer och tv-serier omsätter motsvarande 36 miljarder kronor om året. I Skåne har man gjort beräkningen att varje satsad krona (totalt 13 miljoner) ger ett regionalekonomiskt utfall på mellan 24 och 92 kronor beroende på vilket scenario (om filmerna blir en succé eller inte) och vilken beräkningsmodell som väljs.

Allt bra med det? Visst. Plus stolthet för invånarna etc. Men det är viktigt att komma ihåg att sådana här indirekta effekter från filmproduktioner bör kopplas till turism och har varken att göra med filmen (kultur) eller, som så många regioner strävar efter, värdeskapande i ett audiovisuellt kluster (näringsliv).

 

Kommentera