Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
12 maj 2009 under Bok, Noterat | kommentera

Kulturens kraft?

Tobias Tobias

Det har inte bara kommit flera nya rapporter i ämnet – i höst ska också en bok om kulturens betydelse i regional utveckling färdigställas. Arbetsnamnet är ”Kulturens kraft” och redaktör är Lars Lindkvist, professor på Baltic Business School vid Högskolan i Kalmar. Boken ges ut av SNS.

Bland skribenterna märks Tommy Andersson om Vara konserthus och Akvarellmuseet i Skärhamn, Heléne Bäckström om KRUT-projektet samt Sven Nilsson om exemplet Skåne.

Jag är också inbjuden att skriva. Vi får se om exakt vad, men det lutar åt ett resonemang om förväntningar på kulturen och faktiska resultat. Blir det alltid som man tänkt sig?

Kommentera
8 maj 2009 under Analys, Noterat | kommentera

Turism skapar marknad för kulturen

Tobias Tobias

Kulturens roll i regional och lokal utveckling har tydliga kopplingar till turism. Det visar rapporten från Glesbygdsverket som jag nämnde igår men även den pågående enkätundersökning som jag håller på och sammanställer för Sveriges Kommuner och Landsting om Kulturutredningen, bland annat apropå s.k. aspektpolitik.

Samtidigt får också turismen en allt större betydelse för samhällsekonomi. Turistnäringen är i en expansiv fas och tar redan in mer exportintäkter än verkstads- och bilindustrin. Fokus frågade sig häromveckan i en intressant artikel om turismen helt enkelt är på väg att bli Sveriges nya basnäring.

Från ett kulturekonomiskt perspektiv innebär tillväxten för turism en större marknad för kultursektorn.

Enligt Tillväxtverket (f.d. Nutek) så omsätter turistindustrin 237 miljarder och sysselsätter 160 000 årsarbeten. Den totala turistkonsumtionen har ökat med 50 procent mellan 2000 och 2007, och de senaste tio åren har intäkterna från utländska besökare tredubblats. Sett i exportvärde ger turismen 88 miljarder årligen, en siffra som är större än jämförelsetalet för både järn och stål (77,3 miljarder) och personbilar (69,7 miljarder).

Visit Sweden och Sveriges Hotell- och restaurangägare (SHR) menar dock att tillväxtpotentialen fortfarande är stor och har efterlyst pengar från regeringen för att marknadsföra Sverige som turistland utomlands. Regeringen har inte avsatt några sådan pengar utan menar att de arbetar med generella åtgärder för att underlätta företagande – ett argument som vi känner igen från riksdagsdebatten om de kreativa näringarna som vi skrev om i ett tidigare analysbrev.

Kommentera
7 maj 2009 under Rapport | kommentera

NY RAPPORT/Kulturen har god ställning i glesbygden

Tobias Tobias

Frågan om kulturens roll i glesbygden ligger till grund för en rapport från Glesbygdsverket, ”Kultur kan göra skillnad”. Den tar sig an frågan om kulturens tillgänglighet ur ett gles- och landsbygdsperspektiv och undersöker kulturens koppling till utveckling och entreprenörskap på lokal och regional nivå.

Några resultat från de 50 glesbygdskommuner som ingick i studien:

  • Bibliotek, kulturskola och stöd till ideellt föreningsliv är basen i kulturverksamheten.
  • Många tycker att stöd- och bidragssystemet till föreningslivet bör ses över, i några kommuner diskuteras möjligheten att stödja enskilda entreprenörer och kulturarbetare vid sidan av det ideella föreningslivet.
  • Rapporten visar på tydliga kopplingar mellan kultur och entreprenörskap. I många fall finns en koppling till turism och utveckling av besöksmål.
  • Ofta beskrivs kulturentreprenörerna som antingen hemvändare eller inflyttare. Det kan handla om lokala gallerier och verkstäder eller musikfestivaler och teaterprojekt.
  • Två av tre kommuner i intervjuundersökningen anger att kulturen har en god ställning i den egna kommunen.

Här kan du läsa hela rapporten som pdf.

En annan intressant rapport i sammanhanget är ”Kultur i regionala utvecklingstrategier och program” från 2008, med ett flertal myndigheter som avsändare. Den rapporten kan du ladda ner här.

Kommentera
6 maj 2009 under Analys, Rapport | kommentera

NY RAPPORT/Fler företagare inom den kreativa sektorn

Tobias Tobias

Nu har rapporten med kartläggningen av den s.k. kreativa sektorn i sex regioner släppts, inom KRUT-projektet som vi skrev om häromveckan.

Jag nämnde lite kort när DN tog upp rapporten, men då hade inte de kommentarer skrivits som står nu. De ger en bild av den förvirring som råder kring begrepp och sammanhang – men säger mycket om att det som vissa av oss börjar uppfatta som självklart, knappast är det för en bredare publik. Till exempel:

”Hur många av dessa lever på kulturstöd från staten? Här finns mycket skattepengar att dra in. Pengarna som skapas av folk på fabriksgolv, i näringsliv och inom omsorgen borde få dela på dessa slantar…för de är vi som har jobbat ihop kosingen.”

”Kreativa sektorn större än byggsektorn? Vad är det för trams? Kräver inte byggande en väldig massa kreativitet för att få ett bra resultat? Här har vi tydligen en sektor ”den kreativa” som tror kunna ha monopol på kreativieteten.”

Kreativa sektorn är begreppet som används i det här projektet och det finns en del att säga om det (vilket jag bland annat gjorde här). Invändningen om att bara några skulle vara kreativa går inte argumentera mot. Däremot kan ju företeelser kallas något utan att exkludera annat. Jag jämför exempelvis med teknikföretag (vilka företag arbetar inte med teknik idag?).

Här är för övrigt några resultat från rapporten – som kan laddas ner här:

  • Den kreativa sektorn står för ungefär 10 procent av de sysselsatta i regionerna.
  • De flesta inom sektorn arbetar inom  de områden som i rapporten kallas media/digitalt (35 procent), turism/rekreation/sport (30 procent) och konst/design (21 procent).
  • Genomsnittslönen i sektorn är i nivå med genomsnittslönen i samhället i stort.
  • Det är fler företagare inom den kreativa sektorn än inom samhällets övriga sektorer.
  • De flesta arbetar på arbetsplatser med få anställda. Omkring 80 procent arbetar som egna företagare, i aktiebolag, föreningar eller kooperativ.
  • Omkring hälften av de som arbetar i sektorn är kreatörer.
  • Det är färre kvinnor och utrikesfödda som arbetar inom sektorn än i samhället i stort.
Kommentera
17 mars 2009 under Analys, Bok | kommentera

Samverkan och byggboom för kulturen

Tobias Tobias

I veckan presenterar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skriften ”Nya rum i samverkan – mellan det offentliga, näringslivet och det civila samhället”. Den bygger på några exempel på samverkansprojekt samt innehåller analyser från etablerade forskare inom området. Jag och Malin Gawell på ESBRI har bidragit med analyserande texter.

Nedan låter jag Calle Nathanson på SKL – han är bokens redaktör – berätta om bakgrunden till skriften. 5 maj genomförs också ett lunchseminarium på SKL som tar avstamp i boken. Prenumeranterna på premiumversionen av analysbrevet kommer få skriften skickad till sig.

>> Klicka här (eller bläddra ner) för att läsa mitt kapitel ”Först vinner eller resten hinner! Om drivkrafter, långsiktighet och samverkan”. Det inleds med en analys av argumenten bakom satsningarna och ställer sedan några viktiga frågor: Finns det utrymme för alla hus? Hur ser långsiktigheten ut?

>> Klicka här för att beställa eller ladda ner skriften

Vad ligger bakom boken?

– Vi ser på lokal och regional nivå en stor aktivitet och mobilisering kring kultur, kreativa näringar och evenemang. Ett tecken på det är byggboomen under 2000-talets första decennium av kulturhus, konserthus, konsthallar och evenemangsarenor. Dessa satsningar bygger på samverkan mellan olika parter, offentligt-privat-ideellt, och utmaningarna handlar om hur samarbetena blir framgångsrika på lång sikt och kommer medborgarna till del.

Vad är syftet?

– Det finns behov för modeller om samverkan mellan det offentliga och civilsamhället för att utveckla kommande samarbeten. Av tradition har vi i Sverige en stark bidragsgivning till kultur- och föreningsliv, men vi behöver utveckla det kvantitativa systemet till att bli mer kvalitativt. Det handlar om att det offentliga i högre grad skapar överenskommelser och partnerskap med det civila samhället.

Kommentera