Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
13 februari 2014 under Noterat | kommentera

Ledarskap

Tobias Tobias

I Storbritannien har ett partnerskap och en webbplats nyligen lanserats. Sajten, thecreativeindustries.co.uk, är inte märkvärdig i sig, men vad vi i Sverige kan lära oss av är hur man tar ett ledarskap i en fråga.

Ett behov finns onekligen just nu i Storbritannien, där tidigare och omtalade satsningar drabbats av stora nedskärningar, inte minst för att alla regionala utvecklingskontor lagts ner.

Men ändå.

En vilja att gå vidare, trots allt, pekas ut här. 19 organisationer, såväl branschorganisationer  som myndigheter och andra offentliga organisationer står bakom. Här finns Arts Council, British Council, kulturdepartementet, handels- och näringsdepartementet, och branschorganisationer för bland annat film, mode och musik. Sajten innehåller bland annat statistik, fallstudier, nyheter och kontaktuppgifter till nyckelpersoner.

Jag lunchade häromveckan med Robert Nilsson på Kulturdepartementet och han säger i vårt samtal här på Kulturekonomi att ”KKN-frågorna definitivt inte (är) någon dagsslända”, utan pratar om hur att diskussionen fått fäste i myndighetsstrukturer och i europeiska sammanhang.

Det är bra, men många skulle behövt höra detta för ett år sedan, och för två år sedan, framför allt för tre år sedan. Det är inte Roberts fel och jag förstår att frågan blev politisk och personlig och komplicerades av att en ny näringsminister i Annie Lööf tillträdde, och som inte bara ville ärva sin företrädares agenda.

Ett glapp uppstod. Ni kanske minns att jag och Emma i en debattartikel mot slutet av handlingsplanen, pekade på att just ledarskap i frågan saknades, då det inte fanns någon information — eller berättelse — om vad som skulle ända efteråt. Som någon projektledare konstaterade: ”Vi hade behövt (repliken på debattartikeln) innan alla budgetar för nästa år var satta.”

Min poäng är bara att egentligen krävs väldigt lite för att bidra till energi för många.

Kommentera
24 april 2013 under Noterat | kommentera

Kultur för ekonomins skull? Utspel av brittiska kulturministern

Tobias Tobias

Det blev en dag igår då Storbritanniens kulturliv skakade till, eller så har man redan hunnit bli härdade. Men när kulturministern Maria Miller höll sitt andra stora tal igår på British Museum var det ändå med ett tydligt budskap:

‘I know this will not be to everyone’s taste – many in the arts simply want money and silence from Government – but in an age of austerity, when times are tough and money is tight, our focus must be on culture’s economic impact.’

Även en kulturekonom som jag rycker till lite av höra sådan nyttoorienterad retorik. Ingen i Sverige har på en ledande post varit i närheten av att våga formulera sig så. Varje ekonomiskt argument måste alltid inledas med garderingar om l’art pour l’art. Det är den svenska regeln. Lyssna nästa gång vår kulturminister säger något om entreprenörskap: i början så finns alltid en formulering om egenvärde och konstens frihet.

Men Maria Miller förklarade sig, och menade att det här var ett sätt att formulera hjälp. En strategi att trots allt få med sig sin sektor förstås, men något ligger nog i detta:

”I want to make it clear that I am fighting your corner as hard as I can within government.”

”I need you all to accept this fundamental premise, and work with me to develop the argument.”

Jag kan sympatisera med sistnämnda. Hur vi ska utveckla ”argumentet” är förstås något jag sysslat med i snart 15 år.

På Twitter avlöste kommentarerna varandra. Se till exempel #culturematters. Nedan också en intressant kommentar som pekar på samspelet mellan subventionerad kultur och potentialen för ekonomiska framgångar (om man ändå ska ta det perspektivet). Även ett strikt ekonomiskt perspektiv pekar på betydelsen av ”forskning och utveckling”.

”… the West End has largely outsourced its need for the new to the subsidised sector. They don’t regard us as the competition, but as essential to their business model.”

”The 007 producer Barbara Broccoli joked recently that Skyfall (which took $1 billion at the box office internationally) was the National Theatre of Bond: nearly all of its cast and its director are alumni of the subsidised theatre.”

Men den enkla, perfekta formeln för att mäta finns inte. Alla vi som försökt vet hur komplext det är och att man till slut ändå måste lägga till resonemang om kvalitativa värden. Det hindrar inte att man ska försöka fortsätta utveckla mätmetoder.

Kommentera
26 september 2012 under Noterat | kommentera

Filmbranschen fortsätter växa i Storbritannien

red red

Oxford Economics har uppdaterat sin rapport om filmindustrin i Storbritannien från 2010 med siffror för 2012 och filmindustrins ekonomiska betydelse i Storbritannien fortsätter att öka. Filmens kärnverksamheter har cirka 43.900 heltidstjänster och bidrar med 1.6 miljarder pund till BNP. Tillväxten är också betydligt bättre än i ekonomin som helhet. Filmen bidrar också med omkring tio procent av turismen, ungefär en miljard pund ytterligare till BNP.

Intressant nog konstaterar också rapportförfattarna att skattelättnader är en avgörande faktor till filmindustrins konkurrenskraft. Skattelättnader, eller dess avsaknad i Sverige idag, och olika former av rabatter diskuteras flitigt inom filmbranschen i Sverige också. För tre år sedan tog vi fram rapporten “Allt Räknas” där det gjordes en internationell genomgång av stöd till filmproduktioner och vilka vägar Sverige kan gå, med ett efterföljande seminarium på Kulturhuset.Ladda även ned den brittiska rapporten direkt.

Kommentera
14 februari 2012 under Noterat | 1 kommentar

Åt vilket håll drar mätdiskussionerna?

red red

Det brittiska kulturdepartementets forskningsprogram för att utveckla bättre mätmetoder för kultur  har nu varit igång i drygt ett år. Den första rapporten skrevs av Dave O’Brien och var en litteraturöversikt över olika metoder. Vi gjorde en svensk sammanfattning av rapporten [.pdf].

Nu är programmet inne i den andra fasen som leds av Claire Donovan som försöker hitta nya sätt att utvärdera och mäta kultur. Hon har bland annat dragit igång en blogg, Priceless?, om idéen om att mäta kultur där verksamma i kultursektorn välkomnas att ge sin syn på ämnet. Donovan har en akademisk bakgrund inom ”kunskapens sociologi” och har skrivit ett intressant inlägg om att mäta effekter av forskning som är relevant även för kulturområdet.

O’Brien skriver i en kommentar om den andra fasen att vi nu är i början på en diskussion som är mycket större än kultursektorn. Där vi på allvar behöver ifrågasätta ekonomisk värdering och ekonomiämnets användbarhet och begränsningar. Kultursektorn kan visa oss en vision om hur det goda samhället skulle kunna se ut och sedan kanske kunna visa oss hur ekonomi passar in i den visionen, skriver O’Brien.

Kommentera
9 juni 2011 under Noterat | kommentera

Kultur och KKN i brittisk plan för tillväxt

red red

Sedan den brittiska regeringen meddelade på senhösten förra året att kulturrådets budget skulle minskas med 25 procent och konstrådets med 29 procent har rapporter om situationen för kulturen i Storbritannien under den senaste tiden varit minst sagt dystra. Tidigare i våras kom dock några positiva nyheter. I regeringens nya plan för tillväxt finns förslag för att skapa stöd till de kulturella och kreativa näringarna.

Det är dock fortfarande oklart vad ett sådant stöd skulle innebära. I planen nämns även att ett råd för KKN ska skapas med ledande personer från olika delar av sektorn. En nyckelfråga är tillgång till finansiering. Programmet med lärlingar inom KKN föreslås även att utökas och minska byråkratin när det gäller tillstånd för att arrangera livemusik.

I budgeten som släpptes samtidigt som tillväxtplanen framgår det att det personer som skänker tio procent av ett mottaget arv till välgörenhet eller kultur får tio procent avdrag på arvsskatten.

Kommentera
9 december 2010 under Noterat | kommentera

Svenska politiker debatterar med Imperiet-referenser?

Tobias Tobias

England har onekligen några saker som är lättälskade. De snabba, underhållande debatterna till exempel. Eller det starka och stolta förhållandet till sin populärkultur.

I klippet förenas dessa delar när premiärministern David Cameron får en fråga från labourpolitikern Kerry McCarthy då hon droppar The Smiths-låtar. Och — Cameron svarar, direkt och onekligen vitsigt.

Skulle svenska politiker kunna droppa referenser till, säg, Imperiet, eller Eldkvarn? På sin höjd Gyllene tider kanske. (Jämför här.)

Kommentera
5 mars 2009 under Noterat | kommentera

UK: Kreativa näringarna spås fortsatt tillväxt

Tobias Tobias

”Today’s figures point to the creative industries, and specifically the talent we have nurtured within it, becoming a key driver for the UK’s recovery from recession.”

Brittiska stödorganet Nesta har uppdaterat sin prognos för de kreativa näringarna. Analysen pekar på att dessa branscher i snitt kommer växa med 4 procent årligen, dubbelt så mycket som övriga ekonomin och trots en förväntad nedgång under 2009. Om fyra år förväntas de sysselsätta fler än finanssektorn, vilket är intressant med tanke på att London är Europas finanscentrum.

Kommentera
10 december 2008 under Utblick | kommentera

Kreativitet för alla?

Tobias Tobias

Jag var på seminariet som Emma nämner nedan (”Creative Britain – Kreativa Sverige”). Det känns som om (s) är mycket nyfikna, och framför allt på angeppssättet ”kreativitet överallt” i stället för enbart ”kreativa näringarna”.

En intressant vinkel, som både huvudtalaren Shelagh Wright, Demos, och f.d. minister Leif Pagrotsky fortsatte på, handlar om kreativitet som en rättighet, oavsett klass. Inte minst angående kreativa klassen och kritiken i den diskussionen om den kreativa klassen som framför allt vit, övre medelklass. Även Katrine Kielos, debattör och chefredaktör, tog upp denna aspekt.

”Det handlar om en demokratisering av att kunna uttrycka sig”, sa Pagrotsky, väntat trygg med den här frågan – det var ju han som starkt bidrog till att sätta den på den svenska politiska kartan för snart tio år sedan. Han fortsatte:

”När jag gick i skolan var det tre-fyra personer av tusen som fick uttrycka sig. De på skoltidningen. Nu har hundratusentals personer bloggar.”

Apropå kulturföretagare eller kulturentreprenörer formulerade Shelagh Wright det fint: grow by staying small.

Med det menade hon att det finns en medveten strävan hos de flesta (i de kreativa näringarna) att fortsatta vara små, vilket inte hindrar att man gärna gör fler och bra saker. Tillväxten ligger snarare i antal företag än att företagen växer.

Själv har jag börjat formulerat lite ytterligare tankar på vad skiftet från enskilda sektorer (som i kreativa näringar eller upplevelseindustrin) till hela ekonomin (som i kreativ ekonomi eller upplevelsesamhälle) innebär. Återkommer.

Kommentera
18 februari 2008 under Noterat | 3 kommentarer

Var finns de "kreativa jobben"?

Tobias Tobias

Att mäta kulturen, kreativa näringarna eller upplevelseindustrin enbart utifrån branschaggregat säger inte mycket. Det har ITPS kommit fram till enligt nedan och det har jag själv upprepat i många år nu.

Detta bekräftas också av en ny studie av Nesta, den brittiska stiftelsen för vetenskap, teknik och konst, Beyond the creative industries: making policy for the creative economy. (mer…)

Kommentera
24 januari 2008 under Noterat | kommentera

Kultur- och världsekonomi

Emma Emma

Man får känslan av att Sverige kan komma och följa efter Storbritannien på flera plan. Förändringen av bidragsstrukturen, som Arts Council nyligen har annonserat, är ett. Public service är ett annat, där BBC nu ska dela licenspengarna med andra kanaler. Det är med andra ord läge att bevaka den brittiska utvecklingen; inte bara på ”creative industries – creative economy”-området, utan på alla områden.

Annars kan jag själv inte låta bli att följa Niklas Ekdals blogg från Davos, där man också får tipset att gå direkt till World Economic Forums hemsida. Spännande är det, inte minst för att världs- och kulturekonomin onekligen hänger samman.

Så mycket om kulturekonomi har jag dock inte lyckats hitta på WEF ännu. För några år sedan höll min danska kollega Lotte ett seminarium om sin forskning där, och förrförra året fick jag själv en förfrågan, som ledde till en intervju och sedan… tyvärr ingenting.

Frågan är hur centrala kulturekonomiska spörsmål egentligen är i Davos. Eller generellt. Driver kulturen den ekonomiska utvecklingen, som exempelvis Currid argumenterar för? Eller har den inte alls den avgörande betydelse som vi kulturekonomer gärna vill tro? Är kulturekonomi ett centralt område, och bara bortglömt i exempelvis Davos, eller inte?

Kommentera