Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
9 september 2010 under Inblick, Rapport | kommentera

Rapport om mätmetoder för kulturnäringarna

red red

Tillväxtanalys publicerade nyligen rapporten “Kulturnäringars betydelse i ekonomin på regional och nationell nivå” . Det är myndighetens tredje rapport om kulturnäringar som alla syftar till att hitta kvantitativa metoder och avgränsningar för kulturnäringarna. Nummer ett och två finns även de tillgängliga på nätet.

Den senaste rapporten behandlar två aspekter på hur kulturnäringarnas ekonomiska värde kan mätas. Det innebär en bra översyn och holistisk diskussion — för det första diskuteras kulturnäringarnas direkta och indirekta effekter och för det andra kulturens ekonomi som en del av nationalräkenskaperna.

Den första delen riktar sig i första hand till lokala och regionala aktörer. Rapporten beskriver de mest basala beräkningar som behöver göras för att kunna utvärdera en investering under en viss tid. Rapportförfattarna trycker även på betydelsen av att inkludera så kallade läckage i beräkningarna.

Den andra delen lyfter de problem det innebär att kulturnäringarnas betydelse av BNP. För att beräkna “kulturräkenskaperna” krävs det att det är möjligt att avgränsa vad som är förädlingsvärde av kultur och vad som utgör kulturanvändning. Statistiska avgränsningar som inte existerar idag i Sverige.

Kommentera
17 augusti 2010 under Analys, Noterat | kommentera

Välkommen in

Tobias Tobias

I juni presenterade Tillväxtverket ny statistik för besöksnäringen i Sverige. På tredje plats över de besöksmål och ”sevärdheter” som lockas flest besök återfinns Kulturhuset i Stockholm, med 2,3 miljoner besökare under 2009 (1.Liseberg; 2.Folkets park i Malmö; 4.Sälen; 5.Fyrishov i Uppsala).

Antalet besök till Kulturhuset hade då minskat, men jag vågar gissa att det kommer svänga uppåt igen. I förra veckan invigdes nämligen en ny huvudingång, direkt från Sergels torg. Öppenheten är slående med en röd matta som symboliskt välkomnar alla, med tillgängliga unisextoaletter och biblioteket direkt vid ingången; en sådan placering av bibliotek och utlåningsdisk som man annars bara ser i butiker som vill sälja.

Åtminstone jag blir sugen på att hänga runt där i timmar. I ett samtal med Kulturhusetchefen Eric Sjöström för snart två år sedan pratade han också om vikten att skapa ”den där mötesplatsen” och att bygga förtroendekapital hos en mängd aktörer.

Kommentera
30 november 2009 under Noterat | kommentera

Vem satsar mest?

Tobias Tobias

Äntligen, tänkte jag när såg Dagens Nyheters genomgång idag av hur kulturbudgeten varierat över tiden. Det var flera månader sedan som reportern Juan Flores ringde mig första gången för att fundera över den här frågan, som en uppföljning på hans tidigare artikel om att kulturen aldrig fått mer pengar än under den nuvarande borgerliga regeringen. Jag hade inga direkta svar alls, men vi diskuterade och jag har varit nyfiken på hans nya grävarbete.

Resultatet? Inte så dramatiskt eller oväntat, men intressant. Egentligen att det inte spelat någon roll vem eller vilka som suttit vid makten (med undantag av två folkpartiska ministrar, Birgit Friggebo och Jan-Erik Wikström). Mot bakgrund av det är rubriken ”Alliansen satsar mindre på kulturen” rätt märklig. Jag funderar på vilken rubrik reporter Flores själv hade satt.

Det intressanta i de små skillnaderna är att de borgerliga regeringarna – främst moderaterna – i opposition velat dra ner på kulturbudgeten. Men vid makten har man, som det brukar heta, tagit sitt ansvar. I alla fall inte haft tid att fullfölja sina visioner.

En annan slutsats är att kulturens andel av statsbudgeten faktiskt är växande, även i relativa tal. Från 0,50 procent i början av 1970-talet till 0,85 procent till 2008. Tillräckligt? Utan att ha räknat på det, men utifrån andra studier och vad Keith Wijkander säger i studien, går det anta att det ändå inte räcker för att hänga med i samhällets generella pris- och löneökning. Viktigt är också att se hur pengarna har fördelat sig. Vi har bland annat sett en ökning av museer och att landsting och kommuner tagit ett allt större ansvar.

Många invändningar går att göra, vilket artikeln tydliggör. En är förstås att satsningar på kulturen inte bara har med kulturbudgeten att göra. Två exempel är socialdemokraternas Accesspengar och alliansens handlingsprogram för kreativa näringarna. En annan är just att staten bara utgör en av tre delar i den offentliga kulturpolitiken.

Texten är visserligen lång för att vara i en dagstidning, men kort ändå med tanke på — har jag fått bilden av — bakgrundsarbetet. Kommer inte mer publiceras för att inte mer dramatiska ”avslöjanden” gjordes?

Kommentera
28 oktober 2009 under Noterat | kommentera

Diversity, diversity – och en ekonom som pratade kluster

Tobias Tobias

Mellan gränderna i Barcelona ekade det och solen hade gått ner före länge sedan. Davide Ponzini från Milano i Italien ropade: diversity, diversity, diversity. Han var glad och hade hunnit bjuda på några rundor – det var ju han som vann årets Cultural Policy Research Award för forskare under 35 år.

Jag var nominerad, men vann alltså inte. Dagarna var ändå värdefulla. Dels för alla informella och formella möten med folk som är intresserade av likartade frågor – utöver jämnåriga personer i Europa också några kloka, äldre personer som vägledde workshops och som jag drack  kaffe med, bland andra François Colbert, Yudhishthir Raj Isar, Milena Dragićević Šešić.

Dels för att det alltid är så nyttigt att ryckas ur sitt svenska sammanhang och diskutera samma frågor men i en annan kontext. I detta europeiska sammanhang – inte minst då kopplingar till FN och Unesco diskuterades – lyftes mångfald, det vill säga diversity, fram hela tiden. Davide – italienaren som vann – ville skapa ett policyverktyg för att kartlägga mångfald i städer; hans perspektiv är stadsplanerarens.

jordi

Vi var sex nominerade och varje person fick berätta om sitt förslag för att därefter svara på frågor från juryn och övriga i publiken (till vänster syns Jordi Balta Portoloz, Barcelonas universitet). Själv hängde jag inte alls på mångfaldståget (ostrategiskt!), utan pratade kluster, definitioner och kulturnäringar. Viktigt – menade jag – för att mängder av resurser i Europa läggs på sådana mätningar och i avsaknad av standarder går alltför mycket tid åt till definitionsdiskussioner i stället för konkreta insatser. Viktigt – menade jag också – att visa hur olika definitioner skiljer sig åt och att ta ett europeiskt perspektiv som tar hänsyn till olika förutsättningar.

Till varje ansökan skickade vi också en tidigare text. Min var till stor del en översättning av mitt bidrag till ”KulturSverige2009″:

>> [Ladda ner/PDF] The Creative Industries – Implications for Cultural Policy

Här är nomineringslistan:

Yohann Floch, France (research: “What cultural strategies for arts magazines?”)
Tobias Nielsen, Sweden (research: “The most creative regions in Europe? The right definition for policy making”)
Davide Ponzini, Italy (research: “Governing urban diversity? A policy tool comparison of five European capitals”)
Jordi Balta Portolez, Spain (research: “Building for diversity: The governance of culture & international development policies”)
Margaret Tali, Estonia (research: “The Janus faces of heritage collection: Contemporary art and the European nation states”)
Nadheza Savova, Bulgaria (research: “Tangible places of intangible heritage: Civil society & development revisited within European and Latin-American networks of cultural centres”)

Kommentera
29 september 2009 under Noterat | 6 kommentarer

Fler kulturyrken finns utanför kulturnäringarna

Tobias Tobias

Frågor för sådana som jag: Ska hantverkare ingå? Hur ska vi se på reklam och marknadsföring?

Jajamän, det är dags att prata definitioner och avgränsningar igen. Inför möte idag läser jag Tillväxtanalys rapport från i somras, ”Kulturnäringar i svensk statistik: förslag till avgränsning för framtida kartläggningar”. (Ladda ner rapporten här.)

Mest är det diskussioner om en framkomlig statistik definition, men siffror har tagits fram för att belysa att ”kulturyrken” inte bara finns inom kulturnäringarna. Resultatet eller modellen är inte ny, men siffrorna för Sverige är nya. Ansatsen beskrivs som ”trident”.

______________________Kulturnäringar   Övriga sektorer   Total
Sysselsatta inom kulturyrken     47 579                          59 711               107 290
Sysselsatta inom stödtjänster    84 900
Total                                           132 479                          59 711               192 190

Bland sysselsatta i ”kulturyrken” är alltså fler sysselsatta utanför kulturnäringarna. Totalt är 4,6 procent i Sverige sysselsatta med produktion av kulturvärden och 3,2 procent inom kulturnäringarna.

Relaterat inlägg: ”Det ska heta kulturnäringar”

Kommentera
10 september 2009 under Noterat | kommentera

EM-final för unga kulturforskare (och jag är med)

Tobias Tobias

Idag gratulerade jag mig själv. Det kom ett brev från Bryssel, närmare bestämt European Cultural Foundation och ENCATC, med något roligt:

We are pleased to inform you that you successfully pass the first selection phase of the Cultural Policy Research Award procedure. Other 5 young European researchers were selected by the CPRA Jury as finalists during this first phase.

In order to allow the CPRA jury to choose the CPRA winner 2009 we invite you to present your research at the occasion of the 3rd Forum of young Cultural Policy Researchers organized this year in Barcelona next 21 October 2009.

Det här är en uppmuntran för tidigare arbete, men innebär också finansiering för fortsatt forskning. Mitt förslag är:

The most cultural or creative regions in Europe? Picking the right definition for policy-making

All around Europe, concerted efforts are being put into the cultural and creative industries. However, what is understood by these concepts varies. This implies confusion with regard to both policies and statistics. It also implies some confusion about how policies to support these industries balance with cultural policy and other policies.

The study will compare more than 250 regions in Europe. What regions excel in different aspects and are these regions concentrated to certain parts of Europe? What can we learn from successful regions, policy-wise? What definition is the most useful one for tailoring policies?

Kommentera
16 juli 2009 under Analys, Rapport | kommentera

Funderingar kring mätmetoder

Tobias Tobias

Många har tänkt kring hur kulturnäringarna – eller upplevelseindustrin eller kreativa näringarna – ska kartläggas. Både i Sverige och utomlands.

Jag är förstås en av dem och hos Regionförbundet Östsam kunde jag sitta i timmar och diskutera hur de hade tänkt. De har jobbat en hel del med olika kartläggningar, först med fokus på Norrköping, sedan hela Östergötland och därefter både i olika EU-projekt och i det svenska samverkansprojektet KRUT (vår intervju om projektet; Östsams beskrivning; om deras senaste rapport).

Resultatet av samtalen blev en bilaga till Tillväxtanalys (f.d. ITPS) rapport som jag skriver om nedan. Det är en viktig rapport, men tyvärr kommer den tio år senare än önskvärt. Det här goda kunskapsunderlaget skulle ha funnits redan före alla kartläggningar som genomförts i Sverige – före alla resurser som investerats för att så många funderat kring definitioner.

Östsam belyser den situationen, att mycket hade blivit enklare och billigare för samhället i stort om regeringen (eller någon myndighet, t.ex. Kulturrådet såsom statistikansvarig myndighet) tidigare sett till att en nationell vägledning hade funnits. Vi pratar miljontals kronor i besparingar.

Beskrivningen av Östsams arbete kan också ses från ett bredare perspektiv, såsom betydelsen av exakthet kontra resurseffektivitet, samt vilka problem och kostnader det kan innebära att utveckla en egen definition.

Här är rapporten: ”Kulturnäring i svensk statistik – förslag till avgränsning för framtida kartläggningar” (pdf, 0,3 Mb)

Kommentera
14 juli 2009 under Noterat, Rapport | 2 kommentarer

Det ska heta "kulturnäringar"

red red

Bara kort och sakligt – jag har inte hunnit läsa noga:

Så var det bestämt. Till slut. I Sverige ska vi säga kulturnäringar, det vill säga inte kreativa näringar, kulturindustri, kreativa sektorn eller upplevelseindustrin.

Det är i alla fall förslaget till regeringen från myndigheten Tillväxtanalys, som har fått i uppgift att föreslå en definition på näringsverksamheter med prefixen ”kreativa”, ”upplevelse” eller ”kultur” baserat på den statistik som finns tillgänglig idag. Med utgångspunkt i studier från Unesco och Eurostat väljer Anne Kolmodin och Lars Bager-Sjögren m.fl. begreppet ”kulturnäringar”. De menar att kulturnäringar bör användas som namn istället för kreativa näringar, då kulturnäringar kan identifieras i befintlig statistik och enkelt kan anpassas till en eventuell harmonisering för internationella jämförelser.

I sin delrapport (Dnr 2009/054) som lämnades in häromveckan skriver de att definitionen kan användas i flera syften:
1) En uppskattning av kulturnäringarna i ekonomin vilket inte är detsamma som kulturräkenskaper som är ett alternativt sätt att uppskatta kulturen i nationalräkenskaperna.
2) Regional fördelning av kulturnäringarna i ekonomin.
3) Kulturnäringarna i ekonomin fördelad på kulturnäringar och kultursysselsatta utanför kulturnäringarna.

Bakgrunden är förstås uppmärksamheten för dessa branscher, ofta kopplad till siffror om sysselsättning och tillväxt som uttryck för framtidshopp och planering. Kultur- eller kreativa näringar har en framträdande plats i regionala tillväxt- och utvecklingsprogram.

Tillväxtanalys föreslår en definition som kan användas med svensk befintlig registerbaserad statistik, men diskuterar också bristerna i s.k. SNI-koder. Myndigheten Tillväxtanalys ska lämna in kompletterande underlag, med statistik utifrån vald definition, senast 30 oktober 2009.

Kommentera
12 juni 2009 under Analys, Inblick | kommentera

Miljarder kronor snurrar runt artisterna på scen

Tobias Tobias

Vi har räknat. För två veckor sedan diskuterade vi det paradoxala i att vi dels står inför den bästa festivalsommaren hittills (succé!), dels pratar svårigheter på grund av konkurrens och kronans minskade värde i förhållande till flera valutor (kris!).

hultsfredsfestivalen_utanforFinns det tillräckligt med publik? Det var frågan som vi utgick från till en analys den här veckan, av hur många som behöver komma till tio av de största festivalerna (däribland Sweden Rock enligt nedan) och arenakonserterna (Madonna, U2, Springsteen, Coldplay, Britney, AC/DC). Om dessa ska sälja slut innebär det 575.000 biljetter. Målgruppen är givetvis varierande för dessa evenemang – jämför Britney och AC/DC – men för att ändå jämföra så motsvarar det nästan 3 av 10 i ålderskategorin 18-35 år.

Utifrån alla artister på festivalerna och konserterna snurrar dessutom en stor ekonomi. Publiken – som köper biljetter för ungefär en halv miljard kronor (avrundat nedåt; allting kommer inte sälja slut) – kommer också lägga pengar på resor, övarttningar och mat.

Det innebär ett rejält bidrag till besöksnäringen. Om vi utgår från tidigare evenemang innebär det turistekonomiska effekter på ca 430 miljoner kronor för tio av de största festivalerna och ytterligare ca 350 miljoner kronor för arenakonserterna. Ihop med biljettintäkterna innebär det sammanlagt 1,4 miljarder kronor. Notera att då har vi inte inkluderat fler än tio festivaler – och inte heller alla andra kulturevenemang i landet: teaterföreställningar, mindre konserter eller stadsfester. Totalt arrangeras nästan tusen ”festivaldagar” i Sverige från maj till och med augusti.

Ingår gör inte heller det kanske viktigaste, värdet av det som förmedlas från scenerna.

>> Läs hela analysen av sommarens festival- och konsertekonomi
>> Läs ”Rekordår eller krisår för sommarens festivaler?” (samtal med MI:s Lars Nylin)

Kommentera
8 maj 2009 under Analys, Noterat | kommentera

Turism skapar marknad för kulturen

Tobias Tobias

Kulturens roll i regional och lokal utveckling har tydliga kopplingar till turism. Det visar rapporten från Glesbygdsverket som jag nämnde igår men även den pågående enkätundersökning som jag håller på och sammanställer för Sveriges Kommuner och Landsting om Kulturutredningen, bland annat apropå s.k. aspektpolitik.

Samtidigt får också turismen en allt större betydelse för samhällsekonomi. Turistnäringen är i en expansiv fas och tar redan in mer exportintäkter än verkstads- och bilindustrin. Fokus frågade sig häromveckan i en intressant artikel om turismen helt enkelt är på väg att bli Sveriges nya basnäring.

Från ett kulturekonomiskt perspektiv innebär tillväxten för turism en större marknad för kultursektorn.

Enligt Tillväxtverket (f.d. Nutek) så omsätter turistindustrin 237 miljarder och sysselsätter 160 000 årsarbeten. Den totala turistkonsumtionen har ökat med 50 procent mellan 2000 och 2007, och de senaste tio åren har intäkterna från utländska besökare tredubblats. Sett i exportvärde ger turismen 88 miljarder årligen, en siffra som är större än jämförelsetalet för både järn och stål (77,3 miljarder) och personbilar (69,7 miljarder).

Visit Sweden och Sveriges Hotell- och restaurangägare (SHR) menar dock att tillväxtpotentialen fortfarande är stor och har efterlyst pengar från regeringen för att marknadsföra Sverige som turistland utomlands. Regeringen har inte avsatt några sådan pengar utan menar att de arbetar med generella åtgärder för att underlätta företagande – ett argument som vi känner igen från riksdagsdebatten om de kreativa näringarna som vi skrev om i ett tidigare analysbrev.

Kommentera