Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
26 september 2012 under Noterat | kommentera

Filmbranschen fortsätter växa i Storbritannien

red red

Oxford Economics har uppdaterat sin rapport om filmindustrin i Storbritannien från 2010 med siffror för 2012 och filmindustrins ekonomiska betydelse i Storbritannien fortsätter att öka. Filmens kärnverksamheter har cirka 43.900 heltidstjänster och bidrar med 1.6 miljarder pund till BNP. Tillväxten är också betydligt bättre än i ekonomin som helhet. Filmen bidrar också med omkring tio procent av turismen, ungefär en miljard pund ytterligare till BNP.

Intressant nog konstaterar också rapportförfattarna att skattelättnader är en avgörande faktor till filmindustrins konkurrenskraft. Skattelättnader, eller dess avsaknad i Sverige idag, och olika former av rabatter diskuteras flitigt inom filmbranschen i Sverige också. För tre år sedan tog vi fram rapporten “Allt Räknas” där det gjordes en internationell genomgång av stöd till filmproduktioner och vilka vägar Sverige kan gå, med ett efterföljande seminarium på Kulturhuset.Ladda även ned den brittiska rapporten direkt.

Kommentera
26 mars 2012 under Noterat | kommentera

Statistik om kultur och KKN

red red

I förra veckan samlades europeiska politiker och tjänstemän i Göteborg för att diskutera statistik för kultur och de kulturella och kreativa näringarna under en konferens som CREA.RE arrangerade. Huvudnumret var ESSnet Kulturs färska och oerhört omfattande rapport.

Rapporten tar ett helhetsgrepp om kultur inklusive kulturnäringarna och syftar till att ta fram gemensamma standarder för att kunna mäta och jämföra statistik mellan EU-länderna. Rapporten har tagits fram av en grupp som arbetar enligt ett särskilt arbetssätt som kallas the Open Method Coordination som ska vara ett ”mjukare” sätt för EU-medlemmar att samarbeta. Ett initiativ som framför allt använts inom utbildningsområdet men som sedan 2007 har en kulturgrupp. Utöver statistikfrågor arbetar de även med kulturell mångfald, de kulturella och kreativa näringarna, färdigheter och rörlighet, kulturarv och slutligen kultur i externa relationer.

Rapporten finns ännu inte offentligt tillgänglig i sin slutversion, vi uppdaterar inlägget när den blir så. Nedan är en video från ESSnets presentation. Alternativ länk till video.

Kommentera
27 februari 2012 under Noterat | kommentera

En ny skivaffär på hörnet

Tobias Tobias

imageLinjen mot framtiden är inte rät. Många skivbutiker har slagits igen, vinylskivan har dödförklarats sedan länge — men skivan har inte försvunnit. Det är till och med så att den här butiken är nyöppnad sedan i höstas och att vinylförsäljningen ökar.

Det är Bengans som utökar sin närvaro i Stockholm till ett attraktivt hörn på Södermalm, ett stenkast från Skånegatan som på 90-talet blev omsusat som bas för pop-Stockholm (eller pop-Sverige) och där också den klassiska skivbutiken Pet Sounds ligger. (När jag skriver detta har jag på min stora låtbankslista… och Popsicles ”Sandy” dundrar igång. Ni som förstår, förstår.)

Men om vi går till vår statistik från 2010 – rapporten ”Musikbranschen i siffror” som släpptes i torsdags — så får man snarare uppfattningen att det är överraskande att det inte finns fler skivbutiker kvar. Ungefär två tredjedelar av intäkterna för inspelad musik kommer just från skivor (och andra fysiska ljud- och bildbärare, såsom konsertfilmer, men i huvudsak just skivor).

Det är dock en bild som förändras snabbt. Under 2011 växte intäkterna för onlineförsäljningn (nedladdningar och strömmande) och för de stora musikbolagen har tidigare uppgifter pekat på att dessa onlineintäkter kanske till och  med är större än intäkterna från skivförsäljning. Notera ändå: nästan hälften av intäkterna kommer fortfarande från skivor. Exakt vilken fördelning som gäller vet vi i sommar, efter genomgången av alla siffror för 2011.

Men jag kan ändå förvånas att förändringen i konsumtionsmönster tagit lång tid. När jag bläddrar tillbaka på bloggen är det faktiskt hösten 2009 som jag utropade att vi passerat en historisk dag, då Spotify släppte sin iPhone-app — vilket innebar ett kliv från gratis till betalning, från nedladdning till strömmat, från på och av-samhälle till alltid tillgängligt.

***

Om rapporten i olika medier:

SVT Kulturnyheterna
SR Mitt i musiken
Svenska Dagbladet
Dagens Nyheter

***

En presskonferens med rapporten i fokus hölls i Konstakademiens vackra lokaler på Fredsgatan i Stockholm. Från höger i bild: Handelsminister Ewa Björling, Linda Portnoff (Volante), Elisabet Widlund (Musiksverige), Tobias Nielsén (Volante) och Lars Nyberg (Tillväxtverket). Se hela presskonferensen här.

Kommentera
23 februari 2012 under Gäst, Rapport | 4 kommentarer

GÄST/Ny statistisk modell för musikbranschen

red red

Linda Portnoff, Volante, gästbloggar om sina tankar kring rapporten ”Musikbranschen i siffror” som släpps idag. Det är en rapport som hon menar framför allt utvecklar en metod och modell för att bedöma musikbranschens omsättning och export, och som fungera som underlag för hur man kan mäta andra kulturella och kreativa näringar. Ett lärseminarium kring det sistnämnda arrangeras i vår.

Förra veckan var jag i Oslo på By:larm och presenterade rapporten – utan att presentera några siffror, vilket var något av en utmaning, men det gick ändå förvånansvärt bra att prata i allmänna termer om den rapport som släpps av Tillväxtverket. Läs även Claes Olson från Musikindustrins reflektion från By:larm.

Skälet till att det gick att presentera en statistikrapport utan att visa några siffror är att det egentligen inte är siffrorna i sig som är intressanta, utan snarare deras relativa förhållanden. Vi visar bland annat att konsertintäkter i Sverige 2010 står för nästan dubbelt så mycket som både intäkter från inspelad musik respektive upphovsrättsliga intäkter.

Det övergripande syftet med undersökningen har varit att utveckla en metod och en modell för att kunna beskriva musikbranschens inhemska omsättning och export för år 2010, och på sikt kunna göra jämförelser över tid och se utvecklingstrender för olika delar av den svenska musikbranschen.

Blir du ändå nyfiken på siffrorna? Varsågod, här kommer de – ladda ned rapporten (högerklicka och välj ”Spara länk som”).

Läs mer om bakgrunden till rapporten på Volantes blogg. Tobias Nielsén har varit projektledare och Markus Larsson har varit medförfattare.

Kommentera
14 februari 2012 under Noterat | 1 kommentar

Åt vilket håll drar mätdiskussionerna?

red red

Det brittiska kulturdepartementets forskningsprogram för att utveckla bättre mätmetoder för kultur  har nu varit igång i drygt ett år. Den första rapporten skrevs av Dave O’Brien och var en litteraturöversikt över olika metoder. Vi gjorde en svensk sammanfattning av rapporten [.pdf].

Nu är programmet inne i den andra fasen som leds av Claire Donovan som försöker hitta nya sätt att utvärdera och mäta kultur. Hon har bland annat dragit igång en blogg, Priceless?, om idéen om att mäta kultur där verksamma i kultursektorn välkomnas att ge sin syn på ämnet. Donovan har en akademisk bakgrund inom ”kunskapens sociologi” och har skrivit ett intressant inlägg om att mäta effekter av forskning som är relevant även för kulturområdet.

O’Brien skriver i en kommentar om den andra fasen att vi nu är i början på en diskussion som är mycket större än kultursektorn. Där vi på allvar behöver ifrågasätta ekonomisk värdering och ekonomiämnets användbarhet och begränsningar. Kultursektorn kan visa oss en vision om hur det goda samhället skulle kunna se ut och sedan kanske kunna visa oss hur ekonomi passar in i den visionen, skriver O’Brien.

Kommentera
15 november 2011 under Noterat | kommentera

Konsthallsboom och större bibliotek

Tobias Tobias

image

Jajamän, svenska kommuner följer bibliotekslagen och har åtminstone ett bibliotek. Vad som kanske är förvånande däremot är att byggts 80 nya bibliotek i Sverige sedan år 2000, apropå den gängse bilden att många bibliotek läggs ner. Men det verkar vara så att trenden går mot ”större och integrerade bibliotek”, för att citera den rapport som presenterades hos Sveriges Kommuner & Landsting igår.

Det var Calle Nathanson som berättade om den första undersökningen av ”kulturanläggningar”. En annan intressant siffra var att 48 procent av kommunerna säger sig ha en konsthall, och att två av tio konsthallar uppförts sedan år 2000. Det omnämns i rapporten som ”konsthallsboom”.

Vi har tidigare diskuterat mycket här på bloggen på tidigare om investeringar i hus kontra verksamhet. Den här rapporten bidrar till kunskap till den diskussionen.

Kommentera
9 november 2011 under Noterat | kommentera

Vårt seminarium om att mäta

Tobias Tobias

Generatorkonferensens andra dag i Norrköping i nästa vecka (kl 11.15) håller jag och min nya medarbetare Linda Portnoff i ett seminarium om mätningar.

Linda kommer direkt från redovisningsinstitutionen på Handelshögskolan och tänkte koppla erfarenheter därifrån till satsningar på kulturella och kreativa näringar. Hon har skrivit en avhandling om musikbranschens styrningsproblematik, och hon kommer att berätta kort om den samt prata om samband mellan strategier, mål och mått och ge exempel på hur man kan visualisera dessa samband.

Om man vill synliggöra och mäta svårmätbara processer och aktiviteter, hur ska man göra rent konkret? Vilka mått ska man ha? Hur många nyckeltal ska man ha?

Till vår hjälp har vi Robert Stasinski, curator, skribent och en av författarna till den uppmärksammade Timbrorapporten ”Noll koll”, samt Carin Karlsson, Regionförbundet Södra Småland, och en av personerna i det stora EU-projektet Creative Growth.

Något sker just nu när vi pratar mätningar — och många är involverade. Jag sitter ju själv i Insynsrådet till Myndigheten för kulturanalys och följer över huvud taget olika diskussioner om vad samverkansmodellen innebär för mätningar. Samtidigt är vi många som funderar över hur man kan komplettera de ekonomiska mått som ofta används liksom de variabler som ska uppnås under EU-projekt.

Läs gärna tidigare blogginlägg:

-

Kommentera
13 oktober 2011 under Analys, Noterat | 1 kommentar

Förtydligande (mer om mätning)

Tobias Tobias

image

Idag publicerar Dagens Nyheter en artikel om Timbros nya rapport ”Noll koll”, som släpps idag, och kompletterar med bland annat en kort intervju med mig. Eftersom den publicerade texten verkligen blandar olika teman och aspekter, vill jag bara förtydliga:

Konst och kultur bör inte försöka kopplas till ekonomiska tillväxtmått i varje enstaka fall. Men många offentliga initiativ har den senaste tiden utgått från att kultur bidrar till attraktivitet, innovationer och ekonomisk tillväxt. Om man å ena sidan ger sig in på den planhalvan, bör man å andra sidan också försöka mäta effekterna.

Annars finns tre risker:

1) De ansvariga, verksamheten eller projektet tas inte på allvar av omgivningen. Det gäller även politikområdet kultur.

2) Om några effekter inte kan påvisas, så riskerar pendeln att slå tillbaka och kulturens betydelse tas ännu mindre på allvar av övriga politiker och medborgare. Det kan bli lätt att säga: vi gav er chansen eller hur, men gav det något egentligen?

3) Kulturpolitiken kan undermineras om man inte vill förklara när och hur olika effekter kan uppstå. För det är inte så att tillväxtsatsningar på kreativa ekonomin kan ske på bekostnad av kulturpolitiska grundinsatser för till exempel barn och unga och vissa konstarter, snarare tvärtom.

Läs annars blogginlägget nedan om motreaktioner mot den kreativa klassen eller min gamla antologitext om att mäta kultur (jag hittar ingen länk till texten i all hast, mejla om du är intresserad av en pdf så ska jag leta).

Läs också Julia Svenssons krönika som ligger bredvid kortintervjun med mig. Där blir allt klarare. Timbros rapport har jag inte läst än, men vi länkar eller bifogar den i nästa analysbrev.

PS. Och bara som en sidonotering. Jag sa förstås inte ”tradition på” som det står i rubriken eller ”Apple Store” (som är en butik; Apple däremot har många produkter och butiker: Itunes Store, iPad, iPhone etc) och fler också i övrigt lite felciterad, men andra grejer får vi ta på uppstuds.

Läs gärna också tidigare blogginlägg:

-

Kommentera
7 september 2011 under Noterat | kommentera

Kulturens SAMLADE finansiering

Tobias Tobias

Oj, vad det har pratats idag hos Konstnärsnämnden. Där höll nämligen Myndigheten för kulturanalys (som jag sitter i insynsrådet för) en heldag kring kulturens finansiering.

Och då funderar de just kring den samlade finansieringen.

Att de över huvud taget prövar frågan är nytt och bra. Kulturrådet har ju tidigare begränsat sig till vad de själva finansierar. Andra verksamheter — tänk till exempel Kungliga filharmonikerna — har inte funnits med då de finansieras av Stockholm läns landsting.

Men utvidgningen medför förstås en mängd svårigheter när det gäller praktiskt genomförande, till exempel för avgränsningar. Ska musikindustrin också då inkluderas? Det var en fråga som själv lyfte i en efterföljande open source-diskussion. (Svar ja om ni frågar mig — om kulturpolitiken ska komplettera och korrigera marknadsmekanismerna så måste man förstås hur marknaden fungerar.)

Jag gillar att Analysmyndigheten är så öppen inför sin uppgift som granskare av och rådgivare till kulturpolitiken. Det beror säkert på att de flesta kommer från andra fält; tre personer på det lilla kansliet har bakgrund från miljöområdet.

Nedan bild på Anne-Britt Gran från Handelshögskolan BI i Oslo. Hon krossade några myter kring kultursponsring, som att det inte bara är stora företag som arbetar med sponsring av eller samarbeten med aktörer inom konst och kultur: 31 procent av företagen med 1-4 anställda menar att de sponsrar/samarbetar. Kultursponsring och samarbeten är inte heller bara ett stadsfenomen. Visserligen är summorna störst i huvudstaden Oslo, men sett till antal företag ligger Oslo sist på listan.

image
Kommentera
21 februari 2011 under Noterat | 2 kommentarer

Jakten på siffran

Tobias Tobias

Kraften i siffran är slående. Varför vill vi ha den? Oavsett hur komplex och omfattande en bakomliggande diskussion är, så betyder den så lite i förhållande till när siffran läggs fram och allt fokus riktas mot den.

Paradoxalt nog verkar fallet vara så ännu mer för kulturekonomer. I andra sektorer är siffervanan ofta större och siffrorna blir till arbetsredskap, inte sanningar.

Nu har jag ihop med medarbetare filat fram ytterligare en siffra. Plus och minus hit och dit med ett dussintals antaganden bakom. Nedsvarvade till ett tal. Matematik som konstart.

Men jag är ju också — inte minst — en ordets man, så jag tampas med min farhåga om att siffran trots att den är inbäddad i en 80-sidig utredning kommer bli vad diskuteras mest och kanske till och med enbart. Det får mig att fundera på ansvar och tidigare siffror som jag varit med och släppt. Jag funderar på varför jag ändå tar fram de där siffrorna. Jag hittar en förklaring i att om inte jag som analytiker gör det, och försöka gör det på ett ansvarsfullt sätt, så gör någon annan det som har haft ännu mindre tid på sig och kanske mindre kunskap i ämnet. För ibland skriker politiker media och andra efter siffror. Då nöjer de sig inte förrän de fått några, från något håll. Beslut behöver ju ibland fattas. Bättre då att försöka bidra med lite underlag inför dem.

Ibland fyller siffror också ett tomrum som ger dem stort utrymme. Låt mig illustrera: Bland mina beräkningar som satt sig hårdast märks uppgifterna om upplevelseindustrin, de som säger nästan 5 procent av BNP och 280.000 sysselsatta. Ibland brukar låtskrivare säga att låten får sitt eget liv, utom kontroll för låtskrivaren. På så sätt känns det med de här siffrorna också. Inte så att de är felaktiga. Jag och min gamle vän, som därefter fick jobb på Bains researchavdelning och nu är chef där, slet rätt hårt med de här för åtta år trots att uppdraget egentligen var litet (under upphandlingstaket så förstår ni som förstår). Det var vi som gjorde uppdraget stort — så behöver man ju göra ibland, inte minst när man sätter igång en karriär eller ett företag.

Men siffrorna måste förstås bedömas som alla andra uträkningar: i sitt sammanhang. Hur säkra är dem? Vilken definition och avgränsning ligger bakom? I vems intresse plockas statistiken fram och vad innebär det?

Tydligt blir detta med tanke på att upplevelseindustrin ofta översätts till kulturella och kreativa näringar, men medan upplevelseindustrin inkluderade besöksnäring i sin definition så gör kulturella och kreativa näringar sällan det. Och besöksnäringen stod för nästan hälften av den där BNP-siffran! Men siffrorna fortsätter alltså leva kvar, trots att de blir helt felaktiga när de sätts på det nya begreppet.

Betydelsen av avgränsning förstår alla som arbetar med siffror, och förhoppningsvis även sådana som ska kommunicera dem. Ändå är det märkligt att inget nationellt initiativ har slutförts för att för att komma med nya siffror på kulturella och kreativa näringar. I stället verkar det bara funderas vidare på hur man kan definiera och mäta.

Men när det skriks efter siffror och felaktiga sådana används är det bättre att ta fram något nytt som åtminstone för diskussionen vidare. Detta är också en form av att ta ansvar.

Kommentera