Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
10 oktober 2015 under Noterat | 2 kommentarer

Från kulturekonomi till idrottsekonomi

Tobias Tobias

Screen Shot 2015-10-19 at 13.52.37

Jag har det senaste året var med i en utrednings- och forskargrupp som försökt utreda idrottens värden och effekter. Vissa överlappningar kring kulturekonomi är uppenbara, inte minst när vi talar om evenemang och arenor. Det blir ett flertal rapporter och studier kring detta.

En annan del har handlat om beskriva idrottens värden och effekter. I bakhuvudet hade jag den skrift som jag och Joakim Sternö sammanställde för Svensk Scenkonst för drygt fem år sedan, och som tryckts i ett flertal upplagor, totalt i över 10.000 exemplar: Kulturens värden och effekter (se ovan)

Det senaste året har vi på Volante Research kunnat arbeta med Stockholms idrottsförbund med en liknande studie, som vi sedan kompletterat med fördjupningar.

Resultatet är tre rapporter, som alla är försök att vara banbrytande, och med inspiration även tillbaka till kulturekonomi:

Värdet av idrottshallar. Här har vi även fångat upp ickebrukarvärden på samma sätt som vi bland annat gjorde då vi mätte kulturens betydelse i Norrbotten, till exempel Kulturens hus i Luleå.

Sportbranschen i siffror. På samma sätt som varit fallet för många branscher i den kulturella och kreativa sektorn, så är båda ambitions- och kunskapsnivån låg vad gäller statistik för sportnäringen. I det här fallet har vi tagit lärdomar från branschstudier av exempelvis modebranschen och musikbranschen.

– Idrottens effekter och värden. En översikt av sju olika effekter och värden.

 

Screen Shot 2015-10-19 at 13.54.19

Varför steget från kulturekonomi till idrottsekonomi? Ett svar handlar om personligt intresse. Ett annat handlar om många beröringspunkter, vilket jag antar att många på en kultur- och fritidsförvaltning vittnar om. Här är några exempel:

  • Balans mellan professionella (elit) och utövare (bredd, barn och unga, motionärer).
  • Arenaekonomi, allt ifrån planläggning till analyser av turistekonomiska effekter. I många fall rymmer arenorna både idrotts- och kulturevenemang.
  • Hur verksamheter ska organiseras, med ofta en stor del ideella krafter som ska samsas bredvid intäktsmål och aktivas löner.
  • Fokus på barn och unga med uttryckta samhälleliga mål; för idrott framför allt folkhälsa och gemenskap, för kultur mer betoning på kreativitet.
  • Idrott och kultur har båda imageskapande effekter. Ett evenemang eller en lokal idrottsförening bidrar till att känna stolthet vilket stärker identiteten och självförtroendet.
  • Båda sektorerna bygger i stor utsträckning på ett ideellt engagemang.
  • Den finansiella basen för breddverksamheten inom både idrottssektorn och kultursektorn vilar på bidrag från offentliga medel.
  • Företagen inom sportsektorn och den kulturella och kreativa sektorn utgörs till stor del av enmansföretag.
Kommentera
2 april 2014 under Noterat | kommentera

Värt en omväg? Om kulturturism och kulturella fyrtorn

Tobias Tobias

Det finns tre vanliga misstag när det gäller kulturturism.

Ett misstag är att underskatta den. Vilket innebär att de som arbetar med kultur på en plats sällan får draghjälp eller erkännande för hur mycket man bidrar med i form av turistekonomiska effekter, attraktivitet och imagevärden.

Detta hänger ihop med det andra misstaget, men från andra hållet. Från kulturhåll undervärderar man helhetsupplevelsen för besökaren. Att det finns mer att uppleva utöver kulturen och konsten. Men det är få verksamheter som i sig själv utgör en anledning för en resa. Louisiana hade inte varit så populärt utan sin miljö.

Volante Research har vi mätt detta i en utredning för nordvästra Skåne. Något oväntat högt värderas just ”natur” som komplement till kulturupplevelsen.

Jag rekommenderar verkligen en läsning (klicka här) om du är intresserad av hur kultur, attraktivitet och besöksnäring hänger ihop. Vi har utvecklat en metod för att fånga in vilka verksamheter och evenemang som särskilt lockat, utifrån inspiration från restaurangernas Guide Michelin. ”Två stjärnor” ges till exempel för något som är värt en längre omväg.

Kan man mäta allting i siffror? Nej, men att försöka skapar tydlighet i vad som utvärderas och kräver stringens i analysen.

Det tredje misstaget apropå kulturturism?

Se bilden nedan. Höganäs utgör en sällsam mix av industri- och kulturarv. Men det kulturella kapitalet riskerar att urholkas om intrycket präglas av outletbutiker – och ett handelscentrum kan förläggas var som helst. Det unika måste vårdas för en unicitet.

Höganäs kultur outlet

 

Kommentera
4 mars 2014 under Noterat | 2 kommentarer

Förhållandet mellan kreatörer och ”industri” (musikbranschen)

Tobias Tobias

Fördelningen på vd-nivå i musikbranschen är 82 procent män och 18 procent kvinnor. Häpnadsväckande snedvridet? Faktum är att detta är mer jämställt än för näringslivet som helhet, där 85 procent är män och 15 procent är kvinnor.

Vi har uppdaterat statistik om musikbranschen. Det är en relativt liten bransch — vi kom fram till att 8.778 personer var sysselsatta (år 2011) — men som påverkar desto fler med tanke på hur mycket tid vi lyssnar på musik, och vilken betydelse som musik har i våra liv.

I denna siffra räknas inte heller amatörer eller lärare med. En uppskattning är att antalet musiklärare på kulturskolorna uppgår till 5.000 personer, eller ungefär 3.500 heltider om man slår ihop antal deltidstjänster.

Som jag skriver i rapporten: ”Dessa personer har ofta också en viktig funktion för den lokala amatörkulturen som de inte sällan driver eller deltar i på ideell basis. Allt detta bidrar till ett musikklimat som på sikt är oerhört viktigt för framtida konstnärliga och kommersiella framgångar.”

På en kreatör går det en i industrin

Vi skapade också en ny typ av indelning, en uppdelning utifrån yrkesroller och typ av organisationer. Jag tycker själv att denna är mycket intressant eftersom den belyser hur en kulturnäring ser ut. Inte sällan i diskussioner om kulturekonomi och kulturella och kreativa sektorn lyfts kreatörer fram särskilt, men den omgivande ”industrin” — tänk de yttre cirklarna i vår typiska cirkel- eller solsystemsmodell, vilka fångar in förlag, distribution, tillverkning — utgör den största delen.

De här tre kategorierna valde vi:

  • Musikskapare. Artister, upphovsmän, musiker. (Exempel: Roxette Productions AB, Novemberregn AB.)
  • Musikindustri. Skivbolag, musikförlag, artistbolag, ”royaltyinsamling”. (Exempel: Stim, Live Nation.)
  • Handel. Skivbutik, grossist, distanshandel. (Exempel: Ginza AB.)

Figuren nedan belyser förhållandet, att det på en ”musikskapare” går en person i ”musikindustri”, utöver en mindre andel som arbetar i ”handel”. Är det rimligt? Ja, inte minst i en bransch där rättigheter är så centralt — att sälja och bevaka dem. Visserligen har inga i kategorin ”musikindustri” några jobb om inga låtar eller musikaliska verk finns, men vänd också på det: hur skulle dessa verk spridas och generera försörjning annars?

Diagrammet visar också på skillnaden när det gäller anställda eller enmansföretagare. I kategorin ”musikskapare” finns relativt fler företagare, ungefär hälften. Det är inte förvånande, men belyser att egenföretagandet utgör vardagen för väldigt många.

Screen Shot 2014-03-03 at 10.43.44 PM

Könsfördelning

En annan del av rapporten handlar om könsfördelning. Sex av tio sysselsatta inom musikbranschen som helhet är män. I hela näringslivet är fördelningen 52 procent män och 48 procent kvinnor som är sysselsatta. Könsfördelningen i musikbranschen varierar dock beroende på vilken branschdel vi tittar på.

Inom kategorin musikskapare är fördelningen relativt jämn, 54 procent män mot 46 procent kvinnor. Inom kategorin musikindustri är däremot två tredjedelar, 67 procent, män.

Screen Shot 2014-03-03 at 10.44.09 PMLäs mer

> Läs mer och ladda ner Musiksveriges rapport ”Musikbranschen i siffror 2012″

> Läs mer och ladda ner Volante Researchs rapport om sysselsättning och könsfördelning

 

Screen Shot 2014-03-03 at 10.56.07 PM
Kommentera
17 januari 2014 under Noterat | kommentera

Presentation av ny modestatistik

red red

modebranschen

 

I nästa vecka presenterar Volante Research ny statistik om den svenska modebranschens ekonomiska utveckling. Rapporten är en uppdatering av mätningen från förra året men innehåller denna gång även en analys av branschstrukturen efter företagens storlek. Bakom studien står ASFB tillsammans med ytterligare femton organisationer inom modebranschen och Tillväxtverket som har finansierat studien.

Seminarier äger rum i Stockholm den 22 januari och dagen efter den 23 januari i Borås. Läs mer om exakt tid och plats och anmäl dig hos Tillväxtverket.

Kommentera
23 september 2013 under Noterat | 1 kommentar

Böcker och bio slår idrott

Tobias Tobias

Ibland när jag vandrar igenom tågvagnar — jag reser mycket med tåg — så slås jag av hur få som läser böcker. I stället är det många som tittar på film eller tv-serier på sin dator.

Därför är jag både lite förvånad och glad (som förläggare!) över resultatet i en undersökning som vi genomfört. Bakom svaren finns en enkät med 600 svarande, som antingen bor i Stockholms län eller sydvästra Sverige (Skåne, Halland, västra Småland, Västra Götaland). Enkäten har gjorts i ett annat syfte inom ramen för ett uppdrag för Skåne Nordväst, och det blir säkerligen anledning att återkomma till utredningen i sig.

Inte bara böcker intresserar de som har svarat. Även bio, museer och teater lockar — mer än till exempel gå på konsert eller idrottsevenemang.

Det senare har förbryllat en del, men jag tror att det enbart är en viss och återkommande publik som faktiskt är på plats på arenorna. De flesta ser idrott på tv.

På motsvarande sätt kan man tolka det relativt svagare intresset för tv-spel. Det är en och samma grupp som spelar, men intresset är ännu inte spritt över alla grupper (även om det är på väg åt det hållet). Vi har dessutom enbart frågat en vuxen grupp; 20 år eller äldre.

Det är förstås också skillnad på vad man säger är intressant och hur mycket tid som faktiskt läggs ner på något. Enligt Nordicoms senaste undersökning så läggs enbart 5 procent av dagens mediekonsumtion — som är sex timmar i snitt — på böcker.

Kommentera
24 april 2013 under Noterat | kommentera

Kultur för ekonomins skull? Utspel av brittiska kulturministern

Tobias Tobias

Det blev en dag igår då Storbritanniens kulturliv skakade till, eller så har man redan hunnit bli härdade. Men när kulturministern Maria Miller höll sitt andra stora tal igår på British Museum var det ändå med ett tydligt budskap:

‘I know this will not be to everyone’s taste – many in the arts simply want money and silence from Government – but in an age of austerity, when times are tough and money is tight, our focus must be on culture’s economic impact.’

Även en kulturekonom som jag rycker till lite av höra sådan nyttoorienterad retorik. Ingen i Sverige har på en ledande post varit i närheten av att våga formulera sig så. Varje ekonomiskt argument måste alltid inledas med garderingar om l’art pour l’art. Det är den svenska regeln. Lyssna nästa gång vår kulturminister säger något om entreprenörskap: i början så finns alltid en formulering om egenvärde och konstens frihet.

Men Maria Miller förklarade sig, och menade att det här var ett sätt att formulera hjälp. En strategi att trots allt få med sig sin sektor förstås, men något ligger nog i detta:

”I want to make it clear that I am fighting your corner as hard as I can within government.”

”I need you all to accept this fundamental premise, and work with me to develop the argument.”

Jag kan sympatisera med sistnämnda. Hur vi ska utveckla ”argumentet” är förstås något jag sysslat med i snart 15 år.

På Twitter avlöste kommentarerna varandra. Se till exempel #culturematters. Nedan också en intressant kommentar som pekar på samspelet mellan subventionerad kultur och potentialen för ekonomiska framgångar (om man ändå ska ta det perspektivet). Även ett strikt ekonomiskt perspektiv pekar på betydelsen av ”forskning och utveckling”.

”… the West End has largely outsourced its need for the new to the subsidised sector. They don’t regard us as the competition, but as essential to their business model.”

”The 007 producer Barbara Broccoli joked recently that Skyfall (which took $1 billion at the box office internationally) was the National Theatre of Bond: nearly all of its cast and its director are alumni of the subsidised theatre.”

Men den enkla, perfekta formeln för att mäta finns inte. Alla vi som försökt vet hur komplext det är och att man till slut ändå måste lägga till resonemang om kvalitativa värden. Det hindrar inte att man ska försöka fortsätta utveckla mätmetoder.

Kommentera
19 februari 2013 under Gäst | kommentera

Gästkrönika/Linda Portnoff: Inspiration och klokskap från By:larm

red red

Linda Portnoff är analysansvarig på Volante och bland annat huvudförfattare till rapporterna om musikbranschen som Volante tagit fram på uppdrag av Musiksverige. I förra veckan besökte hon by:Larm där hon fick träffa idolen och ikonen Kim Gordon.

Jag var på by:Larm i Oslo i fredags och presenterade statistik över musikbranschens intäkter och hade då förmånen att få lyssna till ett 1,5 timmars samtal med Kim Gordon som berättade om konst som inspirerat henne, och frågor som hennes egen konst behandlat. Kim berättade bland annat om sina deltagande observationer av män som tillåts leva ut sina mer feminina sidor via musik, manlig bonding, män som håller på med experimentell musik (med den ironiska betoningen på män som för att markera det absurda i frågan hon ofta fått: ”hur känns det att vara kvinna på noisescenen”).

Under samtalet fick jag också en förklaring som kan hjälpa oss att tolka statistiken vi tagit fram som bland annat visar att musikbranschens intäkter till mer än hälften utgörs av liveintäkter. Hur kommer det sig att vi betalar så mycket pengar för att gå och uppleva musik live? ”People pay to see others believe in themselves”, skrev Kim Gordon på åttiotalet i en artikel i tidskriften Artforum som  refererades under samtalet. Det ögonblicket blev det uppenbart för mig vari kraften ligger.

 

Kommentera
22 januari 2013 under Noterat | 1 kommentar

Svenska modebranschen omsätter 206 miljarder kronor

red red

206 miljarder kronor, så mycket omsatte den svenska modebranschen 2011. Av dessa miljarder stod exporten för 60 procent och den inhemska marknaden för resterande 40 procent.

Antal anställda inom modebranschen uppgick till nära 50 000 personer (och ännu fler om vi inkluderar egenföretagarna). Det är fler personer än inom livsmedelsindustrin och nästan hälften av antalet anställda inom fordonsindustrin. Drygt 70 procent av de anställda i modebranschen är kvinnor och antalet kvinnor på vd- och styrelseordförandeposterna är högre i modebranschen än i näringslivet som helhet.

Avkastningen på sysselsatt kapital i ett urval av små till medelstora företag var 18 procent under 2011. Bland de allra minsta företagen tror man att exporten de närmsta åren kommer att öka.

Det här är några av de fakta som vi presenterar i rapporten ”Modebranschen i Sverige – Statistik och analys” idag tillsammans med Association of Swedish Fashion Brands och Modeinkubatorn i Borås. Vinnova har finansierat projektet.

****

Rapporten har uppmärksammats på flera håll i media

 

Kommentera
12 december 2012 under Noterat | kommentera

Omsättning vs lönsamhet

Tobias Tobias

Intensiva och långa dagar. Julefriden får som alltid vänta till julhelgen. Jag har nog vistats i deadlinedimmor under december i hela mitt jobbliv.

Vi påbörjar en rad spännande utredningsuppdrag samtidigt som vi sammanställer en rapport om kreativt kapital, med Emma och Lars Strannegård som redaktörer, liksom både statistik om modebranschen och musikbranschen. För den senare handlar det om uppdatering. För modebranschen är undersökningen ny och metoden skiljer sig.

Vad vi kompletterar med är bland annat en lönsamhetsanalys utöver att enbart prata om omsättning totalt. Hur det går för modevarumärken handlar inte bara om hur bra deras kollektioner är, utan inte minst försäljning och lagerhantering.

Vi använder som redskap DuPont-metoden och för mig är det ett kärt återseende. Få modeller illustrerar så kärnfullt hur det går för ett företag. I den här ska vi plotta in 16 av de företag som brukar få representera ”det svenska modeundret”.

Kommentera
12 november 2012 under Noterat | 2 kommentarer

Europeisk kulturstatistik

red red


Är det här bokbransch eller porrindustri? Ibland är det svårt med avvägningar, men att till slut ändå välja riktlinjer är att föredra framför att inte göra några mätningar alls. ESSnet publicerade nyligen slutversionen av rapporten om europeisk kulturstatistik. Syftet med rapporten är att ta fram metoder som gör det möjligt att göra jämförelser mellan länderna. Rapporten (550 sidor!) spänner brett över kulturområdet inklusive finansiering, kulturindustrin och dess spill over-effekter, kulturellt deltagande och sociala aspekter.

Arbetet har letts av Eurostat och koordinerats av Luxemburgs kulturdepartement i samarbete med franska och nederländska kulturdepartementen och Tjeckiska och Estländska statistikbyråerna. Ladda ned rapporten direkt [.pdf].

Kommentera