Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
10 oktober 2015 under Noterat | 2 kommentarer

Från kulturekonomi till idrottsekonomi

Tobias Tobias

Screen Shot 2015-10-19 at 13.52.37

Jag har det senaste året var med i en utrednings- och forskargrupp som försökt utreda idrottens värden och effekter. Vissa överlappningar kring kulturekonomi är uppenbara, inte minst när vi talar om evenemang och arenor. Det blir ett flertal rapporter och studier kring detta.

En annan del har handlat om beskriva idrottens värden och effekter. I bakhuvudet hade jag den skrift som jag och Joakim Sternö sammanställde för Svensk Scenkonst för drygt fem år sedan, och som tryckts i ett flertal upplagor, totalt i över 10.000 exemplar: Kulturens värden och effekter (se ovan)

Det senaste året har vi på Volante Research kunnat arbeta med Stockholms idrottsförbund med en liknande studie, som vi sedan kompletterat med fördjupningar.

Resultatet är tre rapporter, som alla är försök att vara banbrytande, och med inspiration även tillbaka till kulturekonomi:

Värdet av idrottshallar. Här har vi även fångat upp ickebrukarvärden på samma sätt som vi bland annat gjorde då vi mätte kulturens betydelse i Norrbotten, till exempel Kulturens hus i Luleå.

Sportbranschen i siffror. På samma sätt som varit fallet för många branscher i den kulturella och kreativa sektorn, så är båda ambitions- och kunskapsnivån låg vad gäller statistik för sportnäringen. I det här fallet har vi tagit lärdomar från branschstudier av exempelvis modebranschen och musikbranschen.

– Idrottens effekter och värden. En översikt av sju olika effekter och värden.

 

Screen Shot 2015-10-19 at 13.54.19

Varför steget från kulturekonomi till idrottsekonomi? Ett svar handlar om personligt intresse. Ett annat handlar om många beröringspunkter, vilket jag antar att många på en kultur- och fritidsförvaltning vittnar om. Här är några exempel:

  • Balans mellan professionella (elit) och utövare (bredd, barn och unga, motionärer).
  • Arenaekonomi, allt ifrån planläggning till analyser av turistekonomiska effekter. I många fall rymmer arenorna både idrotts- och kulturevenemang.
  • Hur verksamheter ska organiseras, med ofta en stor del ideella krafter som ska samsas bredvid intäktsmål och aktivas löner.
  • Fokus på barn och unga med uttryckta samhälleliga mål; för idrott framför allt folkhälsa och gemenskap, för kultur mer betoning på kreativitet.
  • Idrott och kultur har båda imageskapande effekter. Ett evenemang eller en lokal idrottsförening bidrar till att känna stolthet vilket stärker identiteten och självförtroendet.
  • Båda sektorerna bygger i stor utsträckning på ett ideellt engagemang.
  • Den finansiella basen för breddverksamheten inom både idrottssektorn och kultursektorn vilar på bidrag från offentliga medel.
  • Företagen inom sportsektorn och den kulturella och kreativa sektorn utgörs till stor del av enmansföretag.
Kommentera