Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
25 oktober 2014 under Noterat | 1 kommentar

Creative Cities and Crossovers

Tobias Tobias

I gave a talk at the 6th Asia-Europe Culture Ministers Meeting in Rotterdam last week – and returned home with a few conclusions. The headline of the three-day conference was Creative Industries.

The first conclusion was how we talked about creative cities as important for creating a sustainable future. Every available and useful tool is needed to tackle current and future challenges. New innovations are needed, and hence creative skills are critical.

This illustrates however a shift, compared to previous policy discussions which emphasize attractiveness or the cultural and creative sector (and the creative industries). The background report was titled Crossovers and when writing about “creative cities”, Charles Landry – perhaps the person most associated with the term – emphasizes sustainability.

I would not say that this is new. In a blog post almost three years ago, looking back at the previous year, I dubbed 2011 ”the year of ‘the change'”.

***

Back to Rotterdam. I was one of the speakers at the workshop, which happened to be labeled “Creative Cities”. I was invited by the Department of Culture of Sweden (for reasons you have to talk to them about ;-). However, my talk circled around why it is important to apply a holistic perspective designing policies for a ‘creative city’. At the least, this involves a combination of cultural policy and business and innovation policy.

What is important here  is that innovation or economic policy must not colonize cultural policy. This would imply an imbalance that would not acknowledge the central role of art and culture, and would thus reduce their significance for the economy.

***

There are of course various perspectives at a conference like this. Representatives from the Asian countries stressed the cultural heritage and I talked more about creative industries such as the music industry, mentioning Spotify and Max Martin.

After this session I headed to a more informal workshop with the European Creative Business Network, invited by Leo van Loon (at the picture below). The perspective here was more action-oriented and start up-focused, although crossover was a key word also here.

 

IMG_7533-3.JPG
IMG_7537-3.JPG

 

IMG_7542-2.JPG

 

 

Kommentera
11 oktober 2012 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Sira Jokinen Lisse: Samverkan viktigt för konstnärer i det lokala

red red

Sira Jokinen Lisse är utbildad konstnär från Pratt Institute i New York och har varit verksam runt om i världen. Numer har hon sin bas i Motala där hon driver lokala och internationella kulturprojekt där samarbetet är utgångspunkten, ofta tillsammans med näringsliv och skola. Tidigare i höstas talade hon på Jönköpings kulturting.

Vilken roll spelar konstnären i lokalsamhället?
Jag tror att konstnären har, eller snarare skulle kunna ha en mycket stor betydelse i lokalsamhället. Utmaningen handlar snarare om att det finns en mycket begränsad insikt i den kunskap som konstnären har. För att ge ett exempel skulle konstnärer i mycket större utsträckning kunna ingå i stadsplaneringen redan från start, för att skapa en trygg, vacker och på alla vis attraktiv kommun. I dagsläget finns det ett behov av att göra en kartläggning över vilka kompetenser som finns inom yrkeskategorin konstnär och därefter väldigt konkret kunna beskriva hur dessa kompetenser på ett mycket lättbegripligt sätt skulle kunna ge ett mervärde inom respektive kommunområde. Därvid blir de lättare för potentiella uppdragsgivare att välja att anlita en konstnär istället för exempelvis en lärare, assistent, omvårdspersonal, arkitekt med fler.

Hur ska konstnärer som vill ta en tydligare roll i samhällsbygget gå tillväga?
En av de absolut viktigaste bitarna är nätverk och samverkan mellan konstnärer. Idag saknas det ofta nätverk och återkommande mötesmöjligheter mellan konstnärer, såväl på det lokala som på det regionala planet. Det är alltid en tillgång om det är fler som gemensamt vill driva en fråga, istället för enstaka individer, som då ofta uppfattas som ”enbart besvärliga”.

Enligt mig är en viktig del att lära sig hur en kommun styrs, få insikt i den politiska beslutsprocessen för att därigenom effektivt kunna påverka och driva frågor. Med andra ord, att man har kunskap om vem man ska vända sig till och med vilka frågor och vilka redskap som finns tillgängliga för att kunna få till stånd förändring. För de konstnärer som är beredda att engagera sig som fritidspolitiker, så är detta en av de bästa skolorna för att skaffa sig kunskap i såväl kommunens styrning och inte minst lära känna sina partikamrater/lokalpolitiker för att därigenom kunna påverka ”inifrån”, lobba för att partiet ska kunna uppmärksamma och prioritera vissa frågor och därigenom förhoppningsvis även budgetmässigt satsa extra på vissa områden. Jag tror väldigt mycket på att påverka lokalt, eftersom kommunerna i mångt och mycket har självstyre. Börja i det lilla på lokalt plan och därifrån utvidga till det regionala planet.

(mer…)

Kommentera
7 februari 2011 under Noterat | kommentera

Fyra viktiga artiklar

Tobias Tobias

På chefskurs med Kafka
DN:s Maciej Zaremba om hur chefer blir bättre med kultur, bland annat utifrån Julia Romanowskas doktorsavhandling.

Cultural planning utan kultur
Expressen på ledarplats om klåfingriga offentliga satsningar. Skrämmande i sin träffsäkerhet — men också för hur svårt det är för många (små)kommuner. Visst måste man försöka, men det är lätt att överskatta sin förmåga som samhällsplanerare. Det är många jobb som behöver skapas för att återbetala dyra satsningar — som ofta sker på hus!

Kulturpolitik och näringslivssatsningar
SvD funderar kring näringsdepartements roll i kulturen, med utgångspunkt i handlingsprogrammet för kulturella och kreativa näringar. Tidningens kulturchef ställs mot näringslivschefen.

Arenaboom
SvD sportavdelning med sportchefen Ola Billger i spetsen har i många dagar nu fyllt tidningen med sådant som även är relevant för kulturen: breddverksamheter och nu senast byggboom. De har gått hårt åt Stockholms idrottsborgarråd Regina Kevius när hon ville minska föreningsbidraget. Idrottsrörelsen reagerade dessutom kraftigt. Det var också ett mycket märkligt beslut — få insatser är så preventiva som ungdomsidrott. (Politikerna backade sedan. Hitta artiklarna här.) Läsningen om arenorna tangerar vad jag skrev om i en antologi för SKL häromåret (”Först vinner eller resten hinner”).

Kommentera