Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
5 april 2013 under Samtal | 1 kommentar

SAMTAL/Lars Lindkvist: Ökade satsningar på konst och kultur i skolan behövs

red red


Lars Lindkvist är professor i organisation och ledarskap vid Linnéuniversitet i Kalmar och Växjö. I sin forskning har han intresserat sig för ovanliga organisationsformer och under de senaste åren studerat den kulturella och kreativa ekonomin. Lars Lindkvist är tillsammans med Lisbeth Lindeborg redaktör för antologin ”Kulturens kraft för regional utveckling” som nu är aktuell i en omarbetad och utökad engelsk upplaga på Routledge förlag, ”The Value of Arts and Culture for Regional Development. A Scandinavian Perspective”. Tilläggas kan att Kulturekonomis Tobias Nielsén skrivit ett kapitel i boken, om lärdomar från Hultsfredsfestivalens uppgång och fall.

Boken ”Kulturens kraft” kommer snart ut på engelska. Vad kan övriga världen lära sig av Norden när det gäller kultur och regional utveckling?
Bakgrunden till Routledgeboken är att det var aktuellt med en ny upplaga av ”Kulturens kraft” då denna började ta slut. Istället för nytryck bestämde jag och Lisbeth Lindeborg som redaktörer att lägga till en nordisk dimension. Vi ville ha med nordiska författare och skriva på engelska för en internationell publik. Så nu är vi 28 nordiska författare som skriver om 21 olika platser i Norden där kultur har haft betydelse för den regionala utvecklingen. Vi vill också visa att trots de nedskärningar i kulturen som även drabbat Norden står vi oss förhållandevis väl i jämförelse med många andra länder där kulturnedskärningarna varit ännu kraftigare. Något som också lyfts fram i de recensioner vi fått av de som läst boken.

Hur går diskussionen just nu när det gäller kulturens roll för regional utveckling? Den svenska utgåvan, exempelvis, har ju kritiserats för önsketänkande.
Tanken med vår bok är att visa på den kraft som kulturen har men också de problem som finns och som måste övervinnas. Därför redovisas både mer positiva och negativa företeelser som Roskildefestivalen och Hultsfredsfestivalen, både Stavanger och Åbo som Europas kulturhuvudstäder och de förhoppningar som förknippades med detta och svårigheterna med att infria dem. I de förhandsrecensioner vi fått lyfts också detta fram som en av bokens styrkor, att vi vill visa på både problem och möjligheter.

Vad kan vi i Sverige bli bättre på när det gäller dessa frågor?
Genom att lyfta fram värdet av konst och kultur som igångsättare i en process som fortsätter med innovation, design och formgivning. Konsten utgör inspiration för övriga delar som sedan kan koppla tillbaka som ett kommunicerande kärl. Genom konsten öppnas sinnena och kunskapen ökar så att man känner igen en innovation och utvecklar nya verksamheter. Därför måste ökade satsningar göras redan i skolan på mer konst och kultur, fortsätta med mer bildningsverksamhet på högskolor och skatteavdrag för kultursponsring som skulle stärka kultutövarnas levnadsmöjligheter.

Du är professor i organisation och ledarskap och har studerat flera områden. Kan de vanliga modellerna användas också för kultursektorn?
Det finns skillnader, där en sådan är att kulturentreprenörers primära mål inte är ekonomisk vinst utan känslan av oberoende, kreativitet, uppfinningsrikedom och fantasi. Samtidigt finns likheter där det handlar om hushållning med knappa resurser och om hur dessa skapas och fördelas mellan olika påstridiga intressenter. Då jag själv under hela min akademiska karriär jobbat med ovanliga organisationsformer, kooperativ och ägandespridning, ser jag stora likheter med konstnärliga verksamheter. Även här handlar det om att uppnå legitimitet från en tvivlande omgivning, att som ledning hantera spänningsfältet mellan olika intressenter och skapa koalitioner.

Du är också aktuell som författare i boken ”Tillsammans: en fungerande ekonomisk demokrati”. Hur står sig demokratin som styrningsmetod idag?
Bra utom i styrning av företag. Vår boks utgångspunkt är att ställa frågan varför demokrati är eftersträvansvärt vid styrning av komplicerade organisationer av stater och mångmiljonstäder men inte när det gäller företag och producerande organisationer där den gemensamma styrningen mötts med skepsis, vilket lett till att antalet är få. I vår bok vill vi visa på exempel där detta under många år lyckats och där medarbetarna tillsammans framgångsrikt äger och styr sina företag.

***

Sagt om boken:

”The book will be of interest not just to scholars, planners, local government officials and others working in the Nordic countries, but to researchers anywhere in the world who are concerned with evaluating investment in the cultural sector in an urban and regional context.” – David Throsby, professor i kulturekonomi

”This book offers a new understanding of the effects of the arts and culture on the regional and local development. The 28 authors present a comprehensive analysis of festivals, museums, creative industries, etc. They illustrate their issues with a great variety of Scandinavian case studies. In a context of deep economic crisis, they provide an excellent analysis of the way culture can increase social well-being. The book helps evaluating the respective weight of private initiative and public support. The authors do not hesitate to stress the positive impact of culture and its limits. The book is original, insightful and deserves to be read by students, scholars, and practitioners as well.” – Françoise Benhamou, professor i kulturekonomi

Kommentera
27 mars 2012 under Samtal | 3 kommentarer

SAMTAL/Knut Vareide: Kultur bidrar inte till ökad inflyttning

Tobias Tobias

Ni vet hur det brukar vara på många konferenser. Mycket handlar om att bekräfta varandra. Men så plötsligt, när jag var på en konferens i norska Eid — för övrigt med det fascinerande operahuset Nordfjord — så börjar en forskare tala om att kultur inte alls bidrar med attraktivitet.

Tvärtemot vad Richard Florida och många andra säger. Inklusive mig själv till viss del.

Forskaren var Knut Vareide, som även vittnade om pressen på forskare att ta fram uppgifter som stödjer argumentationen. Man får mer pengar om man kommer fram till det som är önskvärt. Svårare att vara kritisk och komma med det oväntade.

Luften inne i konferenslokalen stod stilla.
Alla knäpptysta.
Kunde det verkligen stämma?

Det går att fundera en del kring metodval, och det finns ju andra studier som pekar på motsatsen, men jag beundrade ändå Knut för hans mod i det läget. Han arbetar till vardags på det norska forskningsinstitutet Telemarksforsking som specialiserar sig på bland annat kulturforskning och regional utveckling. Tidigare i år publicerade de rapporten ”Skaper kultur attraktive steder?” som Vareide skrivit tillsammans med Lars Ueland Kobro.

Vilka är era viktigaste slutsatser från rapporten om kultur och stadsutveckling?
Den viktigaste slutsatsen är att kommuner med mycket kultur inte har en högre nettoinflyttning än kommuner med lite kultur.

Exempelvis, om vi har två kommuner A och B som är lika med hänsyn till storlek, arbetsmarknadsutveckling och centralitet, där kommun A har ett väsentligt större kulturutbud och fler kulturaktiviteter än kommun B, så är nettoinflyttningen i kommun A inte högre än i kommun B.

Skillnader i kulturutbud har av allt att döma ingen effekt på flyttningsmönstrena mellan norska kommuner.

Hur har ni kommit fram till detta? På vilket sätt har ni mätt detta?
Vi har tagit vår utgångspunkt i nettoflyttningen till norska kommuner under perioden 2000-2010. Detta har vi sedan jämfört med ”Norsk Kulturindeks”.

Norsk Kulturindeks mäter kulturutbud och kulturaktivteter i norska kommuner baserat på 28 olika indikatorer, bland annat antal konserter, teaterföreställningar, biografer, bibliotek, ideella sektorer, antal konstnärer och kulturarbetare med mer.

Genom statistisk regressionsanalys har vi försökt att mäta om kommuner med hög poäng i kulturindexet har högre nettoinflyttning än kommuner med låga poäng. Vi fann absolut inget samband.

Rapporten går delvis emot rådande uppfattningar om att ett stort kulturutbud ökar inflyttningen till en stad, vilken betydelse för resultatet tror du det har att Oslo egentligen är den enda stora staden i Norge?
Oslo är den enda stora staden i Norge, och på det sättet unik. Däremot säger inte statistiska analyser av den här typen särskilt mycket om Oslo. Resultatet för vår analys är mer relevant för små och medelstora kommuner, som det finns många av.

Vilka politiska konsekvenser kan ert resultat få?
Vi menar att resultaten försvagar argumentet att kultur kan användas som stimulans för tillväxt genom ökad attraktivitet. Om målet är att stimulera ökad tillväxt finns det andra och mer effektiva strategier.

Det finns däremot många, många goda argument för att fortsätta satsa på kultur. Kanske bör kulturens egenvärde komma mer i fokus.

Kommentera
18 oktober 2011 under Inblick, Noterat | 2 kommentarer

Att döpa ett kulturhus (om Opera Nordfjord)

Tobias Tobias

I den lilla kommunen Eid på norska västkusten höjer sig ett operahus plötsligt, just där bergen börjar sin klättring upp från fjorden. Där finns Opera Nordfjord, ett initiativ som så många andra började med två eldsjälar, men involverade hela samhället att tro på opera. Jag var där häromveckan.

Resultatet är ett kulturhus som invigdes 2009, där även utbildningar (flera med kulturinslag) och en biograf också huserar, men ett hus vars stora salong är optimerad för opera och där åtminstone en operaföreställning äger rum varje år under drygt två veckor. I år är det Trollflöjten som framförs i norsk översättning. Många deltar på olika sätt, i allt från kören till serveringen, men huvudensemblen består av professionella.

Operahuset Nordfjord beskriver sig som det enda operahuset i Norge utanför Bjørvika i Oslo — men det verkar vara en sanning med modifikation eftersom operahuset just är så mycket annat. På flera sätt handlar det om — om jag ska prata ekonomspråk — positionering eller branding. Inte fel med det. Liksom i Sverige har otaliga kulturhus byggts och detta blir ett sätt att framstå som unik och bli mer speciell, både gentemot omvärlden och det egna samhället.

Jag var där för att inleda VAKN-konferensenKulturnæringane er i vinden, sades det, så mycket var sig likt, men jag kunde ta del av både ny, mycket intressant forskning och nya exempel. Det blir läge att återkomma till detta framåt.

En skillnad finns förstås: ingen höjde något varningsflagg för ekonomisk kris. I stället möttes jag av förstasidan på tidningen VG om rekordpriser på bostäder som bara fortsätter att stiga.

image
image
image
image
image
Kommentera
22 september 2011 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Charlotta Netsman: “En liten insats har lett till en mångfald av aktiviteter”

red red

Charlotta Netsman är projektledare för Region Gävleborgs satsning på att utveckla de kulturella och kreativa näringarna i regionen med projektet ”KKN Gävleborg”. Där har de bland annat arbetat med att sammanföra kulturföretagare med ”traditionella” affärsnätverk och att skapa incitament för kommunerna i regionen att satsa på kulturnäringarna.

Hur har ni arbetat med stimulera kommunernas arbete med kulturella och kreativa näringar?
Vi har gjort en rad saker men om man börjar från början så hade vi i uppdrag att göra en inventering för att sprida kunskap om hur stora de här branscherna är hos oss i Gävleborg. Deras omsättning, antal sysselsatta, vilka branscher som ingår etcetera. Själva begreppet ”KKN” var då för två år sedan relativt okänt här. Och för att det inte bara skulle bli en rapport med siffror på papper så bokade vi in dialogmöten i varje kommun där vi presenterade statistiken nedbruten på kommunnivå. Kommentarerna från kommunerna som bland annat handlade om hur vi på den regionala nivån skulle hjälpa dem i deras arbete vävdes sedan in i rapporten tillsammans med intervjuer med företagare och aktörer inom området. Vi erbjöd även en mindre summa i medfinansiering om de ville genomföra en aktivitet för att stärka och synliggöra ”sina” företagare i de här branscherna.

En del av arbetet har inneburit att skapa möten mellan näringslivs- och kulturchefer i länets kommuner. Varför tycker du att det är viktigt?
De sitter ju på varsin sida av det där ”glappet mellan stolarna” som man talar om att företagarna från de här branscherna hamnar i. I flera av kommunerna var vårt möte också första gången de satt vid samma bord. Kommunerna är viktiga eftersom de har den direkta kontakten med företagen och vi erbjuder dem verktyg för att överbrygga det där glappet.

Vilka lärdomar drar du? Uppstod det några svårigheter?
Vi har lärt oss mycket. Den viktigaste lärdomen är kanske att genom att erbjuda en möjlighet att göra en insats utifrån behoven och förutsättningarna i varje kommun så har vi fått en mångfald av aktiviteter, ett fantastiskt engagemang och en karta över prioriterade branscher, ämnen och arbetssätt som vi aldrig hade kunnat dirigera fram. Vi har kramat och skickat iväg en liten snöboll som till vår stora glädje rullar och växer fortfarande. De flesta genomförda arrangemang hade en mycket större budget än de 15 000 kronor vi erbjöd. Och det har gett direkta konkreta resultat ut till företagen, nya kontaktytor, begynnande nätverk, inspiration. I all sin enkelhet har det varit mycket uppskattat.

Vad har insatserna lett till?
Om man tänker på att i början av processen hade näringslivs- och kulturcheferna i många fall inte träffats tidigare så har det lett till en hel del. De har byggt relationer, kunskap och engagemangn och genomfört riktade insatser tillsammans. I flera kommuner ligger de på och vill fortsätta, gå vidare och utveckla sitt arbete för de här företagen och branscherna.

Vad fokuserar ni nu på framåt när det gäller kulturnäringarna?
Vi fortsätter arbetet med att utifrån vår strategi: sprida kunskap, stärka företagen, bland annat genom vårt systerprojket Affärsdesign KKN som är vår ”verkstad” på Almi, stärka företagandet genom att utveckla och erbjuda kompetens, kunskap och verktyg åt befintliga organisationer och stödstrukturer. Just precis nu står vi i startgroparna inför ett spännande utvecklingsprojekt tillsammans med Movexum som är företagsinkubatorn i Gävleborg. Fjärde punkten i vår strategi är att skapa förutsättningar för tillväxt genom samverkan där vi profilerar oss inom postproduktion av film via nätverket The Galaxy of Postproduction. Vi är också intresserade av att undersöka kopplingarna och bygga broar mellan besöksnäringen och andra branscher och aktörer inom de kulturella och kreativa näringarna. Och så laddar vi för att få kandidera om att få arrangera Generatorkonferensen i Gävle 2012.

Kommentera
7 september 2011 under Noterat | kommentera

Lärdomar från Creative Growth

Tobias Tobias

I dagarna avslutas EU-projektet Creative Growth där elva regioner i nio länder har deltagit. Projektet har gått ut på att låta de olika regionerna utbyta erfarenheter med varandra om satsningar kopplade till de kulturella och kreativa näringarna. Syftet har varit att genom utbytet bidra till att skapa bättre politik på området på lokal och regional nivå och i förlängningen bättre affärsstöd till sektorn.

I veckan hålls en slutkonferens i Bryssel där en rapport presenteras med lärdomar och rekommendationer från projektet. Några av dessa rekommendationer äinnebär att utveckla nya finansieringsformer (exempelvis mikrofinansiering eller investeringsfonder), företagsrådgivning och mentorskap. Regionförbunden Södra Småland och Östsam är de två svenska regionerna som varit en del av projektet.

Läs Carin Karlssons (Södra Småland) rapport från slutkonferensen.

Kommentera
6 juli 2011 under Rapport, Samtal | 4 kommentarer

SAMTAL/Rudolf Antoni: “Viktigast för en stad är kultur”

Tobias Tobias

I Almedalen presenterade Rudolf Antoni en rapport om kulturens betydelse för städers attraktivitet, en delrapport i en större studie om städers attraktivitet som tas fram i ett samarbete mellan Fastighetsägarna och Handelns utredningsinstitut. Antoni är utredare och biträdande näringspolitisk chef på Fastighetsägarna. Han har tidigare ansvarat för SOM-institutets kultur- och livsstilsanalys.

Varför har kultur betydelse för var vi väljer att bo?
Kulturen är betydelsefull för staden på många sätt. Den kan exempelvis fungera som marknadsförare. Se bara på den uppmärksamhet som Pinocchioskulpturen skapade för Borås. Oavsett om man gillar konceptet så är det betydligt svårare att säga att Borås är en tråkig stad efter att den gubben dök upp. Kulturen sprider ryktet och säger oss någonting om stadens karaktär och om vilka som bor där. En kreativ ung människa som idag ska välja stad att flytta till vill ha en spännande plats med intressanta människor och högt i tak för oliktänkande och olika livsstilar. Kulturen öppnar dörren för dessa människor. Det är precis det de vill se i en stad.

Vad är då viktigast för detta – deltagarkultur eller åskådarkultur?
Kultur föder mer kultur. Högt eller lågt och deltagande eller bara mottagande är underordnat. Men viktigast för staden är förstås den kultur som får ut människor på gatorna. Det är människorna som vitaliserar staden och gör den intressant för andra. Vi får inte heller glömma att den kulturella publiken också är bra kunder för handeln och restaurangnäringen och kan bidra starkt till att fylla gatorna med människor i blandade åldrar även kvällstid. En stad med ett intressant kulturutbud, en levande handel och välmående restauranger är en stad de flesta kan tänka sig att flytta till.

Kan man säga om kulturens roll är relativt viktigare i landsbygd eller i storstäderna?
Ingen stad kan överleva utan ett minimum av kulturutbud. Faktum är att många mindre städer i landet har svårt att överleva i konkurrens med regionhuvudorterna. Ofta försöker man skapa ett tillräckligt handelsutbud för att få befolkningen att stanna trots att externa köpcentrum och närhet till större städer i princip gör det omöjligt. Jag tycker istället att man borde satsa på andra kvaliteter som bra skola, bostäder och omsorg. Detta kombinerat med en satsning på den lokala kulturen kan skapa en attraktiv boendemiljö och istället vara ett alternativ till stadslivet.

Vilken stad i Sverige är mest ”kulturell”?
Lund är den stad som placerar sig högst upp på den ranking som vi gjort över invånarnas kulturvanor. Kartläggningen visar också att det är stora skillnader mellan städerna, i exempelvis Stockholm är det mer än dubbelt så vanligt att invånarna går på bio regelbundet än i Borås.

Hur har ni mätt detta?
Mitt fokus är alltid på människan. Det spelar förstås ingen roll om din stad har ett fantastiskt utbud om ingen nyttjar det. Därför har jag utgått från SOM-institutets stora mätningar av människors vanor och attityder och där studerat kulturvanor i Sveriges drygt 30 största städer.

***
Läs mer om delrapporten som Rudolf Antoni presenterade i Almedalen.

-

Kommentera
29 juni 2011 under Noterat | kommentera

Arvika borde lärt sig av Hultsfreds fall

Tobias Tobias

Det är oerhört tråkigt att höra om Arvikafestivalens konkurs: det blir inget 20‑årsjubileum. Trots försök att återgå till festivalens ursprung efter de senaste årens ekonomiska svårigheter och förra årets kris då nedläggningen var väldigt nära. I år är det helt enkelt för få som har köpt biljetter.

Det hela påminner mycket om Hultsfred ifjol — och kanske hade Arvika kunnat lära sig en del från sin småländska kollega.

När vi pratade med Putte Svensson, en av grundarna till Hultsfredsfestivalen och ansvarig förra året,  sa han att de borde tagit time out, att de inte hann börja om och göra bra bokningar i tid. Kanske borde Arvika på så sätt tagit en paus i år och kraftsamlat inför nästa?

För arrangörerna underlättades säkert inte biljettförsäljningen av att Hultsfredsfestivalen i år ligger på samma datum som Arvikafestivalen skulle ha ägt rum. Hultsfredsfestivalen som förra året gick i konkurs och sedan i år övertagits av tyska FKP Scorpio.

När Hultsfredsfestivalen, och föreningen Rockparty, gick omkull var det inte bara festivalen utan ett helt system med utbildningar och olika former av nätverk som riskerades. Utbildningarna kommer dock att finnas kvar men satsningen är strikt kommersiell för den nya ägaren, även om indirekta effekter i form av turism och profilering kvarstår och anses viktiga.

Notera att de nya tyska ägarna har fått bättre villkor än den tidigare föreningen. Hultsfreds kommun går in med 2,7 miljoner till festivalen per år under de kommande tre åren men Scorpio ska börja betala tillbaka till kommunen redan nästa år enligt planen.

Andra lärdomar från Hultsfred handlar om att hänga upp det samhällsekonomiska bygget på en enskild, sårbar aktör. I Värmland finns projektet Modell A, med fokus framför allt på Arvika och som arbetar för att utveckla skärningspunkterna mellan kultur, besöksnäring och näringsliv. Jag kan för lite om det projektet, men jag konstatera två saker utifrån att Hultsfred under många år blev en symbol för samhällsplanering kring upplevelseindustri och kulturella och kreativa näringar:

– Det är lätt att glömma marknadsmässiga risker och tro att vad som funnits länge kommer pågå av sig själv för evigt. Risken för verksamheten blir också risken för samhällssatsningen om de hänger ihop för intimt.

– Att dra in en verksamhet in i ett samhällsbygge måste ske varsamt. Fokus måste få fortsätta vara verksamheten — annars, enligt punkten ovan, kan allting falla ihop.

Frågan är såklart komplex och jag har funderat mycket över den. För samtidigt behövs insatser på glesbygden för att stärka den s.k. kritiska massan inom relevanta nätverk.

Kommentera
23 september 2010 under Analys, Noterat | kommentera

Kulturens kraft för regional utveckling ifrågasätts

Tobias Tobias

Kulturens kraft för regional utveckling är temat för en antologi som behandlar sambanden mellan kultur och regional utveckling. I veckan kom en kraftfull kritik av denna typ av argumentation genom SVT:s Uppdrag Granskning Kultur (UGK). Programmet handlade om Film i Väst (FIV) som arbetar för att utveckla filmbranschen i regionen och investera i filmproduktioner. Kritiken i reportaget mot FIV är hård och handlar framför allt om att avkastningen i de kalkyler som Film i Väst tar fram är felaktiga.

Redan innan programmet sändes skickade FIV ut ett informationsbrev med invändningar. Framför allt riktas invändningar mot att UGK valt att mäta skatteintäkter och inte bruttoregionalprodukten (BRP) för att bedöma satsningarnas effekter. Ett grepp som i sin tur fick UGK att anlita nationalekonomen Joakim Johansson (WSP) att göra en bedömning av de olika metoderna. Johanssons slutsats var att båda mätmetoderna innehåller brister.

Jag har ju själv funderat kring mätningar (se exempelvis ”Film utanför filmen” och ”Allt räknas”) och kan konstatera att det är komplext, och måste betraktas på så sätt. Det går inte bara att begränsa till enstaka projekt och studera avkastningen enbart från dessa. Däremot måste förstås skattebetalarna kunna förstå hur de får valuta för sina satsade pengar. Så om inte oberoende utvärderingar finns så bör sådana tas fram.

Kommentera
12 maj 2010 under Noterat | kommentera

Välkommen: dubbelrelease 19 maj (bok+rapport)

Tobias Tobias

Välkommen till Handelshögskolan i Stockholm nästa onsdag, 19 maj kl 9.00. Då släpper jag och Dominic Power, Uppsala universitet, både en rapport och en bok. Vi håller på i en timme och hänger kvar lite till för den som vill eftermingla. Platsen är Terassrummet, ingång Holländargatan 32.

Anmäl dig senast på fredag genom att mejla Malin Ekberg, malin.ekberg [at] hhs.se.

Boken heter ”Creative Business: 10 lessons to help you build a business your way” och utgår från olika historier från entreprenörer om vad de lärt sig kring företagande i de kulturella och kreativa näringarna. Det är en liten, men tät bok där vi dissekerar tio olika myter om entreprenörskap, bland annat never say no, cash is king och big is beautiful.

Vi har skrivit den som en handledning för företag, men mycket fokus ligger på investeringar och ett elfte kapitel (Chapter 11, vitsigt för er som förstår) handlar om investerares erfarenheter och tips. Men boken riktar sig även till dem som vill förstå företagandet och personerna i de här sektorerna.

Och inte bara i de här sektorerna. När jag föreläst utifrån den här boken det senaste åren har många påpekat att de här lärdomarna inte bara gäller s.k. kreativa företag. Jag har blivit benägen att hålla med, så även om fallbeskrivningarna handlar om företag som sysslar med musik, mode, design, media och film, finns många lärdomar för alla småföretagare. Därför har vi ändrat i många fall till att tala om small businesses generellt.

En annan sak som ändrats är titeln. Boken bygger nämligen på det nordiska forskningsprojektet Penny for your thoughts som jag nämnt tidigare (bland annat om betydelsen av uthållighet, apropå Murlyn Music). Jag testade till och med ett omslag med samma titel som forskningsprojektet på er i november, men vi upptäckte att det finns för många böcker med den titeln.

Därav ”Creative Business”, som nu också ska bli en webbplats med allt mer information. Med den här boken ska vi på Volante också genomföra ett test, nämligen att direktsälja mot en global marknad i både eboksformat och via print-on-demand. Om man alltså lägger en beställning via Amazon.com i Brasilien och vill ha en fysisk bok, trycks den sedan i England och fraktas därifrån. Om en amerikan vill ha boken till sin iPad i USA ska han eller hon få den direkt. Det ska bli oerhört spännande att se hur det går.

Rapporten ”Creative and Cultural Industries” ges ut av European Cluster Observatory som arrangerar onsdagsseminariet. Tack vare deras omfattande databas av europeiska sysselsättningssiffror har vi kunnat ranka drygt 250 regioner i Europa sett till hur många som är anställda inom de kulturella och kreativa näringarna. Det är första gången som en sådan regional jämförelse har gjorts.

Hur Sverige ligger till? På onsdag presenterar vi resultaten.

Rapporten är den andra i European Cluster Observatorys serie av priority sector reports; se mer i pressmeddelandet här. Vi har verkligen försökt hålla rapporten kortfattad, men det finns ett gigantiskt appendix. De översiktliga resultaten presenterar vi i kartor av typen ovan.

Kommentera
15 april 2010 under Bok, Noterat | kommentera

Kulturens kraft, anyone?

Tobias Tobias

Snart släpps boken ”Kulturens kraft för regional utveckling”. Lars Lindkvist och Lisbeth Linderborg är redaktörer. Jag är medförfattare och skriver om ”System för kreativitet” — generellt förhåller jag mig till skillnad mellan stad och landsbygd, specifikt utgår jag från Hultsfredsfestivalen och Rock City.

För egen del tycker jag resonemanget i mitt kapitel är viktigt: att man kan inte använda samma modell för alla, men att kreativitetens förutsättningar går att påverka, och frågan är vem som har finansieringsansvar för dessa faktorer (se även här). Hur väl jag för diskussionen vågar jag inte säga. Det blev en omskrivning som skedde under en pressad helg — så jag vet ärligt inte hur den landade. Men ska bli intressant att få synpunkter.

Vad gäller boken i övrigt så har jag fått en pdf-utskrift och det finns mycket bra. Jag gissar på att den blir populär inte minst bland kulturtjänstemän på kommuner och landsting. Från ett förläggarperspektiv tycker jag det är synd att mitt förlag Volante inte ger ut boken.

Men det blir inte bara bok. På måndag förmiddag arrangerar SNS ett seminarium med följande medverkande (jag ska vara moderator):

  • Eva Hellstrand, kommunalråd (C) i Åre och ordf. SKL:s kultur – och fritidsberedning
  • Åsa Johannisson, konstnärlig ledare Cirkus i Glasriket, regissör, manusförfattare och forskare
  • Lisbeth Lindeborg, fil.dr i statsvetenskap och skribent
  • Lars Lindkvist, professor, organisation och ledarskap, Linnéuniversitetet Johnny Nilsson, (S), Västra Götalandsregionen och ordf. i Film i Väst
  • Sune Nordgren, projektledare för Vandalorum – centrum för Konst och Design

Läs mer och anmäl här.

Kommentera