Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
7 september 2011 under Noterat | kommentera

Vilken stad är bäst?

red red

Rapporter som bedömer och rankar världens städer duggar tätt.

Senast är det Economist Intelligence Unit som släppt årets upplaga av ”Global livability report” där 140 av världens städer har rankats efter kriterierna stabilitet, hälsovård, kultur och miljö, utbildning och infrastruktur. För första gången sedan 2002 är inte Vancouver i topp utan först på tredje plats efter Melbourne och Wien.

Enligt  tidskriften Monocle är det istället Helsingfors som bör placeras högst upp på listan över städer med bäst livskvalitet. Hos EUI kommer dock Helsingfors på en sjundeplats.

Samtidigt skriver Wired magazine om Europas heta marknader för “start-ups” utanför London.

Den fjärde upplagan av PWC:s undersökning om och ranking av städer tar ett bredare perspektiv än EUI:s rapport och bedömer såväl ekonomiska som sociala faktorer. Stockholm placerar sig i topp i kategorierna “intellektuellt kapital och innovation” och “livability” där faktorer som livskvalitet ingår.  För faktorn “Cultural Vibrancy”, sammanslagning av antalet museer och stadens ”zeitgeist”,  placerar sig dock Stockholm lågt.

Sammantaget placerar sig New York visserligen i topp men det är inte bara “alpha-städerna” (New York, London, Paris och Tokyo) som rankas högt utan städer som Toronto, San Francisco och Stockholm följer på plats två till fyra.  Undersökningen har även kompletterats med intervjuer med åtta tänkare kring städer, bland annat Rem Koolhaas. Möjlighet finns att gratis ladda ned en fullständig rapport eller skräddarsy en version efter dina intressen.

Kommentera
23 juni 2011 under Noterat | kommentera

Stark tillväxt för medie- och underhållningsindustrin

red red

I veckan besökte vi Operaterassen där PWC presenterade resultat från rapporten Global entertainment and media outlook: 2011-2015 som den också kallas. Rapporten är en framtidsutsikt över medie‑ och underhållningssektorn under de kommande fyra åren i 48 länder. SIME arrangerade.

I Sverige kommer de snabbast växande medieområdena att vara de digitala sektorerna. Framför allt gäller det internet access (5 procent), internetreklam (8 procent) och datorspel (6 procent) som är de områden som sticker ut när det gäller den förväntade tillväxten i Sverige. Klicka på bilderna för att kunna se graferna bättre.

Jämfört med den globala förväntade tillväxten är ”business to business”, nyhetstidningar och bokpublicering de områden där tillväxten kommer vara högre i Sverige än det globala genomsnittet. De två senare dock endast i nivå med den förväntade tillväxten generellt på två procent. Den globala tillväxten för medie- och underhållningssektorn förväntas ligga på 5,5 procent. Det ser dock olika ut i olika delar av världen där siffrorna för de ”mogna länderna”, dit Sverige hör är siffran 3,9 procent, i BRIC-länderna 11,7 procent och hos de så kallade G8-länderna 12,7 procent.

Tillväxten är alltså väldigt hög i dessa sektorer och tittar man bakåt i tiden blir det väldigt tydligt hur mycket de olika medieområdena växer.

Ett nyckelord för framtiden som framhölls under presentationen är ”samarbete” och tre så kallade megatrender; 1) Den stärkta konsumenten, 2) Den involverade annonsören och 3) Förändra företagandet till digitalt.

Erik Wall och Alexander Rodriguez Forsgren från PWC som presenterade rapporten valde att tala mer om den första megatrenden. Den kommer innebära ett större behov av konsumentrelevans och -engagemang. Det vill säga att konsumenterna måste få möjlighet att påverka. När mycket media och underhållning finns tillgängligt gratis kommer fem faktorer vara viktiga för att få folk att betala:

  • Bekvämlighet.
  • Upplevelse.
  • Kvalitet.
  • Deltagande, exempelvis genom att rösta.
  • Förmåner, exempelvis att få se nästa avsnitt av ”Solsidan” snabbare på TV4 Play.

Jämför med Kevin Kellys essä från 2008(!), ”Better than Free”, där han tar upp åtta värden som gör oss beredda att betala för framåt. Journalisten sammanfattade essän i en krönika i DI Weekend.

Nya konsumentvanor innebär även att folk ger upp några gamla. Ett exempel är så kallad chord-cutting, det vill säga att folk exempelvis säger upp sitt fasta telefonabonnemang. Fler kommer också nöja sig med att hyra innehåll istället för att äga det, exempelvis som Spotify. Att folk kommer vara uppkopplade 24 timmar om dygnet innebär nya förutsättningar för annonsering och möjligheter för nya former av tjänster.

Kommentera