Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
18 oktober 2011 under Inblick, Noterat | 2 kommentarer

Att döpa ett kulturhus (om Opera Nordfjord)

Tobias Tobias

I den lilla kommunen Eid på norska västkusten höjer sig ett operahus plötsligt, just där bergen börjar sin klättring upp från fjorden. Där finns Opera Nordfjord, ett initiativ som så många andra började med två eldsjälar, men involverade hela samhället att tro på opera. Jag var där häromveckan.

Resultatet är ett kulturhus som invigdes 2009, där även utbildningar (flera med kulturinslag) och en biograf också huserar, men ett hus vars stora salong är optimerad för opera och där åtminstone en operaföreställning äger rum varje år under drygt två veckor. I år är det Trollflöjten som framförs i norsk översättning. Många deltar på olika sätt, i allt från kören till serveringen, men huvudensemblen består av professionella.

Operahuset Nordfjord beskriver sig som det enda operahuset i Norge utanför Bjørvika i Oslo — men det verkar vara en sanning med modifikation eftersom operahuset just är så mycket annat. På flera sätt handlar det om — om jag ska prata ekonomspråk — positionering eller branding. Inte fel med det. Liksom i Sverige har otaliga kulturhus byggts och detta blir ett sätt att framstå som unik och bli mer speciell, både gentemot omvärlden och det egna samhället.

Jag var där för att inleda VAKN-konferensenKulturnæringane er i vinden, sades det, så mycket var sig likt, men jag kunde ta del av både ny, mycket intressant forskning och nya exempel. Det blir läge att återkomma till detta framåt.

En skillnad finns förstås: ingen höjde något varningsflagg för ekonomisk kris. I stället möttes jag av förstasidan på tidningen VG om rekordpriser på bostäder som bara fortsätter att stiga.

image
image
image
image
image
Kommentera
1 november 2008 under Inblick, Noterat | kommentera

Stora pengar, stora egon

Emma Emma

Jag ska erkänna att jag har en dragning till androgyna, narcissistiska män med stark scenutstrålning (på scen, alltså). Därför försökte jag tidigt beställa biljett till Ola Salo som Jesus på Malmöoperan (fast när jag skulle hämta ut biljetterna fanns det inga, trots att jag fått bekräftelse, kontrollnummer och allt – och då blev jag sur). Och därför har jag känt mig lite sugen på att se magikern Criss Angels Cirque du Soleil show i Las Vegas, Believe.

Det sistnämnda är jag inte längre. Det var premiär i går kväll – och maken till sågningar har jag sällan sett. ”You will not believe how bad Believe is”, verkar vara en standardfras. Eller: ”the title “Believe” has taken on new meaning because it’s obvious audiences will “be leaving” early every night.” Cirque du Soleils grundare och konstnärliga ledare, Guy Laliberté, sägs ha lämnat genrepet i vredesmod.

Intressant i sammanhanget är att hotellet Luxor har investerat cirka 100 miljoner dollar i showen. 100 miljoner dollar – för en show. Och kontraktet är skrivet på tio år. Criss Angel ska alltså spela tio år – i samma show. Det är ju helt sjukt.

Premiär var det också i Malmö, på en lite lägre ekonomisk nivå. Där är också recensionerna mer blandade. Svenska Dagbladet sågar rätt friskt, medan Dagens Nyheter, vars recensent Martin Nyström jag mest litar på, hyllar. Kul!

Slutsats? Ja, en är ju att pengar inte är allt. 100 miljoner dollar gör inte en bra föreställning.

Liksom att egofixeringen i dagens samhälle är ständigt aktuell. Ola Salo blir både kritiserad och hyllad för att göra Jesus kokett och självupptagen, till en ”artistisk narcissist”. Och på andra sidan Atlanten sägs det att:

”Magic is about taking the ordinary and, when it is touched by this one special figure, it becomes unusual. That’s why magicians come off as these ego-driven, pseudo cult figures – for which Criss Angel could be the archetype.”

Håll också med om att Criss Angel och Ola Salo påminner om varandra till både utseende och utstrålning, även om jag tycker att Ola Salo verkar vara mycket vettigare, mycket klokare och, framför allt, väldigt mycket mer begåvad. Trots – eller på grund av – att han antagligen bara tjänar en bråkdel.

Här är förresten en kombination, Criss Angel som Jesus.

Kommentera
20 oktober 2008 under Noterat | kommentera

Tur att Isolde sadlade om

Emma Emma

Just hemkommen från Tristan och Isolde på Operan, kan jag bara konstatera att det är tur att absolut fantastiska Nina Stemme sadlade om. Om jag inte minns fel, var det nämligen ekonom som hon från början skulle bli.

Kommentera