Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
22 oktober 2013 under Noterat | kommentera

Livet mellan husen

Tobias Tobias

Vi skrev tidigare om den utredning vi på Volante gjorde angående kulturens värden i Norrbotten. Men vi jagade inte bara siffror.

Som en del av den mer kvalitativa diskussionen i utredningen intervjuade vi dessutom Lars-Eric Aaro, vd och koncernchef för LKAB. Varför vi intervjuade vd:n för ett gruvbolag i en utredning om kulturens värden? Därför att LKAB har uttryckt att de tycker att kultur är viktigt för att skapa attraktivitet.

Lars-Eric Aaro var tydlig med att life between buildings, som han uttryckte det, spelade väldigt stor roll för deras möjlighet att rekrytera personal som också bor på orten. Och för att skapa detta liv mellan husen menade han att kulturen spelar en viktig roll. Många gruvor i världen som likt Kiruna ligger i mer perifera lägen har en ”oljeplattformsmodell” där arbetare inte bor på orten utan flygs in i tvåveckorsskift. Något Aaro menar är olönsamt i längden.

LKAB är också involverade på flera sätt i kulturlivet i Norrbotten. Ett av deras mest omfattande engagemang är tillsammans med Norrbottensteatern där de genom ett bidrag med 1,2 miljoner per år gör det möjligt för elever i grund- och gymnasieskolan i Kiruna och Gällivare att få ta del av teaterföreställningar. Det finns även planer på att utöka programmet med teaterpedagoger.

Så varför satsa på teater i skolan? Flera skäl men ett av de tydligaste för LKAB är att när de behöver rekrytera personal är det sällan en enskild person de rekryterar utan ett beslut för en hel familj. Och när föräldrar tar beslut om var de ska bo är barnens förutsättningar något som har stor betydelse. Han ser även att ett rikt kulturliv på orten är en viktig del i deras möjlighet att bredda bakgrunden bland företagets anställda, med fler kvinnor och annan kulturell bakgrund än svensk. Kort och gott, för att rekrytera den personal de behöver räcker det inte att bara erbjuda en lön.

En intressant poäng att ta med sig från Lars-Eric Aaros resonemang och LKAB:s engagemang för kulturen är att det inte bygger på en filantropisk grund. Sådana ingångar finns också, men Aaro var tydlig med att påpeka att det är ett affärsmässigt beslut.

Nyttosyn? Visst. Men därmed också uttryck för tron på kulturens olika värden.

Kommentera
22 oktober 2013 under Analys, Noterat | 1 kommentar

Kulturens värden i Norrbotten

Tobias Tobias

På Volante har vi nyligen avslutet ett intressant uppdrag om att utreda kulturens betydelse för tillväxt i Norrbotten.

I utredningen fick vi möjlighet att testa en ny metod för att mäta det ekonomiska värdet av kulturinstitutioner för medborgarna. Metoden hämtar inspiration från miljöekonomisk forskning och så kallade scenarioanalyser. Miljö-  och kulturområdet har gemensamt att värdena i stor utsträckning är immateriella. Komplicerat att omvandla till ekonomiska värden men nog så viktigt att försöka göra det då alternativet alltför ofta är att dessa värden förbises i de samhällsekonomiska standardkalkylerna. Vi har bland annat arbetet med miljöekonomerna på Enveco för att få inspel, liksom tittat på forskningen från Handelshögskolan i Göteborg.

I undersökningen genomförde vi en enkätstudie med invånare i Luleå där vi tar fasta på direkta värden och icke-brukarvärden. Det innebär de värden en kulturinstitution har för medborgare i deras liv oavsett om de själva utnyttjar verksamheten eller ej. Exempelvis är det många som ser ett stort värde av att en teater eller operahus finns i regionen eller staden där de bor, även om de sällan eller inte alls går dit själva.

Det finns alltså ett värde i att ha möjligheten att gå på teater eller opera om man en dag skulle vilja. Icke-brukarvärden handlar också om möjligheten för ens medmänniskor att gå på teatern och det finns ett värde i att bevara en kulturverksamhet för framtida generationer, på grund av kulturarv eller andra skäl. Den siffra vi kom fram till var att icke-brukarvärdet för Kulturens hus bland Luleåborna var ungefär 40 miljoner kronor per år.

Vad denna typ av mätmetod försöker fånga in är alltså vad en kulturverksamhet betyder för livskvaliteten av att bo och leva på en plats, vilket oftast är större än vad enbart biljettintäkterna redovisar.

Nyligen gjorde SVT ett inslag där de tar särskilt fasta på denna del av utredningen. Se klippet nedan där bland annat Elisabeth Lax, kulturchef vid Norrbottens läns landsting, intervjuas eller läs artikeln till inslaget.

Den kvantitativa undersökningen är dock endast en del av utredningen. Utredningen består också av kvalitativa diskussioner kring kulturens olika värden och försöker ge en helhetsbild. Vi har utvecklat en modell för att synliggöra hur en mängd olika kulturella, sociala och estetiska värden kan kopplas även till ekonomiska värden. Nedan är en version av modellen som sätter fokus på kulturens betydelse för attraktivitet. Det vill säga hur kulturinvesteringar bidrar exempelvis till kulturella värden, vilket bidrar till att göra en plats mer spännande att bo på eller besöka och därmed stärker platsens attraktivit.

I utredningen bygger vi ut denna modell med än mängd olika värden och diskuterar deras koppling till varandra och hur de i vissa fall även är möjliga att mäta ekonomiskt. Läs mer och ladda ned utredningen här.

Modellen är en vidareutveckling av mycket som vi gjort tidigare, bland annat den populära rapporten för Svensk Scenkonst ”Kulturens värden och effekter”.

attraktivitetmodell

 

Kommentera