Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
21 juni 2012 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Anna Hag: ”Nu blir arbetet med kulturnäringar en del av vardagen”

red red

Anna Hag arbetar på Näringsdepartementet med frågor som rör kulturella och kreativa näringar och besöksnäringen.

Du syns ofta på konferenser och i andra sammanhang då man diskuterar kulturella och kreativa näringar. Vad har du för uppgift i regeringens arbete för de här branscherna?
Jag är handläggare av frågor som rör besöksnäring samt just kulturella och kreativa näringar. Därför har ni nog sett mig i olika sammanhang kring dessa frågor.

Vad ser du att vi har som är särskilt konkurrenskraftigt för svenska kulturella och kreativa näringar?
Jag kan konstatera att vi är starka inom flera områden. Musik, både skickliga artister men också låtskrivare, producenter och så vidare, mode, design, film och spel, litteratur men också andra konstformer. Vi har ju också visat oss framgångsrika på matsidan. Det är positivt att de kulturella och kreativa näringarna uppmärksammas och därför måste vi ta tillvara och främja utveckling och tillväxt i dessa ofta små verksamheter. Det handlar ju också om kopplingen mellan dessa näringar och andra verksamheter. Spotify är ju en innovativ tjänst som inte skulle ha kunnat utvecklas utan själva musiken som grund. Besöksnäringen är i hög grad beroende av kultur i alla former. Det faktum att vi har en stark offentligt finansierad kultur ger oss goda förutsättningar att också utveckla företag som bygger på kulturell och konstnärlig grund.

Rådet för kulturella och kreativa näringar ska till hösten presentera förslag utifrån era diskussioner, vilka frågor tycker du har varit särskilt intressanta att diskutera?
Det faktum att kulturella och kreativa näringar utifrån sin konstnärliga bas bidrar med värdeskapande, kvalitet och förnyelse. Det är nyckelbegrepp som inte står i motsättning till tillväxt och konkurrenskraft. Istället är det nödvändiga perspektiv för att klara de stora samhällsutmaningarna. KKN löser givetvis inte alla stora frågor och inte heller alla inom detta fält känner igen sig när man använder näringspolitiska begrepp som tillväxt, innovation och konkurrenskraft. Rådet ger oss värdefulla insikter eftersom ledamöterna alla är verksamma inom detta breda fält och har den kunskap, kompetens och erfarenhet som krävs för att sätta KKN i ett sammanhang.

Hur går ni på Näringsdepartementet vidare efter 2012 då Handlingsplanens insatser är färdiga?
Nu kommer arbetet att fortsätta integrerat inom näringspolitiken och inte som ett utpekat projekt eller program. Det innebär att den kompetens som har utvecklats vid våra myndigheter Tillväxtverket och Vinnova kommer att fortsätta inom det övergripande näringsfrämjande uppdraget. Handlingsplanen har ju till exempel resulterat i att flera av landets inkubatorer har integrerat  konstnärliga kompetenser med andra verksamheter och samtliga regioner har utvecklat strategier för hur man ska samverka mellan näring och kultur i det regionala och lokala arbetet vilket självklart kommer att få betydelse för KKN i praktiken.

Ser du att satsningen på KKN kommer in i regeringens arbete för innovation och attraktionskraft?
Ja, det ser jag mycket tydligt. Båda dessa arbeten är egentligen plattformar för att förbättra förutsättningarna för innovation respektive attraktionskraft i Sverige. Det handlar om nya eller bättre sätt att skapa värden, nya lösningar på behov, utmaningar eller efterfrågan. Innovationsstrategin handlar om att skapa värde och då handlar det om såväl ekonomiska som sociala eller miljömässiga värden. Attraktionskraft Sverige å sin sida är en plattform för att stärka den lokala och regionala attraktiviteten. Det handlar om att Sveriges hållbara tillväxt inte enbart är beroende av näringslivets villkor utan också av de miljöer människor bor och verkar i.

Kommentera