Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
30 januari 2013 under Noterat | 1 kommentar

Musikbranschen fortsätter växa

red red

Idag presenterar vi rapporten ”Musikbranschen i siffror – Statistik för 2011” som Volante tagit fram i samarbete med Musiksverige och Tillväxtverket.

Rapporten är en uppföljning av föregående års rapport och det går att konstatera att musikbranschen vuxit med fyra procent mellan 2010 och 2011. Omsättningen var totalt 6,3 miljarder kronor år 2011.

Konsertintäkterna är den del som är klart störst och står för 51 procent av de totala intäkterna. Den strömmade musiken, exempelvis via Spotify, är däremot den intäktsdel som ökar snabbast. Ökningen för den strömmade musiken mellan 2010 och 2011 var hela 106 procent.

År 2011 gick också onlineförsäljningen av inspelad musik om den fysiska försäljningen i absoluta tal på den inhemska marknaden. Även på exportmarknaden pekar trenden mot att onlineförsäljningen tar en allt större del av den totala försäljningen.

Läs mer och ladda ned rapporten i sin helhet.

***

Rapportering i media (uppdateras)

 

Kommentera
23 februari 2012 under Gäst, Rapport | 4 kommentarer

GÄST/Ny statistisk modell för musikbranschen

red red

Linda Portnoff, Volante, gästbloggar om sina tankar kring rapporten ”Musikbranschen i siffror” som släpps idag. Det är en rapport som hon menar framför allt utvecklar en metod och modell för att bedöma musikbranschens omsättning och export, och som fungera som underlag för hur man kan mäta andra kulturella och kreativa näringar. Ett lärseminarium kring det sistnämnda arrangeras i vår.

Förra veckan var jag i Oslo på By:larm och presenterade rapporten – utan att presentera några siffror, vilket var något av en utmaning, men det gick ändå förvånansvärt bra att prata i allmänna termer om den rapport som släpps av Tillväxtverket. Läs även Claes Olson från Musikindustrins reflektion från By:larm.

Skälet till att det gick att presentera en statistikrapport utan att visa några siffror är att det egentligen inte är siffrorna i sig som är intressanta, utan snarare deras relativa förhållanden. Vi visar bland annat att konsertintäkter i Sverige 2010 står för nästan dubbelt så mycket som både intäkter från inspelad musik respektive upphovsrättsliga intäkter.

Det övergripande syftet med undersökningen har varit att utveckla en metod och en modell för att kunna beskriva musikbranschens inhemska omsättning och export för år 2010, och på sikt kunna göra jämförelser över tid och se utvecklingstrender för olika delar av den svenska musikbranschen.

Blir du ändå nyfiken på siffrorna? Varsågod, här kommer de – ladda ned rapporten (högerklicka och välj ”Spara länk som”).

Läs mer om bakgrunden till rapporten på Volantes blogg. Tobias Nielsén har varit projektledare och Markus Larsson har varit medförfattare.

Kommentera
7 juli 2011 under Noterat | kommentera

Musiksamhället har gått vidare

Tobias Tobias

I måndags arrangerade Musiksverige ett seminarium i Almedalen under rubriken ”En låt ger 110 jobb”. Tanken med seminariet var att sätta in musiken i ett större system och belysa de (ekonomiska) ringar på vattnet som musikskapande ger. Singer/songwritern Sofia Talvik medverkade och fungerade som en fallstudie för att belysa argumenten.

Själv fick jag uppgiften att kommentera rubrikens påstående, som Musiksverige-vd:n Elisabet Widlund beskrev som ”en myt i branschen”.
Det är förstås omöjligt att säga något så generellt om vilken låt som helst. Men jag försökte diskutera — utifrån mitt gamla solsystemstänk — om hur olika värden skapas i olika nivåer. Från direkt ersättning till låtskrivaren till att det säljs ljudutrustning för 1,2 miljarder kronor under ett år (siffror från 2010).

Intressant är att den nya kartan över branschen — och ett nytt samtal! — har tagit plats. Jag tror inte att ordet eller prefixet ”pirat” nämndes någon gång. Det var också uppfriskande att det på scen inte bara var konsensus om allt. Sofia stod för ett perspektiv medan skivbolaget (Robert Litsén, Cosmos) eller musikförlaget (Patrik Sventelius, Sony) tog ett delvis annat perspektiv.

Dagens nya ord för mig: musiksamhälle — i stället för bransch eller industri. Det var Robert Litsén som sa det.

Gillar det skarpt eftersom det fångar in så mycket… hela ekosystemet med ideellt, kommersiellt och kulturpolitiskt stöttat, liksom alla affärsmodeller (live och inspelning).

(Foto bilderna nedan: Tobias Björkgren)


Kommentera
29 oktober 2010 under Analys | 2 kommentarer

Om branschorganisationer (välkommen Musiksverige)

Tobias Tobias

En ny intresseorganisation har presenterat sig i veckan, Musiksverige, som tar på sig rollen att företräda musikbranschen. Organisationen är resultatet av en diskussion som pågått i många år och med många blickor mot hur en brittisk motsvarighet formerat sig.

Det märkliga är egentligen att det dröjt så länge för svenska organisationer och bolag som sysslar med musik att organisera sig. Inte minst i Sverige, då vi har en lång och stark tradition av att placera människor och företag i organisationer och branscher.

Jag har funderat en del kring den här typen av organisering, mycket med anledning av vad begrepp som upplevelseindustrin samt kulturella och kreativa näringar fyller för funktion. Ihop med en forskare på Handelshögskolan i Stockholm skrev jag en rapport för KK-stiftelsen om branschorganisering – apropå programsatsningen upplevelseindustrin – och vi valde att jämföra med hur andra branscher ”bildats”. Det teoretiska ramverket byggde på institutionell teori där legitimitet är ett nyckelord. Särskilt undersökte vi verkstadsindustrins historia.

Slutsatserna handlade om, såvida jag minns rätt (jag skriver på ett plan nu utan uppkoppling) om att från ett internt perspektiv måste en bransch- eller intresseorganisation definiera en tydlig uppgift som dessutom anses så viktig och överordnad andra konkurrerande intressen, att individer och företag vill arbeta för denna uppgift (eller ett fåtal). Från ett externt perspektiv måste organisationen och/eller branschen betraktas som naturlig av omvärlden, inte minst av media men också av andra organisationer, särskilt motparter. Verkstadsindustrin bildades som ett svar på de fackliga rörelserna och det gemensamma intresset handlade då om kollektiva förhandlingar.

Upplevelseindustrin såsom branschbegrepp föll egentligen på båda kriterierna och insatserna för att främja bildandet av en ny branschorganisation lades ner. Att begrepp som kulturella och kreativa näringar ändå bitit sig kvar har snarare andra anledningar, vilket är en annan historia. Forskaren, för övrigt, heter Svenne Junker och är nu handläggare på intresseorganisationen Naturskyddsföreningen.

Det handlar alltså inte om vad som är rätt eller fel när det gäller gränsdragningar och vilka som borde ingå. Utan resultatet mangslas snarare fram av en krass verklighet som handlar om legitimitet, resurser och prioritering av intressen.

Livekulturen – både de stora bolagen och mindre arrangörer – saknas till exempel i Musiksverige. Utan att ha insyn så gissar jag på att det beror på att ”livebranschen” inte har valt att organisera sig lika starkt som skivbolagen via Ifpi. Incitamenten har saknats. Giganten Live Nation har ju haft som tradition att vara en sluten organisation. Det finns – har funnits? – ett festivalnätverk, men det verkar också mest ha verkat internt.

Att Musiksverige till slut kommer till stånd beror ändå på att de gemensamma intressen upplevs som viktigare än de som är specifika för olika organisationer och bolag. Upphovsrätten beskrivs förstås som en viktig fråga för den nya organisationen. Att, som man skriver, prata med en enad röst är förstås omöjligt i alla frågor, men kanske en samlad i vissa.

Själv hoppas jag att det inte bara blir upphovsrättsfokus utan även utrymme för att ta det breda perspektiv som ofta saknas, och som breda branschorganisationer verkligen kan få mandat att påverka. Jag tänker främst på hur musikindustrins påfyllning av verksamma och storlek på kundkrets hör ihop med amatörkulturen, bland annat möjligheter att få öva och visa upp sig i stadsrummet (inte bara arenor) och i skolor, samt det generella intresset för musik (utifrån förvärvad smak-teorin).

Jag tror också att en annan förklaring till tillkomsten av Musiksverige är – utifrån det externa perspektivet – att framför allt politiken men också media sökt efter en samtalspart i diskussioner om fildelning och upphovsrätt. På så sätt är Musiksverige en reaktion, inte en aktion, utav det politiska samtalet i Sverige där politiker sökt sig till branschföreträdare. ”Musikbranschen”, när politiker har velat träffa den, har ju varit ett myller av olika organisationer som knappt någon förstått sig på.

PS. En sidonotering apropå rätt eller fel. På motsvarande sätt är det när statistisk ska sammanställas. Det finns inte en sanning, utan definitioner styrs av intressen som i sin tur påverkas av tid och plats. I Italien, exempelvis, är det självklart att måltid och mode inkluderas i cultural industries, medan andra europeiska länder inte vill ha det så när en europeisk definition diskuteras. Dessutom påverkar realistiska och pragmatiska avvägningar, till exempel hur registerdatasystemet är uppbyggt, hur en modell som håller för uppdatering ska konstrueras samt vad det kostar att bli mer detaljerad i förhållande till nyttan.

***

Uppdatering — andra bloggar i ämnet:

  • Rasmus Fleischer på Copyriot har skrivit två inlägg. I detta kommenterar han det här inlägget och länkar till sitt förra.
  • Anders Mildner utgår på sin SvD-blogg från upplösningen av amatörer och professionella.
Kommentera