Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
19 oktober 2012 under Noterat | kommentera

Politikerna om musikexport och kulturella och kreativa näringar

Tobias Tobias

image

Medlemskonferensen Stim Music Expo innehöll delar såsom ”få feedback på din musik” och ”så lyckades vi utomlands”, men inleddes med en panel politiker.

Det är som alltid i sådana här sammanhang. Någon politiker är inslängd som ersättare i sista stund, men kan ändå inte hålla tyst och grodorna haglar för oss som är pålästa (gällde C i det här fallet). Någon verkar inte insatt alls trots förberedelsetid (S).

Tidigare MP-språkröret Peter Eriksson var inte särskilt inläst på musikbranschen men erkände det, även om han talade kanske väl mycket om politik allmänt (”infrastruktur i grunden”). Men det är klart att frågor som berör småföretagare, bland annat trygghetssystemet för dessa, är oerhört relevanta för musikbranschen och kultursektorn i stort. Fyra av tio konstnärer är ju egenföretagare enligt Konstnärsnämndens statistik. Och MP är det parti som har mest progressiv småföretagarpolitik just nu.

Hur som helst var det intressant att höra att politikerna pratade så mycket om de många småföretagarna i kultursektorn (musikbranschen) som om det var självklart att känna till. Men sådan insikt märktes inte för bara några år sedan.

En annan iakttagelse var att ”kulturella och kreativa näringar” också nämndes som en självklarhet. Den mest insatta politikerna på scenen var Olof Lavesson (M) och det är inte så märkligt, med bakgrund i kulturutskottet och nu i näringsutskottet är han en bland få som kan röra sig mellan områdena hemtamt. ”Vi måste modernisera synen på vad som är företag”, konstaterade han.

Det kändes som att han pekade mot en fortsättning för satsningar på kulturella och kreativa näringar. Och som ansvarig för de här frågorna i regeringens största parti borde han väl ha något att säga till om, även om den nya näringsministern hellre vill muta in egna revir (innovationsstrategi och attraktionskraft).

Uppdatering: Jag ställde sedan den här frågan till Olof Lavesson på Twitter och fick svar snabbt:

Olof Lavesson: @tobias_nielsen Dock kan inte KKN alltid vara riktade satsningar vid sidan om. Måste bli naturlig del av export-, upphovsr-, & näringspol

Tobias Nielsén: @oloflavesson Låter bra. Men viktigt artikulera just så. Jfr att inte alls prata om kulturftg/KKN för ”att vi har inget branschspecifikt”

Olof Lavesson: @tobias_nielsen Exakt! Allvarligt: att ignorera KKN inom dessa områden=tjänstefel.


Kommentera
5 juli 2012 under Noterat | kommentera

Almedalen dag 1: musikexport

Tobias Tobias

Dag 1. Almedalen/Visby.
Hur mycket kultur var det i år under Almedalsveckan? Under tisdagen kändes det som att det knappt var annat. I alla fall om man gick in med de glasögon och åtminstone på eftermiddagen då Umeå samlade för att prata kulturdriven tillväxt, Svenska institutet pratade kulturella och kreativa näringar utifrån Östersjöperspektiv, Generator och Peace & Love hade bjudit in från Austin — och så vi, jag och kollegan Linda Portnoff, som inledde ett seminarium om musikexport.

Vi höll till på det som blivit ”kulturhuset” i Almedalen, det vill säga Länsteatern. En fullsatt lokal med insatt och intresserad publik. Kan det bli bättre? Vi nämnde de siffror som vi fått fram i samband med att uppdatera musikstatistik utifrån den modell som vi presenterade i vintras. Därefter kommenterade Handelsministern innan en panel fortsatte diskussionen.

Det var verkligen anmärkningsvärt hur alla höll med om att svensk musik måste omfamnas i samband med politiska initiativ. Handelsministern själv konstaterade att exportrådet bara är i början med att försöka förstå och arbeta med musikbranschen. Under paneldiskussionen fortsatte Christer Nylander (FP) från kulturutskottet på det spåret och menade att det innebär stora krav på svensk politik framöver att KKN blir allt viktigare (notera, hans ord, inte mina).

Elisabet Widlund, vd för Musiksverige, berättade att Export Music Sweden kommer omformas till en ny typ av exportkontor. Sven-Olof Bodenfors, här i sin roll som ordförande för Rådet för kulturella och kreativa näringar, betonade att ”näringskedjan måste kopplas” — utifrån logiken att Ericsson behöver Spotify och Spotify behöver musik. Generaldirektören för Svenska institutet, Annika Rembe, pratade inte enbart om Sverigebilden utan också från ett kulturperspektiv då hon förde fram att det måste finnas en grund för det som ska föras ut.

Det sistnämnda var också en av våra huvudpoänger i presentationen. En fungerande export kräver något att exportera. När det gäller musikexport så krävs det därför ett fortsatt fungerande musikklimat i form av upphovsmän, musiker, artister, föreningar och studieförbund, utbildningar och företag.

Jag satt också och funderade kring att svensk musikexport verkligen återigen är i fokus. En överväldigande kramvilja. Med en ny  handelsminister i täten den här gången.

***

Därefter till mingel. Vi gick bland annat förbi Film & TV-producenterna och pratade filmproduktionsbolag, barnfilm och visionära kulturhus.

På kvällen vidare till Fabriken Furillen där jag sov. Det blev en lugn kväll vid havet i stället för trånga mingelbarer. Ibland känns det bäst så.

Foto från musikexportseminariet är från Musiksverige.

image

Kommentera
27 maj 2012 under Noterat | kommentera

Sverige som musikland (coolt)

Tobias Tobias

Kommentera
5 april 2012 under Analys, Noterat | kommentera

Gäst/Almost Famous Deluxe

red red

Linda Portnoff, Volante, gästbloggar om forskningen som hon presenterade på eventet Almost Famous Deluxe, som arrangerades av SMFF i samarbete med Musiksverige.

För nästan ett decennium sedan började jag forska om musikbranschen, och den 29:e april var jag inbjuden till Almost Famous-eventet för att berätta om min avhandling som lades fram på Handelshögskolan 2008. Den handlar om styrning av kulturellt och finansiellt värdeskapande i ett nätverk av aktörer inom musikindustrin.

Ok, mycket har förändrats, men samtidigt är det en hel del som består.  Lusten till musikkonsumtion, till exempel att uppleva musik i ett socialt sammanhang tillsammans med andra. På väg till musikbranschföresläsningen ringlar sig kön lång utanför Kafé 44 redan klockan halv fem på eftermiddagen.

Utanför Kafé 44 innan The Hives spelning.

Oavsett de senaste årens teknik- och strukturförändringar, så består också någonstans utmaningen att inom ekonomiska ramar och under finansiella krav förmå skapa kulturella värden i form av kvalitativ musik. De värdeskapande processerna i musikbranschen sträcker sig utanför enskilda företags legala och finansiella gränser. Värden skapas i relationer mellan företag, enskilda individer, band/grupper, organisationer och konsumenter. Sammanhanget för styrningen blir mer komplext eftersom det involverar många ömsesidiga beroenden. Och de värden som skapas genererar i slutändan flera olika typer av intäkter; konsertintäkter som i fallet ovan, intäkter från inspelad musik (som min avhandling fokuserar på), och slutligen upphovsrättsliga intäkter.

Traditionella metoder och modeller för ekonomistyrning har ett starkt fokus på kostnadseffektivitet och rationaliseringar, men som vi vet har musikaliska framgångar ganska lite att göra med kostnadsstyrning; desto mer att göra med hur intäkter skapas i gemenskap med konsumenter, fans, recensenter, radio med flera.

Man kan se det som att två typer av värden inryms i musiken – användarvärden och utbytesvärden (för den intellektuellt nyfikna, kolla in ursprungstankarna i Das Kapital). Användarvärdet har att göra med hur musiken upplevs och vilka behov den fyller; tycker konsumenterna att den är bra? Tycker skaparna att den är meningsfull? Och utbytesvärdet har att göra med växelkursen mellan konsten och pengarna; vilken är betalningsviljan för musik i dess många olika former och paketeringar? Framtidens frågeställningar för musikbranschen kommer att handla om hur utbytesvärden kan knytas till nya former av användarvärden. Jag tror också att vi kommer se nya finansieringsformer för musikproduktion, men det är ett kapitel för sig. Återkommer om det.

Forskaren Daniel Johansson som snart lägger fram sin avhandling om det nya musikindustriella systemet, och som också deltog i Amloust Famous Deluxe, hade spännande tankar kring nya betalningsmodeller inriktade mot användarvärden snarare än exemplarframställning. Och Thomas Florén som disputerade 2010 på avhandlingen ”Talangfabriken” vid Stockholms Universitet om kunskap, kreativitet och kompetens i musikindustrin uppmanade åhörarna att försöka se bortom föreställningarna att konst och kommers alltid står i rakt motsatsförhållande till varandra.

Se en film från kvällen här.

Live on stage

//Linda Portnoff

Kommentera
27 februari 2012 under Noterat | kommentera

En ny skivaffär på hörnet

Tobias Tobias

imageLinjen mot framtiden är inte rät. Många skivbutiker har slagits igen, vinylskivan har dödförklarats sedan länge — men skivan har inte försvunnit. Det är till och med så att den här butiken är nyöppnad sedan i höstas och att vinylförsäljningen ökar.

Det är Bengans som utökar sin närvaro i Stockholm till ett attraktivt hörn på Södermalm, ett stenkast från Skånegatan som på 90-talet blev omsusat som bas för pop-Stockholm (eller pop-Sverige) och där också den klassiska skivbutiken Pet Sounds ligger. (När jag skriver detta har jag på min stora låtbankslista… och Popsicles ”Sandy” dundrar igång. Ni som förstår, förstår.)

Men om vi går till vår statistik från 2010 – rapporten ”Musikbranschen i siffror” som släpptes i torsdags — så får man snarare uppfattningen att det är överraskande att det inte finns fler skivbutiker kvar. Ungefär två tredjedelar av intäkterna för inspelad musik kommer just från skivor (och andra fysiska ljud- och bildbärare, såsom konsertfilmer, men i huvudsak just skivor).

Det är dock en bild som förändras snabbt. Under 2011 växte intäkterna för onlineförsäljningn (nedladdningar och strömmande) och för de stora musikbolagen har tidigare uppgifter pekat på att dessa onlineintäkter kanske till och  med är större än intäkterna från skivförsäljning. Notera ändå: nästan hälften av intäkterna kommer fortfarande från skivor. Exakt vilken fördelning som gäller vet vi i sommar, efter genomgången av alla siffror för 2011.

Men jag kan ändå förvånas att förändringen i konsumtionsmönster tagit lång tid. När jag bläddrar tillbaka på bloggen är det faktiskt hösten 2009 som jag utropade att vi passerat en historisk dag, då Spotify släppte sin iPhone-app — vilket innebar ett kliv från gratis till betalning, från nedladdning till strömmat, från på och av-samhälle till alltid tillgängligt.

***

Om rapporten i olika medier:

SVT Kulturnyheterna
SR Mitt i musiken
Svenska Dagbladet
Dagens Nyheter

***

En presskonferens med rapporten i fokus hölls i Konstakademiens vackra lokaler på Fredsgatan i Stockholm. Från höger i bild: Handelsminister Ewa Björling, Linda Portnoff (Volante), Elisabet Widlund (Musiksverige), Tobias Nielsén (Volante) och Lars Nyberg (Tillväxtverket). Se hela presskonferensen här.

Kommentera
23 februari 2012 under Gäst, Rapport | 4 kommentarer

GÄST/Ny statistisk modell för musikbranschen

red red

Linda Portnoff, Volante, gästbloggar om sina tankar kring rapporten ”Musikbranschen i siffror” som släpps idag. Det är en rapport som hon menar framför allt utvecklar en metod och modell för att bedöma musikbranschens omsättning och export, och som fungera som underlag för hur man kan mäta andra kulturella och kreativa näringar. Ett lärseminarium kring det sistnämnda arrangeras i vår.

Förra veckan var jag i Oslo på By:larm och presenterade rapporten – utan att presentera några siffror, vilket var något av en utmaning, men det gick ändå förvånansvärt bra att prata i allmänna termer om den rapport som släpps av Tillväxtverket. Läs även Claes Olson från Musikindustrins reflektion från By:larm.

Skälet till att det gick att presentera en statistikrapport utan att visa några siffror är att det egentligen inte är siffrorna i sig som är intressanta, utan snarare deras relativa förhållanden. Vi visar bland annat att konsertintäkter i Sverige 2010 står för nästan dubbelt så mycket som både intäkter från inspelad musik respektive upphovsrättsliga intäkter.

Det övergripande syftet med undersökningen har varit att utveckla en metod och en modell för att kunna beskriva musikbranschens inhemska omsättning och export för år 2010, och på sikt kunna göra jämförelser över tid och se utvecklingstrender för olika delar av den svenska musikbranschen.

Blir du ändå nyfiken på siffrorna? Varsågod, här kommer de – ladda ned rapporten (högerklicka och välj ”Spara länk som”).

Läs mer om bakgrunden till rapporten på Volantes blogg. Tobias Nielsén har varit projektledare och Markus Larsson har varit medförfattare.

Kommentera
11 januari 2012 under Samtal | 1 kommentar

SAMTAL/Linda Portnoff: Styrkort kan bidra till innovation i kultursektorn

Tobias Tobias

Vad är det som gör att något fungerar som det gör? Varför fungerar musikbranschen på ett visst sätt? Linda Portnoff har forskat kring kulturekonomi i snart tio år och doktorerade häromåret med en avhandling som undersöker kulturfältets logik och musikbranschens finansiella flöden och styrningsproblematik, delvis ur ett jämställdhetsperspektiv.

Linda har givit ut två skivor själv med bandet Stella Rocket och undervisat allt från trummor för 12-åriga tjejer på Popkollo till samband mellan finansiella rapporter för näringslivschefer och sjukhusdirektörer. 2 februari ska hon prata på Dunckers kulturhus i Helsingborg då Kultur Skåne arrangerar. På Generatorkonferensen i november talade hon på seminariet om mätning.

Hon är även ny analys- och utredningsansvarig på Volante och jobbar just nu stenhårt med statistik om musikindustrin.

Du har undervisat i ekonomisk styrning på Handels – är ekonomiska teorier utvecklade främst för näringslivet tillämpbara även i kultursektorn?
Det stämmer att de styrmodeller som utvecklats och fått spridning i Sverige till stor del är resultat av forskning på privata företag. Om vi tar det balanserade styrkortet till exempel, som fått stort genomslag i praktiken, så hade jag förmånen att få vara med och studera några av de första initiativen i Sverige för att se när det funkade som bäst.

Och JA – visst lämpar sig styrkortsmodellen för kultursektorn. Faktum är att det är just här jag tror att en balanserad styrning verkligen kan komma till full rätt eftersom att försöka styra såväl konstnärliga som ekonomiska värden är ett av kulturvärldens mest påtagliga dilemman.

Nu tycker jag det verkar som att kultursektorn är där näringslivet var för femton år sedan: ”Om vi bara mäter lite kommer det bli bra.” Men det finns ännu större vinster att göra om man förstår styrkortet inte bara som en managementmodell utan som en metodik för en kontinuerlig process av förändring, lärande och innovation i organisationen.

Din avhandling handlade om musikbranschen. Vad kom du fram till?
Många musiker upplever en stor brist på professionalitet och support i ekonomiska frågor, och på bolagen efterfrågas verktyg för att mäta och följa upp olika satsningar. Samtidigt har styrning flera dimensioner – det handlar inte bara om budgetar och formella styrsystem, utan också om informella aspekter såsom kultur, normer och sociala beteenden.

I avsaknad av strukturer och verktyg breder de mjukare styrmedlen ut sig. Illegal nedladdning är ett exempel på hur det utvecklats en stark moral kring rätt och fel som skiljer sig från lagen – alltså den formella styrningen. Ett annat exempel är debaclet kring Martin Stenmarck, Jill Jonsson med flera som ställdes till svars för att ha tagit emot svarta pengar för spelningar. I brist på styrning, struktur och professionalitet blir praxis och konventioner styrande – alltså hur man de facto gör. Devisen ”vi gör så som vi alltid gjort” verkar stark i musikbranschen.

Ett till exempel på konsekvenser av denna ”icke-styrning” blir tydliga i en tvist som den mellan Cardigans och Hives. Så länge alla är glada och nöjda är det inte så noga med avtal och styrning. Men dagen meningarna går isär så kan det vara bra att ha lite ordning och koll.

Nu analyserar du statistik om musikindustrin. Vad kommer du fram till?
Jag sitter just och lägger samman alla siffror i excel, men egentligen är det inte totalsiffran som är intressant, utan trenden som vi kommer kunna se först efter att vi uppdaterat modellen på årlig basis.

Att definiera musikbranschen har inte varit helt lätt. Vi har valt att fokusera på omsättningen för kärnaktörer och deras huvudsakliga aktiviteter. Vi kommer att dela upp intäkterna i intäkter från försäljning, intäkter från live och upphovsrättsliga intäkter. Exportsiffran är särskilt svår – den kommer inte att vara i närheten av tidigare siffror med vårt sätt att se.

Nu har vi 2010 som startår för statistikinsamlingen och utmärkande för 2010 är att försäljningen av strömmad musik tar fart även om fysisk försäljning fortfarande dominerar.

När ska resultaten presenteras?
Resultaten kommer att presenteras i mitten av februari i samarbete med Musiksverige som beställt utredningen.

Läs mer om Linda här.

Kommentera
22 december 2011 under Noterat | 3 kommentarer

Det blir inte större än så här (Fairytale of New York)

Tobias Tobias

Det var länge sedan jag kände:
Jag var där.
Men i lördags hände det, på Swedish House Mafias ”efterspelning” i New York — och det var först efteråt som jag förstod hur stort det var, för det här är ju inte min typ av musik egentligen.

Kvällen efter klev jag ut från en taxi  i East Village och växlade några ord med de som tog över bilen, och de frågade över min accent. Jag sa ”Sweden” och de direkt kontrade med att de sett Swedish House Mafia på Madison Square Garden dagen före. Sedan började jag läsa på mer kring vad de just hade gjort, vad som hade hänt och  konstaterade att alla stora tidningar rapporterat.

Jag håller just nu på en sammanställning kring statistik för musikbranschen i Sverige och effekterna av en sådan här spelning är svårmätta. Men onekligen väldigt stora, även bortom biljettintäkterna (och gagerna) förstås.

Det finns tre spektakulära delar i detta. För det första att de faktiskt kallar sig ”Swedish” — apropå Sverigebilden och handelsministerns intresse för den svenska musikbranschen. För det andra att ingen annan svensk artist spelat på fucking Madison Square Garden tidigare. För det tredje att detta sker under radarn på de flesta svenskar, som kan hylla Robyn och andra svenskar, som ändå inte är i närheten av de här framgångarna. Är svenskarna mindre intresserade av modern dansmusik än övriga världen?

Spelningen på Madison Square Garden utannonserades först av bandet själva i en mycket påkostad trailer på YouTube, som enligt tidningen Rolling Stone var ”over-the-top”. Nyheten om MSG-spelningen kom tillsammans med nyheterna om den kommande spelningen på jättearenan Milton Keynes Bowl i Storbritannien, med plats för 65000 åskådare, och ett nytt album.

Över 20 000 personer var på Madison Square Garden för Swedish House Mafias spelning. Men långt fler än så ville gå. Biljetterna sålde slut på 10 minuter enligt uppgifter från tidningar – vissa säger 9 och andra 20. Men att det gick fort är ingen tvekan om.

Från början var tanken att SHM skulle släppa ett antal förhandsbiljetter till sina mest hängivna fans, men trycket på bokningssajten blev så stort att den till slut kraschade. Bandet agerade genom att skriva till sina 2 miljoner (!) fans på Facebook:

Bandet uppmanade även sina fans till att inte köpa biljetter på andrahandsmarknaden, detta hjälpte dock inte och snart fanns biljetter – äkta eller falska – ute på auktionssajter för nästan 1000 dollar styck.

Några videoklipp och bilder som jag tog med mobilkameran:

På väg bakom scenen. Jag hade tur att få VIP-biljett.

Kommentera
7 juli 2011 under Noterat | kommentera

Musiksamhället har gått vidare

Tobias Tobias

I måndags arrangerade Musiksverige ett seminarium i Almedalen under rubriken ”En låt ger 110 jobb”. Tanken med seminariet var att sätta in musiken i ett större system och belysa de (ekonomiska) ringar på vattnet som musikskapande ger. Singer/songwritern Sofia Talvik medverkade och fungerade som en fallstudie för att belysa argumenten.

Själv fick jag uppgiften att kommentera rubrikens påstående, som Musiksverige-vd:n Elisabet Widlund beskrev som ”en myt i branschen”.
Det är förstås omöjligt att säga något så generellt om vilken låt som helst. Men jag försökte diskutera — utifrån mitt gamla solsystemstänk — om hur olika värden skapas i olika nivåer. Från direkt ersättning till låtskrivaren till att det säljs ljudutrustning för 1,2 miljarder kronor under ett år (siffror från 2010).

Intressant är att den nya kartan över branschen — och ett nytt samtal! — har tagit plats. Jag tror inte att ordet eller prefixet ”pirat” nämndes någon gång. Det var också uppfriskande att det på scen inte bara var konsensus om allt. Sofia stod för ett perspektiv medan skivbolaget (Robert Litsén, Cosmos) eller musikförlaget (Patrik Sventelius, Sony) tog ett delvis annat perspektiv.

Dagens nya ord för mig: musiksamhälle — i stället för bransch eller industri. Det var Robert Litsén som sa det.

Gillar det skarpt eftersom det fångar in så mycket… hela ekosystemet med ideellt, kommersiellt och kulturpolitiskt stöttat, liksom alla affärsmodeller (live och inspelning).

(Foto bilderna nedan: Tobias Björkgren)


Kommentera
3 juli 2011 under Noterat | kommentera

Tv-snack om festivaler igen

Tobias Tobias

Det verkar vara ett obligatoriskt inslag i nyhetsförmedlingen numera — att diskutera hur det egentligen går med alla festivaler.

Första frågan handlar ofta om alla får plats och ett svar ges i själva frågan. Det finns en festivaltrend nu — inte bara det att många festivaler äger rum, utan också att medias intresse bidrar till göra festivaler till något som för allt fler är ett självklart inslag under sommaren.

Sedan är det som vanligt på en marknad. Nya aktörer kommer, gamla slås ut. Att några rockfestivaler — läs: Arvika och Hultsfred — under så lång tid har fungerat är inget som kan tas som självklart, även om det har varit lätt att tro det när ”klustersatsningar” sätts igång.

Igår intervjuades jag av TV4 Nyheterna kring sommarens festivalträngsel. De kom till och med hem och stod med kameran i trädgården (vilket väl nog blir första och sista gången om det inte ska bli uppföljning i programmet: hur vildvuxen kan man egentligen låta en trädgård bli?). Hade egentligen hellre förberett mig för en sista kväll på Peace&Love än stått vid en syrsénberså, men blev det i år.

Som vanligt blir ett sånt snack kraft nedkortat. Men för den som vill läsa mer:

Kommentera