Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
21 oktober 2013 under Noterat | kommentera

Pengar, siffror och kvalitet

Joakim

I förra veckan gick jag på SKL:s stora kulturkonferens, som i år hade temat ”Vi pratar pengar”. I slutändan är det här kulturdiskussionen nästan alltid hamnar så det är kul att de valde att lyfta fram pengarna i förgrunden, kanske särskilt inför ett valår. Här nedan följer två nedslag från dagen jag var med.

Myndigheten för Kulturanalys presenterade bland annat några preliminära resultat från deras kommande omvärldsanalys med fokus på näringslivets roll i kulturen. De konstaterar att det både finns hinder på strukturell nivå (avdragsrätt, avsaknad av nätverk) och kulturell nivå (värderingsskillnader, bristande kunskap, konstnärlig integritet etc.) som gör att näringslivet inte engagerar sig i kultur i någon större utsträckning (1 procent av kulturens finansiering kommer från sponsring).

För att fördjupa sig i de kulturella hindren har Kulturanalys intervjuat olika personer från kulturvärlden och näringslivet. Av de slutsatser de presenterade från dessa röster framgick bland annat att det är de starka varumärkena och stora kulturinstitutionerna som kommer gynnas i en sådan utveckling.

Frågan är dock hur väl det stämmer med hur det verkligen ser ut? Nyligen intervjuade vi norska professor Anne-Britt Gran som forskat mycket kring sponsring i Norge. I intervjun nämner hon att bland de viktigaste resultaten i hennes forskning är att slå hål på en del myter kring sponsring, som att det enbart är ett storstadsfenomen eller att det bara är de stora institutionerna som är vinnarna.

Anne-Britt Gran säger, ”Bedriftene sponser ikke kun de store og kjente institusjonene og festivalene, det er flere bedrifter som sponser amatørvirksomhet enn profesjonelle organisasjoner. Og bedriftene sponser ikke kulturlivet primært for å drive markedsføring, men for å styrke kulturlivet og stedetder bedriften er lokalisert”

Givetvis kan det se annorlunda ut i Sverige än i Norge. Men det är viktigt för kulturinstitutionerna att förstå att drivkrafterna bakom företagens sponsring kan vara mer än olika former av marknadsföring, då det får konsekvenser för hur man kan mötas. Det vill säga att kulturverksamheterna har annat att erbjuda än olika former av exponering.

En trend som Kulturanalys tycker sig se är också att samhällsansvar är högre upp på agendan hos företagen och eventuellt finns det en plats för kulturen och näringslivet att mötas under den parollen i större utsträckning. Det blir hursomhelst intressant att läsa den kommande rapporten och vi kommer säkert ha skäl att återkomma till den.

Tidigare under dagen hade Lars Strannegård, professor vid Handelshögskolan, hållit ett bejublat föredrag där han snyggt undvek att prata pengar. Istället talade han om kvalitetsbegreppet och vad vi menar med att vi ska få ”god kvalitet” tillbaka från våra satsade skattepengar. Presentationen var lik den han höll vid Jönköpings kulturting vi tidigare skrivit om. Kortfattat kritiserade Strannegård det allt vanligare sättet att bedöma kvalitet utifrån siffror.

Två saker att stanna upp vid. För det första, det var inte bara en kritik av kvantifieringen Strannegård uttryckte. Han sa också att det här är en utveckling vi kommer fortsätta se men att siffror aldrig kan stå för sig själv utan behöver kompletteras med kvalitativa diskussioner.

Tobias har tidigare skrivit om ”jakten på siffran” som han känner sig lite kluven inför. Kluvenheten kommer av att så stor vikt läggs vid siffran i en utredning som kan behandla en så mycket större diskussion. Vilket leder in på den andra punkten. För ska man vara lite krass så är det ju samma personer som jublade, det vill säga kulturtjänstemän och politiker (som utgjorde de största grupperna på konferensen), som i hög utsträckning också varit drivande i utvecklingen mot en ökad kvantifiering.

Det är en stor utmaning för dessa att bli bättre på den kvalitativa diskussionen. Det gäller dels i vanan att uttrycka sig kring kulturell kvalitet. Och dels (vilket jag inte tror ska underskattas som skäl till att siffran har så stark ställning idag) att överkomma rädslan över att stämplas som elitist i vissa läger, något jag tror kommer vara oundvikligt om man på allvar ger sig in i kvaltitetsdiskussionen.

En slutsats är att vi alla som sysslar med olika former av utvärderingar och bedömningar inom kulturområdet har ett stort ansvar här. Det gäller både för hur vi tar fram siffror och inte minst för hur vi för dem vidare.

Joakim Sternö är redaktör för Kulturekonomis analysbrev

Kommentera
25 oktober 2012 under Samtal | 3 kommentarer

Samtal/Lars Strannegård: Låt oss prata om kvalitet

red red

Lars Strannegård är professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, styrelseledamot i Statens Kulturråd och medgrundare av Röda Sten konsthall i Göteborg. Han har skrivit och fungerat som redaktör för flera böcker, däribland antologin ”Den omätbara kvaliteten” där han var författare och redaktör. På bilden ovan talade Lars vid Jönköpings kulturting.

Vad är egentligen kvalitet?
Kvalitet handlar om någontings beskaffenhet. I dagligt tal har dock begreppet bara kommit att betyda ”braig-het”. Hög kvalitet innebär kort och gott att något anses vara bra. Låg kvalitet anses således vara det motsatta. Vem som bestämmer vad som är bra eller inte är den kluriga frågan!

Är det möjligt att mäta?
Kvalitet handlar om både mätbara och omätbara värden. Man kan mäta hur hållfast en bro är. En bro som håller för hög belastning är ”bra” och håller således i en mening hög kvalitet. Att mäta hur vacker den är låter sig inte göras lika lätt. Inom kulturen är begrepp som känsla, verkshöjd och upplevelser centrala. Att mäta sådant som känslor och upplevelser är minst sagt problematiskt. Hur räknar man ut hur effektiv en målning, ett musikstycke eller en dansuppsättning är?

Finns det några risker med att försöka mäta eller definiera kvalitet?
Stora. Kvaliteter som operationaliseras för att bli mätbara reduceras. Man kan mäta delar av helheter men man får inte ta miste på vad det är man de facto mäter. Siffror tenderar att leva sina egna liv, frånkopplade de sammanhang som de syftat till att avbilda.

Hur ska kulturinstitutioner och tjänstemän förhålla sig till krav på att utvärdera kvaliteten?
Genom att hålla en dialog om vad kvalitet är samt hur det ska definieras och bestämmas. Kultur i alla dess former innebär en ständigt pågående diskussion om vad som är bra, intressant och givande samt vad som inte är det. Utan kvalitetsdiskussioner blir kulturlivet ganska intetsägande.

Kommentera
30 mars 2011 under Noterat | kommentera

Med kultur och passion som grund

Tobias Tobias

Hur hänger kultur och näring ihop? Det finns många svar, men om vi grupperar märks de fall då det finns en grund av konstnärligt perspektiv, inifråninspiration och passion. Sedan kan de bli så tilltalande även för andra att de får en kommersiell framgång. Många konstnärliga verk — bildkonst, musikinspelningar, böcker — har tillkommit på så sätt.

Det här är också ett sådant exempel. Elin Ivre pratar om sitt projekt från Sätergläntan med folkdräkten som utgångspunkt. Jag drabbas verkligen av kärleken till hantverket — en slags definition av kvalitetssträvan.

Någon kommersiell framgång finns inte än kring detta. Men kom ihåg var ni läste det först: bli inte förvånad om Elin Ivre om några år en framgångsrik designer på modemarknaden också. (Det ryktas att hon kommit in på Beckmans.)

PS. Kortfilmen är producerad inom ramen för Den samtida hemslöjden, ett projekt delvis ägt av Nämnden för hemslöjdsfrågor där jag är styrelseledamot.

En studie i svart from Zickermans on Vimeo.

Kommentera