Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
23 juni 2011 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Kulturrådet: ”Vi behöver fler kontaktytor”

Tobias Tobias

Eva Ottosson är utredare på kulturrådet och sitter bland annat med i en arbetsgrupp i EU som arbetar för  ”kulturindustrin och den kreativa industrin”. Gruppen hade sitt första möte under våren där Pier Luigi Sacco presenterade en modell för ”Kultur 3.0”.

Vad ska arbetsgruppen åstadkomma?
Medlemsländerna i arbetsgruppen ska ta fram en policyhandbok för beslutsfattare inom området kulturella och kreativa näringar. Arbetet handlar om hur medlen i EU:s strukturfonder kan användas strategiskt för att främja dessa branscher och deras spridningseffekter i hela ekonomin. Kort sagt – how to use the money.

Du har precis kommit tillbaka från senaste mötet. Vad pratade ni om?
Just nu befinner vi oss i en fas där vi ska bearbeta alla de goda exempel och rekommendationer som finns på området och ge konkreta förslag på program, strukturer och projekt som fungerat i olika länder. Handboken är ett verktyg för att snabba på överföringen av goda idéer.

Det står att ni vill öka medvetenheten om nyttan av en integrerad kulturpolitik i regional och lokal utvecklingspolitik. Vad innebär det?
Kultur börjar alltmer erkännas som en värdeskapande kraft – men det är viktigt att på allvar etablera detta synsätt så att kulturen inte blir en enkel måltavla för budgetnedskärningar vid nästa ekonomiska kris. Det finns bra argument i professor Pier Luigi Saccos rapport som tagits fram inför EU:s nästa strukturfondsprogramperiod och det är viktigt att förankra detta i den regionala och lokala utvecklingspolitiken. Kulturen kan inte avfärdas som en samhällsekonomiskt avskild sektor.

Skiljer sig det svenska perspektivet på något sätt från övriga länders?
Det är skillnad i mognadsgrad länderna emellan. I arbetsgruppen finns tre olika undergrupper, vilka ganska väl speglar denna skillnad i utvecklingen av KKN-området och diskussionen; att skapa förutsättningar för kulturnäringarna, att stärka villkoren för befintliga kulturföretag, samt spridningseffekterna från kulturnäringarna i den bredare ekonomin. Sverige befinner sig i ”stärkande” fasen/gruppen. Vi ser den absoluta nyttan av kreativa och kulturella branscher, men det är en bit kvar till att vi med självklarhet börjar tala om spridningseffekterna i den bredare ekonomin.

Har du fångat upp något som tycker skulle bidra till att förbättra diskussionen i Sverige om de kulturella och kreativa näringarna?
Vikten av en diskussion på tvären. Jag vet att en diskussion mellan näring, kultur, turism och andra områden pågår på olika nivåer i Sverige – men jag tror att många med mig ser ett behov av fler kontaktytor och tätare samarbeten. Den här arbetsgruppens existensberättigande är dialog och förankring. Det är så vi når målet; ökad medvetenhet om kulturens potential.

Kommentera
7 december 2010 under Noterat | kommentera

Så finansierades kulturen 2009

red red

Kulturrådet släppte nyligen en rapport över kulturens finansiering. Förra året satsade stat, kommuner och landsting tillsammans 23 miljarder kronor på kultur. Det är en förhållandevis liten del av den totala budgeten, cirka en procent av statens och landstingens budget och två procent av kommunernas. Skillnaderna mellan olika delar av Sverige är dock stora. Kommunerna satsar från 400 till 2000 kronor per invånare och även mellan landstingen skiftar det relativt mycket, Västra Götalands län ger mest, 623 kronor, och Stockholms län ger minst, 177 kronor.

Vad det satsas på har inte förändrats nämnvärt sedan förra året. Staten ger framför allt pengar till folkbildande insatser, landstingen till scenkonsten och kommunerna till folkbiblioteken. Tilläggas kan även att hushållen spenderade 45 miljarder kronor på kultur.

>>Ladda ned rapporten ”Kulturens finansiering 2008-2009: Kulturen i siffror 2010:7″.

Kommentera
17 juni 2010 under Noterat | 1 kommentar

Kulturens roll för hälsan

red red

Vilken betydelse har kultur för hälsan? Kulturrådet arrangerade i måndags ett kulturpolitiskt seminarium för att belysa vad kulturen kan göra för hälsan. Töres Theorell gav ett flertal instressanta exempel från den medicinska forskningen där samband mellan kultur och hälsa kunnat konstateras. Inom neurobiologin har studier visat hur kultur exempelvis kan lindra skakningar hos Parkinssonpatienter eller hur barns matematiska förmåga ökar om de spelar instrument.

-Kulturen har en förmåga att gå in i hjärnan på ett annorlunda sätt än ett vanligt samtal. Kultur ger kickar som inte passerat ett intellektuellt filter, säger Töres Theorell, läkare och professor I psykosocial medecin på Karolinska institutet.

Det är dock inte bara hjärnan som påverkas av kulturen utan även andra kroppsdelar. Intressant nog finns det studier som visar tecken på att pulsådern kan påverkas av för vad en individ upplever som glad musik och därigenom minska risken för åderförkalkning sa Theorell.

Gunilla Jarlsbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap på Lunds universitet, påpekade att samband mellan kultur och hälsa inte nödvändigtvis handlar om medicinska samband. Istället handlar det mycket om förebyggande hälsoarbete och andra aspekter av hälsa än enbart medicinsk. Hon var därför också kritisk till just namnet ”kultur på recept” som är ett regeringsuppdrag till Region Skåne och genomförs på försök i Helsingborg. Alexandra Charles, grundare av 1,6 miljonerklubben för kvinnors hälsa, menade dock att just recept är en nödvändighet för att få människor som är ovana kulturutövare eller -besökare att komma iväg på kulturaktiviteter.

Christina Gedeborg-Nilsson, bland annat utvecklare för kultur och hälsa i Region Skåne, menade att de från regionens håll inte kunde styra över namnet i och med att det är ett uppdrag från regeringen. Det praktiska arbetet däremot innebär att en kulturkoordinator kopplas till det “vanliga” team som står för behandlingen av en patient. Och receptet är som regel att deltagaren/patienten ska genomföra kulturaktiveteter två till tre gånger i veckan under en tio-veckorsperiod.

Ett genomgående tema i samtalet var betydelsen av tvärsektoriella samarbeten och de upplevda svårigheterna detta innebär. Både inom forskningen och inom det praktiska arbetet är det väldigt lätt att falla mellan stolarna. Därför är det också svårt att skapa en långsiktighet och inte enbart genomföra enskilda punktinsatser.  Den viktigaste uppmaningen från paneldeltagarna till politikerna var därför att inte bara tala sig varma för det tvärsektoriella arbetet utan också satsa på det på allvar.

Moderator för samtalet var Benny Marcel från Kulturrådet.

Kommentera
11 juni 2009 under Noterat | kommentera

Ny ledamot på "katapultstolen"

Emma Emma

Kulturrådet har i dag fått en ny styrelseledamot, Sara Sandström Nilsson, som bland annat är ordförande i Svenska Galleriförbundet.

Jag tycker att det verkar vara ett bra val, och tycker inte att Sara ska lyssna på de olyckskorpar som kraxar om att stolen internt går under namnet ”katapultstolen”, efter det att Johan Staël von Holstein och Jan Åman bägge har suttit där – och snabbt skjutit sig ut.

Dock vill jag lägga till att det även sägs vara min gamla stol (den verkar nämligen vikas åt folk med kulturekonomiskt intresse), och att det verkar som om vi kvinnor sitter stadigare på den.

Kommentera