Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
26 september 2012 under Samtal | 1 kommentar

SAMTAL/Eva Bergquist: En utmaning för politiken att bejaka bredden i kulturen

red red

Foto: Pawel Flato

Framtidskommissionen har fått i uppdrag av regeringen att analysera vilka de politiska utmaningarna är med perspektiv på 2020 och 2050. Den första av underlagsrapporterna i kommissionens arbete har tema kultur och presenteras på fredag under bokmässan. Kulturekonomi ställde några frågor till Eva Bergquist som skrivit rapporten.

Vad innehåller rapporten?
Rapporten bygger på det starka kulturintresse som finns i Sverige, inte minst hos unga. Lite beroende på hur man räknar så är upp till 90 procent utövare av någon form av kultur. En annan stark bild handlar om de kulturella och kreativa näringarna som uppmärksammats stort politiskt. Båda dessa bilder är ett uttryck för ett kulturintresse och en kreativitet som finns i Sverige.

Samtidigt så kan man se att det politiska intresset för kulturnäringarna har accelererat vilket hänger ihop med deras mätbarhet. Och det finns en tendens till att likställa kulturnäringarna med kultursektorn. Men kultur är en mycket vidare sektor än så och kulturen ger många fler samhällseffekter än de rent ekonomiska. Exempelvis kulturens betydelse i regional utveckling och stadsutveckling, för social sammanhållning, i skolan och för hälsan. Dessa faktorer har dock varit mindre synliga i diskussionerna vilket jag tror hänger ihop med mångtydigheten i kulturbegreppet. Det vill säga hur kultursektorn ska definieras, om det bara är det offentligt finansierade etc. Det är därför viktigt att påpeka dessa andra effekter än de ekonomiska.

Det här är egentligen inte nya frågor men i takt med att kunskapsekonomin växer och med en ökad globaliseringen och migration är det här frågor som blir allt viktigare. För politiken är utmaningen att se hela bredden av kultursektorn och bejaka det tvärsektoriella. En sak som är lite speciell också är att framtidskommissionen över huvudtaget har tagit med kulturperspektivet. Tittar man på liknande utredningar där man har försökt att ta ett grepp om utmaningarna för framtiden så har inte kulturperspektivet funnits med. Det tycker jag därför personligen är väldigt roligt och mycket viktigt. Det i sig är en nyhet.

Hur ser framtiden ut för kulturen?
Ser vi till siffror för utövande och deltagande i kulturaktiviteter så står vi som land väl rustade. Samtidigt behöver vi fortsatt värna kärnan i detta. Gör vi inte det riskerar vi att tappa det som kulturen förmedlar. Så det är en utmaning för politiken att både se till kulturnäringarna men också själva kärnan i kulturen, där dessa två perspektiv ska kunna finnas sida vid sida utan hierarkier.

Rapportens titel är ”Är framtiden kulturens re-renässans?”, vad syftar den på?
Det är naturligtvis lite av en lek med ord. Men det handlar också om att det fanns en tid då det existerande en allians mellan konst och vetenskap där kulturen var en självklar del av det offentliga. Det handlar mycket om interdiciplinäritet och kulturens roll för innovation. Att kunna väga in och ta del av fler perspektiv när man fattar beslut.

Hur går man tillväga när man ska säga något om sådana långa perspektiv?
Jag gör tydligt i raporten att jag inte är forskare utan den här rapporten är en sammanställning av aktuella rapporter, både svenska och europeiska. Men också naturligtvis har jag tagit intryck av de debatter sker just nu. Och så har jag fört samtal med personer som är företrädare på myndighetsnivå och för kulturinstitutioner men också med enskilda konstnärer. Det är ett 20‑tal samtal som jag har fört och det finns en diger referenslista i rapporten. Det skrivs ju mycket inom det här ämnet nu och inte minst på eurpeisk nivå.

Kommentera
14 februari 2012 under Noterat | 1 kommentar

Åt vilket håll drar mätdiskussionerna?

red red

Det brittiska kulturdepartementets forskningsprogram för att utveckla bättre mätmetoder för kultur  har nu varit igång i drygt ett år. Den första rapporten skrevs av Dave O’Brien och var en litteraturöversikt över olika metoder. Vi gjorde en svensk sammanfattning av rapporten [.pdf].

Nu är programmet inne i den andra fasen som leds av Claire Donovan som försöker hitta nya sätt att utvärdera och mäta kultur. Hon har bland annat dragit igång en blogg, Priceless?, om idéen om att mäta kultur där verksamma i kultursektorn välkomnas att ge sin syn på ämnet. Donovan har en akademisk bakgrund inom ”kunskapens sociologi” och har skrivit ett intressant inlägg om att mäta effekter av forskning som är relevant även för kulturområdet.

O’Brien skriver i en kommentar om den andra fasen att vi nu är i början på en diskussion som är mycket större än kultursektorn. Där vi på allvar behöver ifrågasätta ekonomisk värdering och ekonomiämnets användbarhet och begränsningar. Kultursektorn kan visa oss en vision om hur det goda samhället skulle kunna se ut och sedan kanske kunna visa oss hur ekonomi passar in i den visionen, skriver O’Brien.

Kommentera
2 februari 2011 under Noterat | kommentera

Arbeta gratis?

red red


En av de stora svårigheterna som många verksamma inom kulturnäringarna upplever är vad de ska betalt för sina tjänster eller produkter. Inte sällan får de uppdrag där beställaren vill att de ska arbeta gratis med hänvisning till värdefull marknadsföring som uppdraget ger. Så, när är det värt att arbeta gratis? I marknadsföringssyfte? Åt en kompis? Åt mamma? Oftast är svaret nej.

Klicka på bilden eller besök shouldiworkforfree.com för ett roligt och tänkvärt schema över när du ska och som oftast inte ska arbeta gratis.

Kommentera
25 januari 2011 under Noterat | kommentera

”Gungor och karuseller” – vår guide till kulturnäringarna

Tobias Tobias

Varför talar man om kulturella och kreativa näringar? Går det att klumpa ihop dem? Vilka gemensamma drag finns? Vad utmärker sektorn från andra?

I höstas deltog vi i en seminarieturné för banker, företagsrådgivare, regionförbund, ALMI och andra företagsfrämjare. Seminarierna handlade om att diskutera hur individer inom de kreativa och kulturella näringarna och sektorn som helhet kan utvecklas. Uppdraget kom från projekt KKN (ett samarbete mellan regionförbunden i Dalarna, Gävleborg och Värmland).

I samband med denna turné har tog vi fram en översiktlig och kortfattad introduktion till de kulturella och kreativa näringarna, “Gungor och karuseller”, som vi nu lagt upp på nätet. Sprid den gärna.

Kommentera
16 januari 2011 under Noterat | kommentera

Kulturnäringar i EU:s konkurrensrapport och strategiarbete

red red

Nyligen publicerade EU-kommissionen 2010 års konkurrensrapport där de kulturella och kreativa näringarna lyfts fram att ha särskild stor betydelse för Europas framtida utveckling. KKN beskrivs som en ökande källa för Europas tillväxt och utgör drygt tre procent av EU:s BNP och sysselsättning. Rapporten lyfter även fram KKN:s drivkraft för innovation generellt inom unionen. Det senare lyfts även fram i EU:s strategiarbete för 2020 för att bibehålla en konkurrenskraftig industribas inom EU.

Kommissionen har även kommenterat remissvaren på grönboken. Kommissionen säger att det viktigaste budskapet i svaren är att det behöver fokuseras betydligt mer på de kulturella och kreativa näringarna. Kommissionen säger att sårbarheten för de framför allt små- och medelstora företagen inom sektorn måste balanseras med “en kritiskt massa” av investeringar, smarta skatteförmåner, nya finansieringsmodeller och instrument för att skydda upphovsrätten. De nämner också att det kan vara användbart att utveckla ett gemensamt europeiskt handlingsprogram för företag inom sektorn.

Kommentera
2 november 2010 under Noterat | kommentera

Generator 2010 i Piteå – sista anmälningsdag idag

Tobias Tobias

Det är sista dagen idag att anmäla sig till konferensen Generator som äger rum 23-24 november i Piteå.

Där blir det mycket snack om kulturella och kreativa näringar. Själv ska jag leda ”Visionsboxen”, som av arrangörerna presenteras så här:

Under konferensens andra dag kommer vi att sätta samman en tankesmedja med ett antal utvalda personer som placeras i ett separat rum kallat ”Visionsboxen”. Under ledning av Tobias Nielsén (Volante) ska dessa personer lyfta blicken och diskutera visionen om satsningar på kulturella och kreativa näringar de närmaste fem till tio åren. Hur ser framtiden ut? Vilka utmaningar står vi inför? Och hur bör vi tackla dem? Tanken är att även du som konferensdeltagare ska komma med inspel och tankar till denna tankesmedja under dagens lopp. Några av deltagarna är: Evelina Wahlqvist, Göteborgs Universitet, Rasmus Wiinstedt-Tscherning, Center for Kultur- og Oplevelsekonomi, och Martin Thörnqvist, Media Evolution.

Andra som medverkar är bland andra Scott Cohen, grundare av the Orchard, Monica Lindh Karlsson, utbildningsansvarig på Designhögskolan Umeå Universitet, Pär Lager, vd för Berghs School of Communication samt Peter Sunde, grundare av Flattr.com (och verksam bakom The Pirate Bay).

Kommentera
18 oktober 2010 under Noterat | kommentera

Ses vi?

Tobias Tobias

Tack och lov för min resebyrå, för den här veckan startar höstturnén på allvar. Tack och lov också för några nya fantastiska album som släppts (Håkan Hellström och Säkert!). Blir lysande resekamrater.

Förutom Emma förstås. Vi börjar på onsdag i Gävle en serie om tre heldagar; de följande sker i Falun och Karlstad. Vi ska tala för de olika länens ALMI-kontor och övriga företagsfrämjare där, som en del av projektet KKN.

Det ska bli väldigt spännande. Dels för att den lokala uppslutningen och uppbackningen är på topp. Dels för att det faktiskt är första gången som vi talar tillsammans.

Verkar det inte över huvud taget vara mycket som sker i höst på temat kulturekonomi och kulturella och kreativa näringar? Jag har aldrig tackat nej till så mycket — sorry! — vilket utöver några mycket spännande utredningsuppdrag just nu, också beror på att min småbarnssituation begränsar resandet.

På tisdag blir det Norrköping då jag tala på ”Creative Growth in Europe”, en europeisk konferens. Temat för mitt föredrag är ”hur går vi vidare?”, vilket förstås är triggande och ligger i linje med övrigt som jag sysslat med senaste halvåret, bland annat den kommande antologin Framtiden är nu. Kultursverige 2040. Vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill. Konferensen i Norrköping äger rum dagen före projektet KRUT:s slutkonferens, men då är jag som sagt i Gävle ihop med Emma.

Sedan rullar det på med stopp i Luleå (29 okt) och Östersund (12 nov) innan Generators stora konferens äger rum, 22-23 november. Programmet har börjat ta form och jag har fått en intressant uppgift — i linje med det som jag nämnde ovan.

Det finns mycket mer att berätta om allt detta. Så vi hörs. Och ses förhoppningsvis också.

Kommentera
10 september 2010 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Dogge: "Tiden väntar inte på någon"

Tobias Tobias

Douglas León är mest känd som Dogge Doggelito, frontmannen i hiphopgruppen The Latin Kings som var tidiga med att rappa på svenska och var enormt stora i några år från mitten av 90-talet (minns här: klipp från Hultsfred). Intresset för hiphop kom tidigt genom Dogges äldre bror och han började rappa hemma i Alby redan 1983.

På senare tid har Dogge dock även medverkat i en långfilm, gjort reklam för Elgiganten, jobbat som programledare i TV4 med mer. Läs mer om hans senare liv i ett lysande reportage i musiktidningen Novell från förra året.

Nyligen deltog Dogge i ett seminarium för ALMI-rådgivare om kulturella och kreativa näringar, vilket jag var med och ordnade. Han har drivit företag i 15 år (men aldrig hört talas om ALMI).

Dogge pratade bland annat om hur den kommersiella och konstnärliga sidan av hans yrke påverkar varandra. Han var oerhört positiv till vad hans medverkan i reklamfilmen för Elgiganten givit och betonade ”våga vara kommeriell”. Jag försökte fråga honom om det ändå var nödvändigt under ett par startår att helt fokusera på musiken, men han menade — om han förstod frågan — att en inriktning som kommersiell ”kombinatör” redan från början hade varit bra.

Dogge var inte den enda kulturföretagare som vi träffade. Vi besökte såväl några andra på Subtopia i Botkyrka som galleriet Andersson/Sandström i Stockholm. Frågan om konstnärlig kontra kommersiell strategi väcktes hela tiden i de samtalen och blev ett bra underlag till diskussionerna med ALMI-rådgivarna.

Dogge, varför valde ni att starta ett eget skivbolag?
– Jag tror att vi startade vårt första skivbolag 1996. Det var för att vi ville att vi skulle äga vår egen musik. Visst, man kan göra en massa dealar med stora skivbolag, men sen äger du inte din egen musik och det tyckte vi lät helt sjukt. Här gör vi musik, svettas och jobbar och får knappt något betalt och så äger vi inte vår egen musik. Då bestämde vi, att okej, vi startar något eget där vi kan äga vår egen musik.

Hur var det när ni slog igenom?
– The Latin Kings var en klassisk rap-grupp. Vi levde vår dröm samtidigt som vi var ungdomar. När vi startade då rappade alla på engelska, men jag var så dålig på engelska att jag tänkte, shit, fan, hur ska jag nu klara rappen. Men jag tänker ju på svenska, jag drömmer på svenska, då måste jag också rappa på svenska eftersom den är en uttrycksform – och det visade sig ju vara ett genialt drag.

Tjänade ni pengar när ni startade och funderade ni på ekonomin?
– Hiphop-släktet är ett ganska roligt släkte. Man ska ha mycket bling bling, man ska ha fina bilar, man ska ha stora hus, men man får inte tjäna pengar. Då är man inte äkta. I början tjänade vi inga pengar alls. Då rappade vi bara för att äta mat.

Du blev väldigt omskriven när du medverkade i tv-reklamen för Elgiganten. Vad innebar den för dig?
– Vi var inte bara bland de första som rappade, jag var också en av de första som tog in rap på svenska i reklamsammanhang. Det blev också en ny grej. Det blev en jättestor diskussion om det var en bra grej eller inte. Om ni frågar mig så är det det bästa som jag har gjort. Så stor som jag blev efter den kampanjen, skulle jag aldrig kunna bli om jag bara rappade hela livet.

Har du någon affärsplan idag?
– Jag har så många projekt på gång, så mycket idéer, så mycket tankar som gör att jag behöver ekonomiska muskler. Det är det jag letar efter hela tiden för att kunna genomföra mina projekt, exempelvis nya låtar och skivor, barnböcker, en biografi och det är allt möjligt. Jag är inte bara i rapmarknaden längre, jag är i musikbranschen, jag är i bokbranschen, jag är i reklambranschen. Jag figurerar i många olika branscher. Det är väldigt, väldigt bra för att du får ett kontaktnät, en bredare publik och fler människor som vill göra affärer med dig.

– Tiden väntar inte på någon, så jag vill hinna skapa så mycket som möjligt, så snabbt som möjligt. Det är min plan.

Hade du blivit en lika bra rappare om redan tidigare hade börjat göra fler saker samtidigt?
– Att hålla på med en mer kommersiell verksamhet är väldigt nyttigt för att du får många fler uppdrag. Du får göra mycket mer samtidigt som du får hålla på med din konst. Du har mycket friare händer. För det kostar ju att hålla på med konst också. Det innebär att det är massor med kvalitetstid som du slösar bort. Och det förstår man ju, tiden är ju det viktigaste, det är där skon klämmer hos mig, tiden. Våga vara kommersiell — det rådet skulle jag ge. Stäng inte igen den dörren. Det är det som många lyxlirare gör idag, men de mest framgångsrika är ju de som är kommersiella.

Kommentera
9 september 2010 under Inblick, Rapport | kommentera

Rapport om mätmetoder för kulturnäringarna

red red

Tillväxtanalys publicerade nyligen rapporten “Kulturnäringars betydelse i ekonomin på regional och nationell nivå” . Det är myndighetens tredje rapport om kulturnäringar som alla syftar till att hitta kvantitativa metoder och avgränsningar för kulturnäringarna. Nummer ett och två finns även de tillgängliga på nätet.

Den senaste rapporten behandlar två aspekter på hur kulturnäringarnas ekonomiska värde kan mätas. Det innebär en bra översyn och holistisk diskussion — för det första diskuteras kulturnäringarnas direkta och indirekta effekter och för det andra kulturens ekonomi som en del av nationalräkenskaperna.

Den första delen riktar sig i första hand till lokala och regionala aktörer. Rapporten beskriver de mest basala beräkningar som behöver göras för att kunna utvärdera en investering under en viss tid. Rapportförfattarna trycker även på betydelsen av att inkludera så kallade läckage i beräkningarna.

Den andra delen lyfter de problem det innebär att kulturnäringarnas betydelse av BNP. För att beräkna “kulturräkenskaperna” krävs det att det är möjligt att avgränsa vad som är förädlingsvärde av kultur och vad som utgör kulturanvändning. Statistiska avgränsningar som inte existerar idag i Sverige.

Kommentera
16 augusti 2010 under Noterat | kommentera

Driva eget

Tobias Tobias

Tänk att ”kulturföretagande” skulle anses som ett ord som kan locka tidningsköpare.

När jag och Emma började med den här bloggen — för tre år sedan — betraktades fortfarande kulturekonomi som om inte en oxymoron så en konstruktion. Idag kikar allt fler på kulturföretagande, till och med Privata Affärer-grundaren Anders Anderssons nya tidning ”Driva Eget”. Bilderna ovan är därifrån. På förstasidan över puffen ”6 sidor om kulturföretagande” säger författaren Denise Rudberg ”Lär dig sälja dig själv”. Inne i tidningen diskuteras hur det är möjligt att både vara konstnär och företagare. Musikerna Pal Johnsson och Krister Dahlström ger några råd (”säljskola”).

Och det stannar förstås inte här. Myndigheterna är igång utifrån handelsprogrammet för kulturella och kreativa näringar. I höst rullas regionala möten upp och själv förbereder jag just nu för utbildningsdagar för de offentligas tjänare vad gäller utlåning och företagsrådgivning, bland annat ALMI. Vi återkommer kring detta.

de offentligas tjänare vad gäller utlåning och företagsrådgivning
Kommentera