Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
18 november 2013 under Noterat | kommentera

Sista Generator-konferensen (återblick)

Tobias Tobias

Idag och imorgon äger sista Generator-konferensen rum, med tanke på att organisationen Generator meddelat att de upphör. Jag ombads komma med ett inspel till arbetet med ”Creative Sweden 2020″ som pågår framför allt imorgon:

Du har varit på alla Generator-konferenser sedan Åre? Vad har hänt?

Det är bara sex år sedan, men känns som lång tid. Jag googlade fram bloggen från den första konferensen och jag blir lite nostalgisk när jag tänker tillbaka på olika tillfällen både före och efter. Så många fantastiska möten med duktiga människor som varit med och verkligen brunnit för de här frågorna.

Därför är det inte förvånande att jag samtidigt känner att mycket har uppnåtts. Jag började engagera mig enormt mycket i de här frågorna för tio–femton år sedan och vad som framför allt drev mig var två saker. För det första att vissa branscher inte togs på allvar, men idag behöver man bara slå upp Dagens Industri för att se att även de som jobbar med musik eller datorspel tas på allvar från ett ekonomiskt perspektiv.

För det andra såg jag tydligt hur många runt omkring mig föll mellan stolarna politiskt. Det var organisationer och folk som frilansade inom musik, media, film och annan kultur. Inom kulturpolitiken vände man ryggen åt det faktum att många hade företag. Inom närings- eller arbetsmarknadspolitiken förstod man inte den enorma betydelsen.

Hur ser du på diskussionen om kulturella och kreativa sektorn framåt?

Det som jag och andra började tala om kring millennieskiftet har ju inträffat. Vi har en ekonomi och ett samhälle där kreativitet och estetik är viktigare, där platser konkurrerar med varandra med hjälp av image och evenemang, men där också kulturen blivit mer ekonomiserad. På gott och ont.

Den utvecklingen kommer fortsätta. Och även om förståelsen har ökat och mycket har hänt även inom politiken så är det tydligt att nya, gränsöverskridande områden har svårt att få fäste, i alla fall när det gäller ”egna” ministrar som har sina definierade områden. Det behöver inte vara fel – men blir det så att frågorna verkligen tas om hand i befintliga strukturer, vilket det ofta heter? Det är en utmaning.

Tror du inte att politiken är intresserad?

Jo. I många fall tror jag verkligen att politiker är intresserade av många aspekter som kulturella och kreativa näringar-diskussionen handlar om. Men för att politik ska kunna genomföras behöver den bli mer konkret och då är det inte sällan en framkomlig väg att bryta ner vad man vill ha sagt. Att förtydliga, förenkla och prioritera. Det är när man inte ser en konkret lösning framför sig som man inget kan göra.

Vad gör ni på Volante just nu?

Utöver följeforskningsuppdrag jobbar vi dels med uppdatering av statistik för några branschorganisationer. För musikbranschen blir det ny sysselsättningsstatistik, även nedbruten för alla län. För modebranschen kommer vi nu också beskriva branschstrukturen. Det är ju olika främjandeinsatser som behövs för H&M respektive ett nystartat entreprenörsföretag.

Dels har vi nyligen avslutat två mycket intressanta regionala uppdrag där vi utvecklat nya metoder. I nordvästra Skåne har vi skapat en modell för så kallade kulturella fyrtorn. I Norrbotten har vi mätt och beskrivit kulturens betydelse för tillväxt.

Dessutom rullar en del av Volante på med bokutgivning. Jag är på så sätt i högsta grad kulturföretagare själv numera. Det har gjort mig till en både bättre och mer ödmjuk analytiker.

Vad tycker du är viktigt att få med i Creative Sweden 2020-agendan?

För att återkoppla till det som jag var inne på tidigare, tydlighet mot politiken, samt för att skapa en konstruktiv diskussion där man vet man pratar om, tror jag att det är viktigt att börja med att hålla isär och dela upp sig. Några talar utifrån besöksnäring, några om kulturföretagande på livs- och levebrödsnivå. Andra om entreprenörskap utifrån digitala affärsmodeller eller regional utveckling och attraktionskraft.

Men hänger inte dessa olika områden ihop?

Jo, självklart. I ett slutläge vid sammanställningen kan man sedan välja ut övergripande teman också. Men jag tycker att det vanligaste problemet i de här sammanhangen har varit att man pratat förbi varandra från helt olika utgångspunkter. Det har sällan lett någon vart. Det är synd, när det finns så mycket viktig erfarenhet att ta tillvara och uträtta även framåt. Tyvärr kan jag inte själv delta, men jag önskar stort lycka till.

Kommentera
21 mars 2013 under Noterat | 3 kommentarer

Kulturskolan bakom USA-ettor

Tobias Tobias

Vem hade kunnat tro att killen längst upp till höger med glasögon sex år senare skulle bli en av världens hetaste låtskrivare med sin första USA-etta? Idag har han varit med och skrivit fler låtar (sex) som toppat USA-listan än både Benny Andersson och Per Gessle.

Det är Johan ”Shellback” Schuster, idag 28 år, på bilden. För några veckor sedan tog han emot Regeringens musikexportpris av handelsministern Ewa Björling. Ur motiveringen: ”Tillsammans med kollegan Max Martin var Shellback trefaldigt nominerad inför 2013 stora Grammy-gala i USA och av den amerikanska musikbranschbibeln Billboard har Shellback rankats som den just nu hetaste musikproducenten i världen.'”

Jag använde Shellback som exempel när jag höll föredrag på en konferens i Malmö om Kulturskolans framtid för några dagar sedan. Kopplingen var naturlig eftersom superproducenten skrevs in på Kommunala Musikskolan i Karlshamn för snart två decennier sedan.

Det roliga var att hans trumlärare — Peter Svensson, eller trum-Peter — satt i publiken. Peter var Shellbacks lärare från årskurs 4 till och med årskurs 3 på det estetiska programmet på gymnasiet. Jag hade pratat med Peter innan när jag gjorde research och hade fått en bakgrund.

Det är en historia om vikten av kulturell infrastruktur och att talanger kommer från hela landet, även om de dras till Stockholm och, i det här fallet, till slut Hollywood. Historien visar också på vikten av dedikation och träning, men också på betydelsen att få tillträde till lärare som kan vägleda samt lokaler.

Det är också ett bevis för hur estetiska gymnasieprogram, studieförbund (läs Jan Gradvall) och musik-/kulturskolan har en stor betydelse — och, utöver att tillföra mycket för människors och samhällets utveckling på olika plan, också bli en oerhört lönsam affär.

Handelsministern igen: ”Intresset för svensk musik och den betydelse som svenska musikframgångar har på den internationella arenan går inte att underskatta. Det är därför särskilt glädjande att idag få dela ut Regeringens musikexportpris till musikskapare som bidrar till att öka både kännedomen och nyfikenheten på Sverige i utlandet.”

Hear, hear.

Johan ”Shellback” Schuster mottagare av Regeringens musikexportpris 2013.


Min väl använda figur: bredd leder till elit. Men oerhört relevant i exemplet Shellback.

Jag jämförde med idrottens organisation. En fråga borde vara hur fler kultur-Zlatan kan få tillträde och kunna utvecklas. Potentialen är gissningsvis enorm.

Kommentera
11 januari 2013 under Analys, Noterat | kommentera

Mellanåret 2013 (men gott nytt år ändå)

Tobias Tobias

Det finns några saker som talar för att 2013 blir ett mellanår. Jag tänker framför allt på varselvåg med försiktighet och bantade plånböcker som följd, avvaktan efter politiska insatser och uppladdning inför valår och över huvud taget internationella kriser runt om (USA, Europa).

Apropå avvaktan efter politiska insatser så minns jag ett seminarium som Kreanord kallade till i höstas där vi var en del som pekade på att 2013 riskerade att bli ett mellanår sett till offentliga satsningar.

Regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar var på väg mot sitt slut och ingen fortsättning hade pekats ut. Något som dröjde och dröjde, men aldrig kom. Det föranledde min och Emmas debattartikel om missade möjligheter i slutet av november, och om det senare kom en formulerad fortsättning så kändes det nästan som att den kom tack vare artikeln.

Nu hittar vi några formuleringar här och där, bland annat i regleringsbrevet som ger Tillväxtverket fortsatt uppdrag (men utan budgetstyrka), och Kreanord har fått en fortsättning med svenskt ordförandeskap. Vi vet också att Rådet för kulturella och kreativa näringar överlämnar några förslag till ministrarna i början av februari.

Vissa kanske argumenterar för att det på regional nivå faktiskt pågår en hel del – och det stämmer – men jag slås nog snarare av hur mycket som ändå har avslutats. Det är ganska mycket strukturkapital och erfarenheter hos enstaka personer som riskerar att inte tas tillvara.

Man bör också fråga sig vad en fortsättning är värd. Jag grunnar en del på sådant som vad alla kartläggningar lett till? Vad olika projekt och mötesplatser bidragit med?

Och vad händer med kulturpolitiken? Regionalt en hel del förstås. Eller har arbetet med alla kulturplaner tagit på energin? Jag vet inte, men misstänker att den fart och mobilisering som vi sett de senaste åren inte kan vara för evigt.

På ett nationellt plan tror jag inte vi ska förvänta oss stora nyheter inför valåret 2014. Nuvarande kulturministern har nog genomfört det som hon såg som sina stora frågor — eller vad tror ni?

Nåväl. Detta är offentliga ramar och konstnärer liksom andra typer av entreprenörer på marknader som IT, media och turism gör saker ändå, och aktörer som måste agera för att förändringar i omvärlden helt enkelt omkullkastar förutsättningarna. Förlagsbranschen kommer knappast kunna stå still till exempel, klämd mellan mindre intresse hos unga för böcker och ebokens intåg — men en oerhört spännande utveckling att vara med i.

Vi kan konstatera att om krisen slår igenom så kommer kapitalmarknaderna att bli försiktigare och att en del konsumenter får mindre pengar att röra sig med. Om jag till slut ändå ska vända detta till något positivt är det väl att det är ur kris som det nya, det kreativa, faktiskt föds.

Och om det var något som 2012 lärde oss var väl att det som kan prägla ett år kan vara helt oförutsägbart.

För vem hade kunnat tro att en koreansk musikvideo skulle bli det första klipp på youtube som passerar 1 miljard tittare. Även om det kan låta som kuriosa så säger detta fenomen en hel del om man granskar siffrorna lite mer. För första gången så toppade en koreansk låt USA-listor vilket ju säger en hel del om Asiens större inflytande. Den enorma siffran en miljard (nu 1,1) säger också mycket om internets genomslagskraft. En tredjedel av de som tittat på klippet har dessutom gjort det via smartphones, vilket understryker förflyttningen till mobil kulturkonsumtion.

Så gott nytt år! Utveckling pågår trots allt och visst är det roligt att hänga med.

 

 

Kommentera
20 september 2011 under Analys, Noterat | kommentera

Kulturbudgetens passningar till kreativa näringar

Tobias Tobias

Ögnar igenom kulturbudgeten med kulturnäringsglasögonen på — och ser framför allt:

  • Under 2012–2014 avsätter regeringen 3 miljoner kronor per år för att stärka bokens ställning och mångfalden på bokmarknaden. Den pågående Litteraturutredningen (dir. 2011:24) ska den 1 november 2011 lämna förslag till hur pengarna ska fördelas.
  • Svenskt mode växer i betydelse både som kulturuttryck och som näringsgren. Därför kommer regeringen att ge Svensk Form i uppdrag att uppmärksamma och främja svenskt mode i Sverige och utomlands. Svensk Form får också i uppdrag att arbeta mer för att främja ung svensk design i utlandet och säkerställa deltagande unga svenska designers på internationella arenor.
  • För att förbättra villkoren för den kommersiella radion ytterligare föreslår regeringen att avgifterna för dem som sänder analog kommersiell radio ska sänkas.
  • Regeringen ger Svenska Filminstitutet sammanlagt 60 miljoner kronor under perioden 2011–2014 för att digitalisera biografer.
  • Regeringen ökar det statliga stödet till regionala kultur­ verksamheter med totalt 75 miljoner kronor 2012−2014. Förstärkningen ska inriktas på verksamheter som förnyar och utvecklar kulturområdet, både vad gäller konstnär­liga uttryck och nydanande sätt att tillgängliggöra och sprida kulturen till nya och bredare publikgrupper.
Kommentera
7 juli 2011 under Noterat | kommentera

Svenska filmundret – om kultur eller näring

Tobias Tobias

I måndags ställde Svenska Filminstitutet (SFI) till med stor uppvisning under Almedalsveckan i Visby. Rubriken innehöll ett frågetecken ”Det svenska filmundret — ett resultat av svensk filmpolitik?”. Men programpunkten utgick främst från att det var ett utropstecken mot slutet.

Det var en imponerande kavalkad av svenska framgångar som visades upp: skådespelaren Michael Nyqvist, Millenium-producenten Sören Staermose, samt Svinalängorna-producenten Helena Danielsson. Filminstitutets tf chef Bengt Toll menade att tillfället var unikt, en kombination av framgångar med både ”breda och smala filmer som håller hög kvalitet”. Han sa vidare: ”Svensk film är ett varumärke — och det är ett under.”

SFI:s produktionsstödschef Charlotta Denward sa att ”film är först och främst kultur”, men mot detta påstående stod Hollywood-trailers och prat om kommersiella exportframgångar för svensk film. Jag tror att diskussionen skulle ha tjänat på en tydligare förklaring av hur filmpolitik som kulturpolitik hänger ihop med marknadssuccéerna. För den som inte är insatt kan det ha tytt sig märkligt att å ena sidan prata om att filmstöd behövs och å andra sidan om hur många miljoner som håvas in.

Den brittiske utredaren Jonathan Olsberg pratade också om ytterligare värden och effekter från film — och tangerade i princip mitt eget föredrag om musikbranschen samma morgon. Ni som följt med ett tag har lärt er vad kulturanalytiker som Olsberg och jag brukar prata om då: en kombination av sociala, kulturella och ekonomiska värden. Se annars den här sammanfattningen i en rapport för Svensk Scenkonst: ”Kulturens värden och effekter”.

Jonas Holmberg på FLM sätter seminariet i ett större sammanhang i en Expressen-artikel och menar att fler måste bli intresserade av filmpolitik.

Blivande SFI-chefen Anna Serner var för övrigt den som livetwittrade mest. Se främst #filmialmedalen-taggen.

(Nedan en suddig bild på Michael Nyqvist på scen.)

Kommentera
24 maj 2011 under Samtal | 5 kommentarer

Samtal/Christofer Sundberg: Det finns inget ni kan göra

Tobias Tobias

Avalanche Studios är ett av Sveriges mest framgångsrika datorspelsföretag. De sitter i samma hus som Tillväxtverket som koordinerar handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar. Det gör det hela ännu mer anmärkningsvärt att vd:n Christofer Sundberg inte hört talas om denna.

Men frågan är: behöver han ha höra talas om den?

Han verkar hur som helst inte tycka att en handlingsplan behövs — vilket också belyser skillnaden mellan olika företags perspektiv och branschföreträdarnas (se till exempel organisationen Dataspelsbranschen).

Vi besökte Christofer på Avalanche i fredags ihop med en grupp ryska tjänstemän som var i Sveriges för en fyradagars utbildningsstopp (se tidigare inlägg). Avalanche är intressant på många sätt, inte minst som entreprenörskapsexempel. Efter att ha kört det tidigare företaget i botten har Christofer med sin partner rest sig upp, sett en strålande tillväxt för att sedan varit tvungna att banta och anpassa sig. Sällan får man en så tydlig illustration på devisen förändring är normaltillstånd.

Ett handlingsprogram för kulturella och kreativa näringar är igång. Är det något som du har hört talas om eller påverkats av?
Nej det har jag inte hört talas om.

Finns det något som offentlig sektor kan göra för att förbättra förutsättningarna för Avalanche? Nämn i så fall de två viktigaste åtgärderna.
I dagsläget finns det inga sådana behov.

Datorspel har haft problem med piratkopiering. Ni har liksom många andra lanserat onlinespel som är gratis att ladda ner, men där man köper utrustning. Är datorspel på väg bort från fysisk försäljning?
Det lutar mycket åt det samt spel som streamas från en server, vilket skulle eliminera all piratkopiering. Det är en mycket bättre lösning än dagens kopieringsskyddade lösningar där man endast begränsar konsumenter som faktiskt köpt spelet och inte piraterna. Dessutom är piratkopieringen störst på PC-spel och där har hela branschen ett ansvar att designa spel för PC spelare och inte spendera pengar på konverterade konsolversioner, eftersom konsumenterna är så pass olika.

Sverige beskrivs som ett framgångsland inom datorspel. Varför är vi bra på detta?
Därför att vi har en teknisk kompetens som är överlägsen de flesta länder i världen samt att vi inte är rädda att ta ut svängarna rent designmässigt. Vi vill erbjuda något nytt och unikt, under tiden resten av världen fokuserar på uppföljare och spel som inte sticker ut i lika stor utsträckning, utan att för den skull inte vara dåliga på något vis.

Kommentera
4 maj 2011 under Noterat | kommentera

Idag släpps Visionsboxen

Tobias Tobias

Generator Sverige har tagit initiativ till tankesmedjan Visionsboxen som genomfördes under Generatorkonferensen i slutet av förra året. Idag släpps en (första?) rapport från arbetet.

Vi fokuserade vår diskussion dels på megatrender för samhället i stort, dels på utmaningar och utvecklingsspår som påverkar kulturella och kreativa näringar, inklusive diskussionen om dem.

Ladda ner rapporten här: Generator_Visionsboxen (.pdf; 0,1Mb)

Jag var ordförande. Till min hjälp hade jag denna begåvade samling:

Hans Henecke REGION SKÅNE OCH ORDFÖRANDE GENERATOR
Johanna Skantze VD GENERATOR
Martin Thörnkvist MEDIA EVOLUTION/SONGS I WISH I HAD WRITTEN
Evelina Wahlqvist HANDELSHÖGSKOLAN I GÖTEBORG
Rasmus Wiinstedt-Tscherning CENTER FOR KULTUR- OG OPLEVELSESØKONOMI

***

Nedan följer en sammanfattning:

HUR?

Det nya kan inte planeras fram – däremot kan förutsättningarna bli bättre
Det offentliga måste våga släppa taget. Kreativitet sker nästan alltid i marginalen innan det godtas av massan. Men fler kan känna sig respekterade i sina första försök och få hjälp att ta steget vidare.

Det stora har alltid börjat i mindre skala
Små stöd kan göra underverk. I stället för enbart stöd till etablerade – stöd till många, tidigt och ofta. Men rikta stöden mot de som siktar långsiktigt: verksamheter i stället för projekt.

Var begriplig
Var konkret och specifik istället för att vara abstrakt eller övergripande. Använd inte ”kulturella och kreativa näringar” utan att fundera över vad du menar. Anpassa ordval och förklaringar beroende på vem du pratar med.

VAR?

Stanna inte vid det lokala
Ingen plats är självförsörjande. Försök istället att se platsens roll i helheten. Den kritiska massan kan inte uppnås överallt, men i ett större system. Alltför många ”kreativa” handlingsprogram stannar vid de lokala gränserna, men kom ihåg att din plats bara kan lyckas i ett fruktbart sammanhang.

Talangerna är gissningsvis jämnt fördelade över landet
Att affärerna och jobben finns i de större städerna får inte riskera att slå ut bredden. På grund av avbefolkningen på landsbygden riskerar vi ett delat Sverige.

Vilka flyttar ut? Vilka flyttar in?
Varje vecka kan man i branschtidningar läsa om unga och framgångsrika svenskar som får jobb i New York eller på andra platser. Spotify och flera andra svenska företag etablerar sig utanför Sverige. Rörlighet är bra – men vilka lockar Sverige till sig?

Kommentera
3 maj 2011 under Noterat | kommentera

Solig start på vår utbildning

Tobias Tobias

Soligt var det när jag och Emma Stenström höll i vår introduktion till kulturekonomi och kreativa näringar i förra veckan.

Tack alla ni som kom! Tack även till DICE och Folkoperan för studiebesöken.

Detta var också första tillfället för Volante Academy. Vi är glada över resultaten från utvärderingen — 5,5 på den teoretiska delen och 5,8 på kunskapspromenaden där 6 var mycket bra och 7 max — men ser flera möjligheter till förbättringar.

26 maj blir det fördjupning på samma tema — hur tar vi diskussionen om kulturella och kreativa näringar? ska vi ens tala om dem som en enhet?

Dessförinnan hinner det bli en intressant dag om sociala medier och crowdfunding inom kulturen.

Kommentera
28 april 2011 under Noterat, Rapport | kommentera

Mer kapital till kulturella näringar

Tobias Tobias

Att få finansiering utifrån är i många fall viktigt för att företag ska kunna starta och sedan utveckla nya idéer till produkter och tjänster. Tillväxtanalys har tagit fram en rapport som kartlägger hur behovet ser ut för små och medelstora företag att få extern finansiering och ett PM som särskilt tittar på hur situationen ser ut inom kulturella och kreativa näringar.

Det rapporten och PM:et visar är att situationen för kapitalförsörjning inte innebär ett problem för ekonomin som helhet, varken inom kulturella och kreativa näringar eller för företag generellt i Sverige.

För kulturella och kreativa näringar (KKN) ser situationen sämst ut för de mindre företagen med 1-9 anställda och bäst för de företag med mellan 10-50 anställda. Den senare gruppen har dock störst spridning vad gäller behovet av kapital. En klar majoritet av kulturföretagen har dock inte någon anställd alls.

För KKN, liksom generellt, ser behovet av kapital dock olika ut beroende på branscher, region och storlek på företagen. Inom kulturella och kreativa näringar gick det däremot inte att se någon variation på företag beroende på om de hade en manlig eller kvinnlig företagsledare, vilket det gjorde i Sverige som helhet där företag med kvinnliga ledare var i större behov av finansiering än företag med manliga ledare.

Metoderna för att mäta kapitalbehovet behöver dock kompletteras med mer djupgående analyser. Tillväxtanalys håller därför nu på med att ta fram mer detaljerade uppgifter om situationen för kulturnäringarna.

Kommentera
30 mars 2011 under Noterat | kommentera

Med kultur och passion som grund

Tobias Tobias

Hur hänger kultur och näring ihop? Det finns många svar, men om vi grupperar märks de fall då det finns en grund av konstnärligt perspektiv, inifråninspiration och passion. Sedan kan de bli så tilltalande även för andra att de får en kommersiell framgång. Många konstnärliga verk — bildkonst, musikinspelningar, böcker — har tillkommit på så sätt.

Det här är också ett sådant exempel. Elin Ivre pratar om sitt projekt från Sätergläntan med folkdräkten som utgångspunkt. Jag drabbas verkligen av kärleken till hantverket — en slags definition av kvalitetssträvan.

Någon kommersiell framgång finns inte än kring detta. Men kom ihåg var ni läste det först: bli inte förvånad om Elin Ivre om några år en framgångsrik designer på modemarknaden också. (Det ryktas att hon kommit in på Beckmans.)

PS. Kortfilmen är producerad inom ramen för Den samtida hemslöjden, ett projekt delvis ägt av Nämnden för hemslöjdsfrågor där jag är styrelseledamot.

En studie i svart from Zickermans on Vimeo.

Kommentera