Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
15 november 2011 under Noterat | kommentera

Konsthallsboom och större bibliotek

Tobias Tobias

image

Jajamän, svenska kommuner följer bibliotekslagen och har åtminstone ett bibliotek. Vad som kanske är förvånande däremot är att byggts 80 nya bibliotek i Sverige sedan år 2000, apropå den gängse bilden att många bibliotek läggs ner. Men det verkar vara så att trenden går mot ”större och integrerade bibliotek”, för att citera den rapport som presenterades hos Sveriges Kommuner & Landsting igår.

Det var Calle Nathanson som berättade om den första undersökningen av ”kulturanläggningar”. En annan intressant siffra var att 48 procent av kommunerna säger sig ha en konsthall, och att två av tio konsthallar uppförts sedan år 2000. Det omnämns i rapporten som ”konsthallsboom”.

Vi har tidigare diskuterat mycket här på bloggen på tidigare om investeringar i hus kontra verksamhet. Den här rapporten bidrar till kunskap till den diskussionen.

Kommentera
1 mars 2011 under Noterat | kommentera

Reklam och barnkultur

Tobias Tobias

SVT Kulturnyheterna stormade in i mitt trötta tillstånd och min tidspressade dag i morse. De ville ha kommentarer på — vad det verkar — den ökade andelen reklam i barnkultur. Stockholms nya tonårsbibliotek TioTretton i Kulturhuset (vilket vi skrev om häromveckan) föranledde inslaget.

Jag resonerade fram och tillbaka under vårt samtal, men intervjuklippen med mig fokuserade på att polarisera — och jag fick rollen som den som säger nej till all reklam i alla kultursammanhang. Men det är förstås inte så enkelt. Det är ju inte så att barnen lever i en reklamfri bubbla idag, som det var när jag växte upp i ”DDR-Sverige”.

Hur finansieras alla de gratis mobilspel? Via reklam förstås. Dessutom finns alla reklampausar på tv och produktplaceringen i filmer. Det här, tycker jag mig se, har medfört att vi har en annan toleransnivå för påverkansbudskap idag än för 10-20 år sedan.

Hur farligt är det? Det är faktiskt alltför lätt och ensidigt — återigen apropå de uttalanden som valdes ut från mig — att hävda att all reklam är farlig. För det första pekar forskning på att barn inte är försvarslösa mot reklam och annan påverkan. De har sin egen vilja. Barn går inte på vad som helst. Trots att Karl-Alfred länge var en populär tecknad figur så började varken jag eller andra barn att käka spenat.

En avhandling från Uppsala universitet av Carina Fast (2007) visar också att populärkultur och reklam bidrar till att lära barn att läsa och skriva. Kommersiell barnkultur och reklam är ofta bättre anpassad för barns smak och behov än den finkultur som vuxna försöker trycka på dem.

Men det är en annan sak att det innebär en stor rabatt på att sponsra offentligt finansierade verksamheter. Huvuddelen är ju redan betald av skattebetalarna. Därför kan inte ett varumärke eller en produkt få ta över i en sådan verksamhet.

Om miljön ska vara helt fri från att köpa sig utrymme är egentligen upp till oss via politikerna, men det valet kommer ske på bekostnad av en mindre kulturbudget efter sponsringspengarna och rabatterna såklart ger ett extra utrymme för olika kulturverksamheter. Är det önskvärt? Att kunna sätta upp skyltar ”reklamfri miljö” på samma sätt ”djurfritt” eller ”rökfritt”? Jag är inte säker om man bara lyckas balansera på ett vettigt sätt. Men var gränsen går kräver fortsatt diskussion.

Hur det står till med Kulturhusets nya tonårsverksamhet har jag faktiskt ingen aning om. Men Katti Hoflin mejlar att de inte är sponsrade av Apple (eller andra antar jag), utan bara fått bra pris.

Kommentera
28 februari 2011 under Noterat | kommentera

Hus eller verksamhet?

Tobias Tobias

Jag skrev häromdagen om jakten på siffran. Bakgrunden till funderingarna var utredningen som jag och Ilinca Benson blev klara med för Volante om Malmös nya konserthus. Vårt uppdrag har varit att analysera Malmö symfoniorkesters förutsättningar i det nya konsert- och kongresshuset (KKH). Uppdraget kom från kulturförvaltningen i Malmö stad i samarbete med Malmö symfoniorkester. Rapporten ”Nytt konserthus i Malmö” kan du ladda ner här.

Även om rapporten fokuserar på Malmö så finns några generella jämförelser av symfoniorkestrar och en allmän diskussion om hus för kultur. Vi gör bland annat en uppdelning av olika typer av kulturhus, som jag kommer återkomma till. Över huvud taget har vårt arbete mycket handlat om en studie i hus kontra verksamhet, och i så fall vilken typ av verksamhet — generellt kulturhus, dedikerat för symfonisk musik eller med satsning på uthyrning? Det speciella med Malmös nya hus är att en kongress- och hotellanläggning, som ska drivas av en extern operatör, ska rymmas i samma gigantiska hus.

Sveriges radio, Sydsvenskan, SVT och några till rapporterade när rapporten blev offentlig i veckan. De tog upp några av de siffrorna som vi räknade fram, men framför allt ett mer generellt ”utredarna kritiska till samordningsvinster” o.d. Siffrorna kommer nog vara mer viktiga runt de politiska borden.

Så här skriver vi bland annat:

Genom anläggningen följer Malmö en global trend att investera i hus för kultur i olika former. Höga förväntningar ställs på anläggningen: det ska vara ett levande hus, en mötesplats i staden, anläggningen som helhet ska marknadsföras gemensamt och verksamheterna (konsert, kongress och hotell) ska samordnas. Vidare ställs förväntningar specifikt på att det nya huset ska skapa möjligheter för Malmö symfoniorkester att utöka sina intjänade intäkter.

De förväntade intäktsökningar som ställs Malmö symfoniorkester saknar i hög utsträckning kostnadskopplingar. De implicita resultatförbättringarna är därför orealistiska. Samordningsmöjligheterna mellan de olika verksamheterna konsert och kongress/hotell är begränsade. Detta beror på stora olikheter avseende verksamhetslogik, servicebehov och målgrupper.

-

PS. För att läsa mer på dessa teman: 2005 släppte vi rapporten ”En del av världen” på uppdrag av Kungliga Musikaliska Akademien och Svensk Scenkonst. Om hus för kultur har jag skrivit en del på bloggen; se även  i SKL:s rapport ”Nya rum i samverkan” för två år sedan (läs texten här).

Kommentera
17 augusti 2010 under Analys, Noterat | kommentera

Välkommen in

Tobias Tobias

I juni presenterade Tillväxtverket ny statistik för besöksnäringen i Sverige. På tredje plats över de besöksmål och ”sevärdheter” som lockas flest besök återfinns Kulturhuset i Stockholm, med 2,3 miljoner besökare under 2009 (1.Liseberg; 2.Folkets park i Malmö; 4.Sälen; 5.Fyrishov i Uppsala).

Antalet besök till Kulturhuset hade då minskat, men jag vågar gissa att det kommer svänga uppåt igen. I förra veckan invigdes nämligen en ny huvudingång, direkt från Sergels torg. Öppenheten är slående med en röd matta som symboliskt välkomnar alla, med tillgängliga unisextoaletter och biblioteket direkt vid ingången; en sådan placering av bibliotek och utlåningsdisk som man annars bara ser i butiker som vill sälja.

Åtminstone jag blir sugen på att hänga runt där i timmar. I ett samtal med Kulturhusetchefen Eric Sjöström för snart två år sedan pratade han också om vikten att skapa ”den där mötesplatsen” och att bygga förtroendekapital hos en mängd aktörer.

Kommentera
30 oktober 2009 under Noterat | 1 kommentar

Är det hus vi behöver?

Tobias Tobias

På måndag och tisdag är det stor nordisk konferens i Göteborg på temat kulturhus. Svensk Scenkonst arrangerar ”Hus för scenkonst”. Det är en stor och imponerande samling av samhällsplanerare, politiker, arkitekter, kulturchefer och kulturutövare som kommer dit.

Vi kommer bland annat höra om tre nya scenkonsthus i Köpenhamn, om akustik, om beställarrollen mot arkitekten, om kultur som framgångsfaktor för en region (vi är ju i Västra Götaland!) och om hur vi bygger för barn och för morgondagens publik.

Jag ska inleda och moderera ett seminarium med rubriken ”Är det hus vi behöver?”. Min utgångspunkt är dels en text som jag skrev för antologin ”Nya rum i samverkan”, dels tre exempel som kommer presentera sig själva:

Dessa hus visar på olika aspekter av hur man kan organisera (multifunktion eller en verksamhet) och finansiera (samverkan?) hus för kultur. Ett annat viktigt tema är ursprungliga förhoppningar kontra långsiktighet, och vilka som faktiskt använder sig av huset (lokalbefolkningen eller turisterna). Seminariet genomförs i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting och Calle Nathansson kommer också reflektera över utvecklingen.

Välkomna på måndag! Annars har jag skrivit en del tidigare om det här:

Kommentera
2 maj 2009 under Analys, Noterat | kommentera

Vad är ett kulturhus: yta eller innehåll?

Tobias Tobias

När vi i de flesta fall talar om konst och kultur pratar vi om innehåll och betydelsen. Men det finns ett undantag, nämligen när byggnader för att husera kulturverksamheter ska byggas.

I spåren efter de spektakulära husen i Bilbao och Sydney – och det finns givetvis fler exempel längre bak också – har symbolvärdet i kulturhus lyfts fram. Attraktionskraften i själva huset behöver dock inte innebära att innehållet blir lika spännande.

I april förra året invigdes Operahuset i Oslo, en vit marmorbyggnad. Huset är ritat av arkitektkontoret Snøhetta som i onsdags fick Europas mest prestigefyllda arkitekturpris (här till exempel uppmärksammat i amerikanska Fast Company). Juryns ordförande Francis Rambert hyllade huset: ”It is more than just a building. It is first an urban space, a gift to the city.” Tidigare har operahuset utsetts till årets kulturbyggnad av en internationell jury under World Architecture Festival i Barcelona.

Invändigt har succén dock inte varit lika stor. Redan vid invigningen ställdes öppningsföreställningen in, en nyskriven opera baserad på Jules Vernes Jorden runt på 80 dagar. Tekniken hade inte hunnit med. Och trots 386 miljoner norska kronor i statsstöd sprack budgeten. 35 miljoner kronor skulle sparas, vilket bland annat gick ut över Wagners Valkyrian som skulle satts upp i februari, men som nu ställts in.

Frågan har varit om Operan kunnit bli något mer än en turistattraktion. Jag har inte varit där själv och jag har inte hört något de senaste månaderna. Men det ska bli intressant att studera. Liksom att se hur väl Oslo lyckas koppla sin kulturmiljö till huset (jämför om Bilbao och Guggenheimmuseet i det här inlägget).

PS. Jag har resonerat en del kring olika synsätt på varför kulturhus och evenemangarenor byggs i den här artikeln, publicerad i en bok från januari i år.

Kommentera
17 mars 2009 under Analys, Bok | kommentera

Samverkan och byggboom för kulturen

Tobias Tobias

I veckan presenterar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skriften ”Nya rum i samverkan – mellan det offentliga, näringslivet och det civila samhället”. Den bygger på några exempel på samverkansprojekt samt innehåller analyser från etablerade forskare inom området. Jag och Malin Gawell på ESBRI har bidragit med analyserande texter.

Nedan låter jag Calle Nathanson på SKL – han är bokens redaktör – berätta om bakgrunden till skriften. 5 maj genomförs också ett lunchseminarium på SKL som tar avstamp i boken. Prenumeranterna på premiumversionen av analysbrevet kommer få skriften skickad till sig.

>> Klicka här (eller bläddra ner) för att läsa mitt kapitel ”Först vinner eller resten hinner! Om drivkrafter, långsiktighet och samverkan”. Det inleds med en analys av argumenten bakom satsningarna och ställer sedan några viktiga frågor: Finns det utrymme för alla hus? Hur ser långsiktigheten ut?

>> Klicka här för att beställa eller ladda ner skriften

Vad ligger bakom boken?

– Vi ser på lokal och regional nivå en stor aktivitet och mobilisering kring kultur, kreativa näringar och evenemang. Ett tecken på det är byggboomen under 2000-talets första decennium av kulturhus, konserthus, konsthallar och evenemangsarenor. Dessa satsningar bygger på samverkan mellan olika parter, offentligt-privat-ideellt, och utmaningarna handlar om hur samarbetena blir framgångsrika på lång sikt och kommer medborgarna till del.

Vad är syftet?

– Det finns behov för modeller om samverkan mellan det offentliga och civilsamhället för att utveckla kommande samarbeten. Av tradition har vi i Sverige en stark bidragsgivning till kultur- och föreningsliv, men vi behöver utveckla det kvantitativa systemet till att bli mer kvalitativt. Det handlar om att det offentliga i högre grad skapar överenskommelser och partnerskap med det civila samhället.

Kommentera
17 mars 2009 under Essä | kommentera

Först vinner eller resten hinner!

Tobias Tobias

FÖRST VINNER ELLER RESTEN HINNER!

Om drivkrafter, långsiktighet och samverkan

Av Tobias Nielsén

Byggboom råder i Sverige inom kultur och fritid. Ett stort antal arenor liksom kultur-, konsert- och kongresshus har byggts i Sverige under den senaste tioårsperioden. Dessutom planeras ytterligare.

Många byggnader byggs med hjälp av samverkan mellan offentligt och privat eller ideellt. Allt för konstens skull? Aldrig enbart för konstens skull. Den här texten börjar med att analysera argumenten bakom satsningarna och ställer sedan några viktiga frågor: Finns det utrymme för alla hus? Hur ser långsiktigheten ut?

Detta är ett kapitel ur skriften ”Nya rum i samverkan”, utgiven av Sveriges kommuner och landsting i mars 2009. Klicka här för att beställa eller ladda ner boken och läsa mer.

kalmarkonsthall1

Byggnader kan verka så självklara när de väl står på plats. I dag står Kalmar konstmuseum stolt och upprätt i Stadsparken, med utsikt mot Öland och bredvid slottet som under lång tid var en Sveriges viktigaste försvarsanläggningar.

Men just byggnader är sällan självklara när de planeras. (mer…)

Kommentera
11 november 2008 under Noterat | kommentera

Nya sätt att mäta kulturens värde

Tobias Tobias

Vad bidrar ett kulturhus med? För inte så länge sedan stannade mätningar vid att konstatera faktorer som ”antal hotellnätter”, vilket ger oerhört endimensionella resultat när så många aspekter finns att inkludera i en analys.

Handelshögskolan i Göteborg har försökt besvara frågan med utgångspunkt i Vara Konserthus och nu har jag äntligen fått tag i hela rapporten, som är en av höstens mest intressanta. John Armbrecht (huvudförfattare och doktorande) och Tommy Andersson (handledare och professor) försöker kvantifiera ”upplevelsen” hos besökarna och invånarna samt ”samhälleliga värden”.

Som alltid när det gäller mätningar finns saker att diskutera, men rapporten utgör en inspirationskälla för oss som försöker formulera och konkretisera indirekta effekter och inte bara stanna vid de företagsekonomiska kalkylerna. Jag ser rapporten som en viktig startpunkt för en fortsatt diskussion kring mätningar av det här slaget.

Inspirationen till mätmetoderna kommer från miljöekonomins sätt att översätta naturvärde till kronor, inte minst med tanke på optionsvärdet eller existensvärdet – att något har ett värde bara för att vi (och våra barn) ska kunna ha tillgång till något.

Slutsatser? Författarna menar att värdet av den ökade livskvaliteten i Vara är högre än det årliga nettobidraget konserthuset får av kommunen för verksamheten, som år 2007 var 3,9 miljoner kronor. De flesta besökare anser att Vara Konserthus bidrar till högre livskvalitet både för Vara kommun och för den enskilde besökaren.

-> Här är rapporten (pdf, 1,1 Mb): “Varas Värde Varar”

-> DN:s artikel i oktober: ”Forskare klurar ut kulturens värde i Vara”

Kommentera
10 oktober 2008 under Noterat, Samtal | kommentera

Hur kulturhus ska lyckas

Tobias Tobias

Jag talade i veckan med kulturhuschefen i Stockholm, Eric Sjöström, och han sa många kloka saker om hur man ska lyckas med ett kulturhus.

Han konstaterade betydelsen av de ekonomiska aspekterna framåt, inte bara vid byggnationen. Husen måste byggas för att kalkylerna ska fungera i framtiden. I Stockholm står han med för små teaterlokaler, vilket innebär att inte ens de rörliga kostnaderna kan täckas av biljettintäkterna om biljettpriserna ska hållas på en nivå som reflekterar det politiska uppdraget.

Eric pratade också om vikten att skapa den där mötesplatsen, dit folk går för olika saker. ”Om man ska bygga i Falun – se då till att Faluns bästa restaurang finns i huset.” Då handlar det också om läge för huset. I Stockholm är det unikt, mitt i centrum såsom en förlängning av Sergels Torg, där folk ändå rör sig naturligt. I Luleå, som jag berättade om igår, är läget likaså centralt.

I en mindre ort menade han också att det är viktigt att bredda kulturbegreppet och till exempel involvera Studieförbunden. Även vuxna har behov av att vara med och skapa kultur själv.

Framför allt betonade han förankring, att alla möjliga aktörer måste byggas in. ”För någon gång kommer en tid när det gäller att ha förtroendekapital, när kulturen ställs mot dagis och sjukvård.

Det tror jag själv är bland det viktigaste för den offentliga finansierade kulturen. Den politiska risken är det största hotet mot den typen av verksamheter på sikt. Man måste jobba hårt för att folk – och i förlängningen politiker – ser att kulturen tillför något. Det var bland annat därför som jag döpte utredningen av symfoniorkestrarna för tre år sedan till ”En del av världen”:

”… att vara en del av världen handlar om att ta plats och hitta en naturlig roll i samhället, inte vara ett landet Narnia dit enbart några når. Att vara en del av världen handlar alltså om att inte vara en värld för sig.”

Ett hus som fungerar som en naturlig mötesplats är en bra bit på vägen. Men husets verksamheter måste också nå fram. För Kulturhuset i Stockholm – som har nästan 3 miljoner besökare årligen – handlar det nu mer om att öka kvaliteten i besöken. ”Angelägenhetsgraden” är ett mått som kompletterar ”antal besökare” när Eric Sjöström planerar. Han säger: ”Vi vill inte vara ett fritidsrum eller ett uppehållsrum.”

Kommentera