Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
1 juni 2016 under Noterat | kommentera

Bokbranschen och Volante (gästblogg på Svensk Bokhandel)

Tobias Tobias

Jag har gästbloggat hos tidningen Svensk Bokhandel i två veckor.

Fokus ligger på bokbranschen, och utifrån Volantes perspektiv — men jag tog tillfället att fundera varför förlag, författare och andra aktörer i bokbranschen varit så frånvarande i diskussioner om kulturella och kreativa näringar eller kreativ sektortrots att bokbranschen i alla definitioner ingår.

Var är satsningarna?
”Bokbranschen isolerar sig och går därmed miste om en rad möjligheter, såsom finansiellt stöd, utbildningar och kompetenshöjande åtgärder för författare”

Enögd litteraturbevakning
”Det här är ett tips för svensk litteraturbevakning. Många är intresserade av sakprosa, popvetenskap och ekonomiböcker. Det råkar för övrigt vara en typ av böcker som jag alltid har hållit högt – och som dessutom Volante främst ger ut.”

Jag sörjer kritikern
”… handlar om bristen på kritiker som vågar tänka och tycka själva.”

Varför ger vi ut böcker?
”Svaret på frågan ovan svarar även på nedan. Varför ger Volante ut en ungdomsbok i vår? Varför gav vi i höstas ut en barnbok? Sysslar inte vi med sakprosa, populärvetenskap och management framför allt? Vi ger inte ut böcker för att ge ut böcker.”

300 ansökningar – bra för boken
”… svarar på jobbansökningar och slås samtidigt av hur stark bokens ställning är bland många i 20- och 30-årsåldern.”

 

Kommentera
12 september 2013 under Noterat | 2 kommentarer

Tillväxtverket förlänger satsning

Tobias Tobias

Har kulturella och kreativa näringar haft sin tid i ljuset?

Generator skickade ut ett pressmeddelande i veckan om att de lägger ner. Tidigare i år formulerade regeringens Råd för kulturella och kreativa näringar sin slutrapport. Och tidsperioden för regeringens handlingsplan för dessa branscher är över.

Men vid sidan av dessa pågår fortfarande en mängd aktiviteter, inte minst regionalt och lokalt. Idag har till exempel Kultur Skåne just KKN som tema när de samlas för ett av sina återkommande samverkansmöten, och i Skåne finns ett flertal pågående projekt; vi skrev häromveckan om Kela i Landskrona. I Stockholms län finns också en relativt nyantagen handlingsplan under namnet ”Kreativa Stockholm”, och ett nytag på gemensamma diskussioner.

Regeringen verkar också kanalisera sitt intresse genom Utrikesdepartementet och handelsministern, som var närvarande under Mercedes-Benz Fashion Week.

Jag var också på UD och höll en presentation samma vecka och fick reda på att ”främjandekalendern” fortsätter under 2014, det vill säga olika branschfokus inom KKN för handelsministern och angränsande myndigheter och organ.

Tillväxtverket har dessutom nyligen initierat ett nytt program för kulturella och kreativa näringar, åtminstone till och med 2015. Ett program? Jo, en struktur för att kunna husera flera projekt och aktiviteter. Läs mer här om deras insatsområden. Jag hoppas även att någon myndighet tar på sig ansvaret att formulera och sprida resultat från den handlingsplan som trots allt bidrog till många intressanta processer.

Så — nej. Strukturer förändras, men arbetet för kulturella och kreativa näringar pågår fortfarande.

Kommentera
26 mars 2013 under Noterat | kommentera

Kultur och attraktiva städer (Kulturting, Jönköping, del 2)

Tobias Tobias

Om vi på Kulturtinget i Jönköpings län började med att prata om ”Kreativa Europa” så fortsatte vi med Sverige och mer konkret kopplingen till samhällsplanering och attraktionskraft.

Först pratar jag. Sedan pratar Rudolf Antoni, utredare och biträdande näringspolitisk chef för Fastighetsägarna.

Jag följde upp Johanna van Antwerpens europeiska perspektiv med att försöka ge en bakgrund till varför och hur vi pratar om kulturella och kreativa näringar. Det blev också en slags blinkning till mitt tidigare föredrag om Kulturskolans betydelse.

I sitt föredrag utgick Antoni bland annat från den rapport han skrivit för Fastighetsägarna, “Kulturen och staden”. I rapporten har ett kulturindex tagits fram över invånarnas kulturvanor i de 34 största svenska städerna. Sedan ställs kulturindexet mot andra variabler som befolkningsökning, andel högutbildade, bostadsrättspris, handelsindex, arbetslöshet, folkmängd och inkomst för att se hur sambandet ser ut dem emellan. Sambandet mellan ett högt kulturindex visar sig vara vara särskilt starkt mellan en hög inflyttning och hög utbildning och ett högt handelsindex.

 

Kommentera
15 februari 2013 under Analys | kommentera

Att tänka globalt (New York del 1)

Tobias Tobias

 

Ser ni Mamma Mia-skylten där nere till höger? Låt mig återkomma till den.

Det må ha varit snöstorm för en vecka sedan, men nu är gatorna torra vid Times Square och den strålande solen lyckas ibland komma i rätt vinkel i förhållande till de höga husen för att nå fram.

På ett hotell bredvid pågår konferensen Tools of Change for Publishing. Det är en konferens riktad mot bokförlag och tar upp aspekter som har att göra med den teknologiska utvecklingen.

Jag pratade i onsdags på konferensen och presenterade vår nya förlagsdel Density som kommer bli ett internationellt förlag med i huvudsak digital distribution Inriktning är forskning i kortformat.

Bakgrunden är hur bokbranschen internationaliseras, men ur en icke-amerikansk och litet förlags synvinkel. Det är ovanligt här. Från ett amerikanskt perspektiv så ser man bara möjligheter med att kunna sälja fler böcker på engelska direkt till utländska läsare, som i Sverige.

Men för ett svenskt förlag som har köpt rättigheterna till en bok och översatt den, är originalutgåvan på engelska ofta den största konkurrenten. Jag känner till exempel när det engelska originalet har sålt mer än tio gånger så mycket som översättningen. Lägre pris (ibland) och tajming (då översättningen kommer mycket snare) är två förklaringar.

Fast varför bara ta emot i denna internationella konkurrens och bara känna av nackdelarna? Jag tror att det är möjligt att även ett svenskt förlag kan konkurrera på den internationella spelplanen, även om det innebär att titlarna är på engelska. Frågan är förstås hur man gör — och under mitt föredrag gick jag igenom både egna och andras lärdomar.

Jag jämförde även med den svenska musikbranschen där internationalisering är ett naturligt inslag. Apropå Mamma Mia-skylten så berättade jag om hur Abba framför allt vidgade horisonten och visade att internationella, stora framgångar var möjliga — för att sedan efterföljas av Roxette och svenska superproducenter som Max Martin, Shellback, Avicii och Swedish House Mafia, och på företagssidan Spotify och X5.

En viktig poäng här att det handlar om självbild och känsla av vad som är möjligt. Här ligger flera svenska kulturella och kreativa näringar bra till i jämförelse med många andra länder.

Internationella framgångar brukar ibland förklaras med att vi är relativt bra på engelska och ligger långt fram när det gäller teknik etc. Men den viktigaste förklaringen är att vi ser sådana framgångar som möjliga, till och med självklara. Och därför ger oss ut.

Kommentera
20 september 2012 under Noterat | kommentera

Kreatörskaravanen på Österlen

Tobias Tobias

Igår genomförde vi den sjätte Kreatörskaravanen, den här gången i Simrishamn och Ystad på Österlen i Skåne. Vackert och väldigt intressant. (Läs mer om Kreatörskaravanen då vi bland annat varit i Sundsvall, Östersund och Stockholm.)

image

Samtal med konstnärerna Elna Jolom och Malin Schønbeck från Östra Skånes konstnärsgille, som driver Konstrundan på Österlen och konsthallen i Tjörnedala.

image

Besök i Ystad på ”Utvecklingscenter för film & upplevelser”. Vi hade ett skypesamtal med Daniel Ahlqvist på Yellow Bird som producerat många filmer i Ystad, bland annat Wallander-filmer, och samtal på plats med Ulrika Olsson som gör turism av mordgåtor med sitt företag Mysterier i farten.

image

Gärsnäs möbler i… Gärsnäs. Spännande att höra om balansen mellan formgivarnas idéer och tillverkningen.

image

Och detta vackra öppna landskap förstås.

Kommentera
2 juni 2012 under Noterat | kommentera

Främjarkalender med fokus på kreativa näringar

red red

Handelsminister Ewa Björling har under 2012 tillsatt en “främjarkalender” med fokus på kreativa näringar, närmare bestämt musik, mat, film, mode och litteratur. Syftet är dels att förbättra möjligheterna för export inom respektive område med ett uttalat mål på en fördubbling till 2015. Dels är det en varumärkesstrategi där hon vill sprida bilden av det “moderna” Sverige som öppet och kreativt. Anledningen till att just dessa fem områden valts ut beror på att de bedömts ha den största exportpotentialen just nu.

Under maj månad har film varit i fokus och huvudinsatsen riktades mot filmfestivalen i Cannes. Handelsministern deltog i bland annat olika möten med branschföreträdare, seminarier om kreativa näringar och rundabordssamtal om filmexport.

Anna Serner, vd för Svenska Filminstitutet, skriver om handelsministerns besök på filmfestivalen under rubriken “Viktigast i Cannes”. Hon lyfter bland annat fram att Björling verkade mycket intresserad och betydelsen av att ha en handelsminister som förstår filmdistributionens förutsättningar och kan vidarebefordra en positiv berättelse om filmens möjligheter.

Kommentera
2 november 2011 under Utblick | kommentera

Kreativa Belgrad

Emma Emma

Säg den plats som inte vill vara kreativ dessa dagar, vilket för övrigt en av mina akademiska idoler, sociologen Andreas Reckwitz, skrivit en bra artikel om.

Belgrad utgör inget undantag. Jag var där för andra gången i år, inbjuden av vårt duktiga svenska kulturråd, Helene Larsson, och tillbringade ett par dagar med att träffa driftiga kulturentreprenörer och prata om omvandlingen till ett kreativt samhälle, som de själva kallar det.

I Belgrads fall känns det också viktigt, på riktigt, särskilt om man tar fasta på att ett kreativt samhälle bygger på samarbeten, på öppenhet och olikhet, på lokal förankring, på att ta tillvara människors egna drivkrafter och passion, och på tron att allt är möjligt. Det finns trots allt så mycket gott som kommer med idén om det kreativa samhället; så mycket bortom de ytliga uttrycken.

Ytan är dessutom redan Belgrads paradgren. Det sägs att det där görs flest skönhetsoperationer per capita i Europa, och det skulle inte förvåna mig. Dessutom sägs Belgrad ha det högsta partykapitalet i världen, och stan är redan full av coola ställen; tio gånger coolare än i New York. Det är alltså inte mer av det coola som behövs, utan snarare ett kreativt samhälle som går på djupet.

Bland det roligaste var att jag fick chansen att träffa och intervjua Maja Lalic, som är en av grundarna till Mikser Festival. Mikser, som jag hade förmånen att besöka i våras, är en otroligt häftig och gränsöverskridande festival, och att höra Maja berätta om varför de startade och hur de tänker, gjorde inte det hela sämre. Jag har nämligen ett litet projekt om kvinnliga kulturentreprenörer på gång, och samlar just nu på den här typen av berättelser.

Kommentera
28 april 2011 under Noterat, Rapport | kommentera

Mer kapital till kulturella näringar

Tobias Tobias

Att få finansiering utifrån är i många fall viktigt för att företag ska kunna starta och sedan utveckla nya idéer till produkter och tjänster. Tillväxtanalys har tagit fram en rapport som kartlägger hur behovet ser ut för små och medelstora företag att få extern finansiering och ett PM som särskilt tittar på hur situationen ser ut inom kulturella och kreativa näringar.

Det rapporten och PM:et visar är att situationen för kapitalförsörjning inte innebär ett problem för ekonomin som helhet, varken inom kulturella och kreativa näringar eller för företag generellt i Sverige.

För kulturella och kreativa näringar (KKN) ser situationen sämst ut för de mindre företagen med 1-9 anställda och bäst för de företag med mellan 10-50 anställda. Den senare gruppen har dock störst spridning vad gäller behovet av kapital. En klar majoritet av kulturföretagen har dock inte någon anställd alls.

För KKN, liksom generellt, ser behovet av kapital dock olika ut beroende på branscher, region och storlek på företagen. Inom kulturella och kreativa näringar gick det däremot inte att se någon variation på företag beroende på om de hade en manlig eller kvinnlig företagsledare, vilket det gjorde i Sverige som helhet där företag med kvinnliga ledare var i större behov av finansiering än företag med manliga ledare.

Metoderna för att mäta kapitalbehovet behöver dock kompletteras med mer djupgående analyser. Tillväxtanalys håller därför nu på med att ta fram mer detaljerade uppgifter om situationen för kulturnäringarna.

Kommentera
25 januari 2011 under Noterat | kommentera

”Gungor och karuseller” – vår guide till kulturnäringarna

Tobias Tobias

Varför talar man om kulturella och kreativa näringar? Går det att klumpa ihop dem? Vilka gemensamma drag finns? Vad utmärker sektorn från andra?

I höstas deltog vi i en seminarieturné för banker, företagsrådgivare, regionförbund, ALMI och andra företagsfrämjare. Seminarierna handlade om att diskutera hur individer inom de kreativa och kulturella näringarna och sektorn som helhet kan utvecklas. Uppdraget kom från projekt KKN (ett samarbete mellan regionförbunden i Dalarna, Gävleborg och Värmland).

I samband med denna turné har tog vi fram en översiktlig och kortfattad introduktion till de kulturella och kreativa näringarna, “Gungor och karuseller”, som vi nu lagt upp på nätet. Sprid den gärna.

Kommentera