Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
20 april 2012 under Noterat | 2 kommentarer

Det här är originalet

Tobias Tobias

image

Fanbild är kanske att ta i. Men David Throsby, till vänster, är kulturekonomiforskaren som vi så ofta refererar till.

Inte minst hans modell med cirklar, concentric circles model.* Throsby har publicerat oerhört mycket under fem decennier och formulerar sig klokt och tydligt. Idag har det varit seminarium om kulturens värde på Handelshögskolan i Göteborg och Throsby var en av talarna. Övriga var Bruno Frey, Trine Bille och John Armbrecht

Jag frågade honom efteråt kring något som jag grunnar på. Vad händer efter det starka fokus på kulturekonomi och kulturella och kreativa näringar som vi sett de senaste 10-15 åren?

En mer realistisk diskussion med rimliga förväntningar, var Throsbys gissning, som även innefattar det globala perspektivet. Till Göteborg hade han kommit via resor i Afrika och Asien. Han är annars baserad i Australien.

Jag lyfte frågan om det inte finns en risk för minskat intresse för kultur från politiker — och därmed minskade kulturbudgetar — om de upplever att kulturen inte bidragit ekonomiskt så som de hade trott (regional utveckling, tillväxtbranscher, attraktionskraft, turism etc), på grund av orealistiskt höga förväntningar.

Men David Throsby var positiv. Det gladde mig.

*Det ska sägas att han inte var först med att tänka i form av cirklar. Den är så intuitiv att alla som sysslar med kulturekonomi landar i de här tankarna. Jämför min solsystemsmodell som kom till innan jag läst Throsby.

Kommentera
11 januari 2012 under Samtal | 1 kommentar

SAMTAL/Linda Portnoff: Styrkort kan bidra till innovation i kultursektorn

Tobias Tobias

Vad är det som gör att något fungerar som det gör? Varför fungerar musikbranschen på ett visst sätt? Linda Portnoff har forskat kring kulturekonomi i snart tio år och doktorerade häromåret med en avhandling som undersöker kulturfältets logik och musikbranschens finansiella flöden och styrningsproblematik, delvis ur ett jämställdhetsperspektiv.

Linda har givit ut två skivor själv med bandet Stella Rocket och undervisat allt från trummor för 12-åriga tjejer på Popkollo till samband mellan finansiella rapporter för näringslivschefer och sjukhusdirektörer. 2 februari ska hon prata på Dunckers kulturhus i Helsingborg då Kultur Skåne arrangerar. På Generatorkonferensen i november talade hon på seminariet om mätning.

Hon är även ny analys- och utredningsansvarig på Volante och jobbar just nu stenhårt med statistik om musikindustrin.

Du har undervisat i ekonomisk styrning på Handels – är ekonomiska teorier utvecklade främst för näringslivet tillämpbara även i kultursektorn?
Det stämmer att de styrmodeller som utvecklats och fått spridning i Sverige till stor del är resultat av forskning på privata företag. Om vi tar det balanserade styrkortet till exempel, som fått stort genomslag i praktiken, så hade jag förmånen att få vara med och studera några av de första initiativen i Sverige för att se när det funkade som bäst.

Och JA – visst lämpar sig styrkortsmodellen för kultursektorn. Faktum är att det är just här jag tror att en balanserad styrning verkligen kan komma till full rätt eftersom att försöka styra såväl konstnärliga som ekonomiska värden är ett av kulturvärldens mest påtagliga dilemman.

Nu tycker jag det verkar som att kultursektorn är där näringslivet var för femton år sedan: ”Om vi bara mäter lite kommer det bli bra.” Men det finns ännu större vinster att göra om man förstår styrkortet inte bara som en managementmodell utan som en metodik för en kontinuerlig process av förändring, lärande och innovation i organisationen.

Din avhandling handlade om musikbranschen. Vad kom du fram till?
Många musiker upplever en stor brist på professionalitet och support i ekonomiska frågor, och på bolagen efterfrågas verktyg för att mäta och följa upp olika satsningar. Samtidigt har styrning flera dimensioner – det handlar inte bara om budgetar och formella styrsystem, utan också om informella aspekter såsom kultur, normer och sociala beteenden.

I avsaknad av strukturer och verktyg breder de mjukare styrmedlen ut sig. Illegal nedladdning är ett exempel på hur det utvecklats en stark moral kring rätt och fel som skiljer sig från lagen – alltså den formella styrningen. Ett annat exempel är debaclet kring Martin Stenmarck, Jill Jonsson med flera som ställdes till svars för att ha tagit emot svarta pengar för spelningar. I brist på styrning, struktur och professionalitet blir praxis och konventioner styrande – alltså hur man de facto gör. Devisen ”vi gör så som vi alltid gjort” verkar stark i musikbranschen.

Ett till exempel på konsekvenser av denna ”icke-styrning” blir tydliga i en tvist som den mellan Cardigans och Hives. Så länge alla är glada och nöjda är det inte så noga med avtal och styrning. Men dagen meningarna går isär så kan det vara bra att ha lite ordning och koll.

Nu analyserar du statistik om musikindustrin. Vad kommer du fram till?
Jag sitter just och lägger samman alla siffror i excel, men egentligen är det inte totalsiffran som är intressant, utan trenden som vi kommer kunna se först efter att vi uppdaterat modellen på årlig basis.

Att definiera musikbranschen har inte varit helt lätt. Vi har valt att fokusera på omsättningen för kärnaktörer och deras huvudsakliga aktiviteter. Vi kommer att dela upp intäkterna i intäkter från försäljning, intäkter från live och upphovsrättsliga intäkter. Exportsiffran är särskilt svår – den kommer inte att vara i närheten av tidigare siffror med vårt sätt att se.

Nu har vi 2010 som startår för statistikinsamlingen och utmärkande för 2010 är att försäljningen av strömmad musik tar fart även om fysisk försäljning fortfarande dominerar.

När ska resultaten presenteras?
Resultaten kommer att presenteras i mitten av februari i samarbete med Musiksverige som beställt utredningen.

Läs mer om Linda här.

Kommentera
6 oktober 2011 under Noterat | 1 kommentar

Vägvisaren i gränslandet

Tobias Tobias

Det var antingen kultur eller ekonomi. Två världar. Åtskilda.

Men en man ledde den sentida vägen i deras gränsland. Nu har Steve Jobs dött, bara 56 år. I sitt fantastiska tal nedan berättar han till exempel om hur han av en slump började studera kalligrafi, och hur det sedan påverkade allt ifrån typsnitt till utformning av datorer.

Landet mellan kultur och ekonomi. För det första eftersom estetiken alltid haft så stor betydelse Apple. Tänk hur produkterna ser ut i sig själva, tänk på designen av deras gränssnitt, allt från minsta bokstav till menyer.

För det andra eftersom de allt mer kom att bygga sina produkter på att vara de bästa för att både skapa, bearbeta och förmedla kulturellt innehåll. (Kom ihåg Rip. Mix. Burn.) Det går inte att underskatta betydelsen som iPod och iTunes hade för musikindustrin, liksom inte heller effekten av iPad för hela kultur- och underhållningsindustrin. Lägg till Pixar, som han också medgrundade, filmbolaget som förändrade den animerade filmen.

Jag har aldrig varit ett Applefan, men samtidigt imponerats av företaget och dess produkter — och har trots allt varit tidig med att skaffa iPod, iPhone och iPad. (Jag har ägt fem iPods och tre iPhones.)

Vi kan radda upp en rad begrepp: upplevelsesamhälle, estetisering, kulturalisering, design, kulturella och kreativa näringar — och den bästa illustrationen av alla dessa är Steve Jobs och en Appleprodukt.

Vad drevs han av? Om du ska se ett klipp på Youtube i ditt liv är det det här. Ett fantastiskt tal.

Kommentera
7 september 2011 under Noterat | kommentera

Kulturens SAMLADE finansiering

Tobias Tobias

Oj, vad det har pratats idag hos Konstnärsnämnden. Där höll nämligen Myndigheten för kulturanalys (som jag sitter i insynsrådet för) en heldag kring kulturens finansiering.

Och då funderar de just kring den samlade finansieringen.

Att de över huvud taget prövar frågan är nytt och bra. Kulturrådet har ju tidigare begränsat sig till vad de själva finansierar. Andra verksamheter — tänk till exempel Kungliga filharmonikerna — har inte funnits med då de finansieras av Stockholm läns landsting.

Men utvidgningen medför förstås en mängd svårigheter när det gäller praktiskt genomförande, till exempel för avgränsningar. Ska musikindustrin också då inkluderas? Det var en fråga som själv lyfte i en efterföljande open source-diskussion. (Svar ja om ni frågar mig — om kulturpolitiken ska komplettera och korrigera marknadsmekanismerna så måste man förstås hur marknaden fungerar.)

Jag gillar att Analysmyndigheten är så öppen inför sin uppgift som granskare av och rådgivare till kulturpolitiken. Det beror säkert på att de flesta kommer från andra fält; tre personer på det lilla kansliet har bakgrund från miljöområdet.

Nedan bild på Anne-Britt Gran från Handelshögskolan BI i Oslo. Hon krossade några myter kring kultursponsring, som att det inte bara är stora företag som arbetar med sponsring av eller samarbeten med aktörer inom konst och kultur: 31 procent av företagen med 1-4 anställda menar att de sponsrar/samarbetar. Kultursponsring och samarbeten är inte heller bara ett stadsfenomen. Visserligen är summorna störst i huvudstaden Oslo, men sett till antal företag ligger Oslo sist på listan.

image
Kommentera
10 juni 2011 under Noterat | 1 kommentar

Almedalen — har vi glömt något?

red red

Det är inte valår i år men det kommer vara fullt av evenemang under Almedalsveckan i år också, den 3-10 juli. Inte minst på kulturområdet.

För tredje året i rad är Svensk Scenkonst värd för och/eller arrangerar ett flertal seminarier under tre dagar, vilket även kan följas på Facebook. Bland annat ett seminarium under rubriken “kulturen som tillväxtfaktor” där Rudolf Antoni presenterar en delrapport om kulturens betydelse för en stads attraktivitet.

Flera evenemang har de kulturella och kreativa näringarna i fokus. På musikområdet har fyra organisationer gått ihop och arrangerar New Music Xperience bestående av flera seminarier och workshops om musikens värde, potential och framtid blandat med livekonsterter. Ett av dessa är där Organisationen Musiksverige tar ett intressant grepp med ett seminarie bestående av en fallstudie med en låtskrivare i fokus. För att på så sätt synliggöra hur låtskrivandet bidrar till ekonomisk tillväxt och är en del av det större perspektivet på de kulturella och kreativa näringarna. Seminariet leds av Tobias Nielsén och representanter från ett skivbolag, förlag och reklambranschen.

Ett annat intressant evenemang om kulturella och kreativa näringar står SIDA för där diskussionen rör hur branscherna kan bidra till tillväxt, konkurrenskraft och innovation i Östersjöområdet. Organisationen Företagarna ordnar även flera samtal om entreprenörskap varav ett är särskilt inriktat på kulturföretagare.

Andra seminarier som berör kulturekonomi och -politik är bland annat Kultur & Näringsliv som arrangerar ett seminarium under den lite provocerande rubriken “Varför har kulturen så lågt marknadsvärde?” med utgångspunkt i varför sportklubbar har så mycket lättare att engagera sponsorer än kulturorganisationer. Fackförbundet DIK arrangerar även flera intressanta seminarier, exempelvis om digitalisering av kulturarvet och om humanisters jobbmöjligheter.

Region Skåne och VG-regionen arrangerar tillsammans ett seminarium om samverkan mellan stat och regioner på kulturområdet, utgångspunkt i samverkansmodellen. Vetenskapsrådets seminarier under rubriken “SAMspråk i Almedalen” innehåller ett seminarium om “Kulturpolitikens utmaningar”.Ytterligare evenemang handlar om Cultural Planning, ”Sveriges schysstaste konstinstitution” 2011 som presenteras av Projekt Reko och debatt om det digitala samhället där Netopia är värd. Sveriges Radio med medieormen arrangerar även ett seminarium om morgondagens journalistik och vad det innebär för demokratin.

***

Uppdateringar:

Kommentera
2 maj 2011 under Noterat | kommentera

I framtiden är vi alla mecenater?

Tobias Tobias

Andreas Ekström har i en intressant artikelserie undersökt mecenatskapets framväxt under de senaste decennierna på kultur- och forskningsområdena. I den första artikeln tar Ekström upp att forskningen i större utsträckning finansieras genom gåvor. De statliga anslagen är idag i stort sett lika stora som 1980 men antalet forskare är många fler på grund av gåvor till i huvudsak särskilt tillämpad forskning. Den andra artikeln fokuserar på konsten och diskuterar vilket inflytande mecenaten har över vad konstnären skapar. I den sista artikeln diskuterar Ekström en utveckling mot en framtid där vi alla är mecenater genom olika gåvosystem som exempelvis Flattr. Han ser även en risk med detta, att det kan leda till “att vi skapar kultur med kortare livslängd. Kultur som säger mindre om våra liv, kultur som gör mänskligheten mindre nytta. “

Läs även Rasmus Fleischer kommentar till artikelserien där han efterfrågar en fördjupad diskussion kring “estetisk frihet” och “ekonomiskt tvång”.

Kommentera
29 april 2011 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Alexander Dahlgren: "Brett utbud lockar de intresserade"

Tobias Tobias

I onsdags då jag och Emma Stenström höll vår introduktion till kulturekonomi och kreativa näringar tog vi en promenad i området. Vi besökte bland annat spelföretaget DICE och Folkoperan. Vi tog även svängen förbi Krukmakargatan där butiken Papercut ligger.

Trots att så många bokhandlare och skiv- och filmbutiker har tvingats stänga, är Papercut fortsatt intressant för många. Beror de på deras geografiska läge, mitt i ett pärlband av intressanta mode- och designbutiker som får stockholmare att åka till en del av stan de aldrig annars skulle besöka? Eller på deras närvaro på internet?

Vi ställde några frågor till Alexander Dahlgren på Papercut.

Vilka erfarenheter tog ni med er när ni startade Papercut?
Andreas hade mycket erfarenhet av av film, så den delen tog han med sig. Själv har jag en bakgrund där jag har hållt på mycket med tidningsjobb och böcker. Så det handlade mer om att bygga vidare på de existerande kunskaperna vi hade. Och man lär sig hela tiden.

Mängder av bokhandlare och film- och skivbutiker har gått omkull under nolllnolltalet? Hur är det möjligt att lyckas i denna utdömda nisch?
Det är svårt att säga. Visst är det en farlig bransch man verkar inom. Det talas ju mycket om papperstidningens död. Men vi tror på att det gäller att ha ett brett utbud som lockar de som är intresserade. De som faktiskt sätter ett värde på att köpa sakerna och vet vad de vill ha istället för att ladda ner.

Vi har en mix mellan stamkunder som kommer ofta och de som bara “tittar in”. Men det vi tror att folk gillar är att vi har ett bra och personligt urval. Har man det så är det enklare för kunden att själv göra den sista filtreringen och hitta det man verkligen vill ha.

Hur påverkar närheten till mode- och second hand-butikerna er rörelse?
Självklart positivt. Förut fanns inte så mycket i området. Men nu finns ju allt möjligt, inte bara modebutiker utan också schyssta bagerier och annat. Det är en plats som man kan tycka är roligt att åka över halva stan för att komma till. Den har något som lockar och det är bra för oss.

Hur viktig är er nätbutik för er? Ser ni er främst som en nätbutik med ett showroom eller tvärtom?
Nej, inte som en nätbutik. Inte alls. Vi är en fysisk butik och det är det viktigaste. Men nätbutiken är självklart viktig och den växer hela tiden. Det är en del av vår verksamhet som vi ska utveckla och förbättra. Det ger en möjlighet att sälja till så många fler än de som kommer in till butiken.

Kommentera
14 november 2010 under Noterat | kommentera

Kulturdistribution via kort

Emma Emma

Attans vad det är mycket presentkort nuförtiden. Här är till exempel en bild från en alldeles vanlig, amerikansk ”drugstore” med massvis av presentkort vid kassan. Barnes & Noble, iTunes, Xbox… inte minst har de amerikanska kulturdistributörerna hakat på presentkortstrenden.

Vad beror det på? Är det ett resultat av att vi har allt fler val och ett allt större behov av att uttrycka oss själva genom dem? Att tvinga på någon annan ens egen smak, känns lite passé och riskabelt. Då är det bättre att ge bort ett kort, så att de själva får välja.

Eller är det, vilket är högst troligt, ett resultat av digitaliseringen? Att ge bort fysiska böcker, cd-skivor eller spel ligger ju inte riktigt i tiden, och värt att notera är att så gott som alla studenterna i Chicago hade en iPad – med alla böcker och artiklar – i sin hand. (Studentnyttan av läsplattor är för övrigt solklar, och på Handels kommer alla våra MBA-studenter att få varsin iPad, laddad med material, när de börjar.)

Kanske finns det också en ekonomisk logik i botten, eftersom det förstås är bra med förskottsbetalning och man dessutom kan misstänka att det blir en del pengar – eller till och med hela kort – över. Plus att det förstås känns lättare att spendera, när man slipper ta fram pengar ur plånboken.

Personligen vill jag ju tro att alla dessa faktorer samverkar: mentalitetsskiften, teknologi och ekonomi, och att presentkortstrenden bara är en av många som speglar utvecklingen.

Kommentera
15 september 2010 under Noterat | kommentera

Allt ni behöver veta om kulturekonomi

Tobias Tobias

Kommentera
4 juli 2010 under Noterat | kommentera

Mötesmaffian på plats

Emma Emma

Det är sommar, sol – och seminarier. I Almedalen arrangeras i år nästan 1400 seminarier; en tillväxt som är helt remarkabel. År 1998 var det sex seminarier i Almedalen och nu är det alltså drygt 200 gånger fler. Känns det inte signifikant för vår tid?

Allt bara växer och växer, blir bara mer och mer. Som gammal sommargotlänning minns jag hur Almedalen en gång var lika med Palme som pratade i parken – och nu är det världens jippo. Självklart extra mycket för att det är valår, men ändå.

Fenomenet som sådant är intressant. Vad är det för mekanismer som ligger bakom? Vad är det som driver? Är det rädsla för att inte synas, som gör att hela Organisations-Sverige måste finnas på plats? Minglar och möts man inte, finns man kanske inte.

Tyvärr tycker jag att mötena har ökat i takt med den så kallade ”kreativa ekonomin”; särskilt om man närmar sig det offentliga. Det är en evinnerlig radda möten och mötesplatser som produceras. Ja, det känns faktiskt som om en del inte har några andra uppgifter än att just producera möten – som tar tid för oss andra, som också har andra saker att göra.

Hur många mötestimmar läggs till exempel ned inom ramen för Handlingsprogrammet för kulturella och kreativa näringar? Är det någon som räknar? Det vore kul att veta hur många av miljonerna som går till just möten.

Eller ta begreppet ”mötesplats”. Vilken inflation har det inte gått i användningen av det? Jag har en väninna som vägrar vara med så snart något kallar sig en mötesplats, eftersom det enligt henne är det yttersta tecknet på likriktning, räddhågsenhet och brist på fantasi. Även om intentionerna förstås är goda.

Är det en effekt av byråkratiseringen att det finns en massa administratörer och tjänstemän vars främsta uppgift är just att skapa möten? Har det skapats en mötesmaffia, som ställer till det för oss andra, genom att ständigt kalla till ofta rätt meningslösa möten, som vi inte vågar utebli ifrån?

Almedalen, here we come!

PS
Det är såklart att möten med andra människor är meningen med livet. Eller som filosofen Martin Buber uttrycker det: ”allt verkligt liv är möte”. Men då förutsätter det att man inte behandlar varandra som objekt, utan verkligen möts – och det gör man alltför sällan i mingel- och mötessamhället.

Kommentera