Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
1 juni 2016 under Noterat | kommentera

Bokbranschen och Volante (gästblogg på Svensk Bokhandel)

Tobias Tobias

Jag har gästbloggat hos tidningen Svensk Bokhandel i två veckor.

Fokus ligger på bokbranschen, och utifrån Volantes perspektiv — men jag tog tillfället att fundera varför förlag, författare och andra aktörer i bokbranschen varit så frånvarande i diskussioner om kulturella och kreativa näringar eller kreativ sektortrots att bokbranschen i alla definitioner ingår.

Var är satsningarna?
”Bokbranschen isolerar sig och går därmed miste om en rad möjligheter, såsom finansiellt stöd, utbildningar och kompetenshöjande åtgärder för författare”

Enögd litteraturbevakning
”Det här är ett tips för svensk litteraturbevakning. Många är intresserade av sakprosa, popvetenskap och ekonomiböcker. Det råkar för övrigt vara en typ av böcker som jag alltid har hållit högt – och som dessutom Volante främst ger ut.”

Jag sörjer kritikern
”… handlar om bristen på kritiker som vågar tänka och tycka själva.”

Varför ger vi ut böcker?
”Svaret på frågan ovan svarar även på nedan. Varför ger Volante ut en ungdomsbok i vår? Varför gav vi i höstas ut en barnbok? Sysslar inte vi med sakprosa, populärvetenskap och management framför allt? Vi ger inte ut böcker för att ge ut böcker.”

300 ansökningar – bra för boken
”… svarar på jobbansökningar och slås samtidigt av hur stark bokens ställning är bland många i 20- och 30-årsåldern.”

 

Kommentera
10 juni 2014 under Analys | kommentera

Alla behöver få möjligheterna

Tobias Tobias

Malcolm Gladwell for Time Magazine by Bill Wadman, October 2008

Vad gör en människa framgångsrik? Det räcker inte med den individuella begåvningen, menar Malcolm Gladwell i sin bästsäljande bok ”Outliers: 10 000-timmarsregeln och andra framgångsfaktorer”.

Budskapet är kanske inte kontroversiellt för en svensk som växt upp med uppfattningen att förutsättningar påverkar hur det går i livet.

Men boken innehåller en rad kulturpolitiska och kulturekonomiska poänger som tål att upprepas.

Denna text bygger på en analys som jag skrev till Kulturekonomis analysbrev för fem år sedan. Nu har Volante just återutgivit boken på svenska med originaltiteln ”Outliers”. Den har visat sig fortsätta att vara aktuell; läs till exempel Anders Mildners artikel i Sydsvenskan om ”myten om geniet” och kreativitet. En förklaring till bokens framgång är annars att den är underhållande i sig.

Om sammanhanget är det viktiga – hur kan det påverkas?
De mest begåvade faller inte automatiskt ner från skyn. Om vi tar Bill Gates som exempel så hade han turen att tidigt få obegränsad tillgång till en tidig generation av datorn 1968.

Om en miljon tonåringar fått samma möjlighet, hur många fler Microsoft skulle vi då haft i dag?

För att skapa en bättre värld skulle vi behöva ersätta lapptäcket av tursamma omständigheter och slumpartade fördelar som i dag avgör ifall någon ska nå framgång eller inte – gynnsamma födelsedata och lyckosamma historiska skeden – med ett samhälle som ger alla lika möjligheter.

Varför är sammanhanget så viktigt?
Det är inte den mest talangfulla eller intelligenta som lyckas bäst. Poängen i ”Outliers” är att vad som spelar mest roll för individers framgång är faktorer runt omkring – talang, intelligens och ambition är visserligen viktiga, men inte avgörande.

Hur kan framgång då förklaras?outliers_3000px-600x947 Boken betonar fyra faktorer: träning, tidpunkt, socialt arv och kulturellt arv. Varför Beatles blev så bra berodde på all träning på nattklubbarna i Hamburg, där de spelade åtta timmar per dag, sju dagar i veckan. Gladwell lyfter fram tiotusentimmarsregeln: det är så mycket tid som krävs för att bemästra något.[1]

Som en följd av betydelsen av socialt arv så menar Gladwell att klasskillnader skulle minska om sommarloven kortades. Det är utanför skoltid som gapen i kunskap och kompetens uppstår mellan olika grupper.

Vilka slutsatser kan dras?
Om vi ser på villkor för utveckling för både individer och samhället finns två slutsatser att dra: Framgång uppstår för det första ur ett sammanhang. De som lyckas särskilt väl är de som får möjligheterna – och fångar dem genom ambition och träning. För träning lönar sig.

Sammanhanget kan för det andra påverkas genom att skapa lyckliga omständigheter – för alla – apropå Bill Gates och hans datortid.

Från ett svenskt synsätt känns detta tämligen givet, men bredd-skapar-elit-modellen tål ändå att upprepas i flera sammanhang, inte minst från ett kulturekonomiskt perspektiv. På många sätt förklarar ”Outliers” varför kulturpolitiska satsningar behövs. Alla har inte det sociala eller kulturella arvet med sig. Inte heller får alla möjligheter automatiskt att träna.

Vi kan också i efterhand se hur vissa satsningar varit lyckade. Ett exempel är 90-talets datorsubventioner och tidig utbyggnad av bredband. Bland annat så berättade Daniel Ek, Spotifys vd och grundare, i sitt Sommar-program om betydelsen av bredband i sin bakgrund.


[1] Den svensk-amerikanske professorn K Anders Ericsson är forskaren som Gladwell refererar till, men Eriksson betonar att det också spelar roll vilken träning man ägnar sig åt.

Kommentera
11 april 2014 under Noterat | kommentera

Kreativa näringar?

Tobias Tobias

20140411-095842.jpg

 

Jag har varit på London Book Fair och ägnat mig åt kulturekonomi i praktiken för Volante förlags del.

Det kan vara den mest okreativa miljö som finns, och jag tänkte på hela diskussionen om kreativa näringar och vad som då inte är kreativt. Men man måste förstås se ordet som en etikett. Det har vi pratat om många gånger.

Att vara på en bokmässa för professionella — det vill säga inte som i Göteborg, vars mässa riktar sig till läsare, journalister och bibliotekspersonal — är ändå en bild av hur kulturekonomin är organiserad. Utifrån skapandet så finns lager på lager med tjänster för att ta ut detta till skapande till världen, och i olika former. Det är viktigt att se att flera av personerna som är på den här mässan också kan ha viktiga funktioner i skapandeprocessen — som initiativtagare, som idédrivare, som stöd — men just här är allt annat är kreativt. Vi sitter vid borden och hör presentationer av titlar och författare, halvtimme efter halvtimme.

Mässan är också en illustration av den fortsatta betydelsen av mötesplatser då man träffas. Även om man har mejlkontakt året runt är det vi sådana här tillfällen som relationer vårdas och utvecklas. Vi är trots allt människor och inte tangentbordsrobotar.

Kommentera
28 oktober 2013 under Noterat | kommentera

Den som går före (R.I.P. Lou Reed)

Tobias Tobias

 

Lou Reed är död. Jag har för mig att det var han som sa: ”One year for you is one day for me.”

I alla fall så satte han mer avtryck än de allra flesta. Hans grupp Velvet Underground var den mest inflytelserika rockgruppen någonsin, som Lennart Persson skrev i Pop, eller i alla fall den mest inflytelserika amerikanska rockgruppen, som Rolling Stone skriver.

Det är därför intressant att se hur Velvet Undergrounds första tid helt förbiseddes av samtiden. Det som verkligen förändrar och går före blir sällan populärt direkt.

Inom kulturekonomin brukar vi prata om nobody knows-komponenten. Det är en av de karaktäristiska drag som Richard Caves tar upp i sin bok Creative Industries. Ingen vet vad som kommer slå; det finns inga marknadsundersökningar som kan peka ut vad nästa stora film ska handla om. Det är för mycket magi, känsla, tajming, word-of-mouth och konst inblandat.

Detta är bland det svåraste för kulturproducenter att hantera. Efter åratal av satsade resurser på ett verk och en upphovsman, och i vissa sammanhang, enorma produktioner (tänk: film), så är ändå så svårt att säga om resultatet kommer bli en framgång. Filmhistorien är till exempel full av storsatsningar som floppat.

En annan del av att ”ingen vet” är att sådant som passerar tyst i sin samtid kan erkännas först senare. Bakåt i tiden ser vi konstnärer som impressionisterna och Vincent van Gogh. Sådana som bröt mark och utmanade samtiden.

Och Velvet Underground är ytterligare ett exempel. Som Legs McNeill, en av författarna bakom ”Please kill me”, skriver:  ”Tänk på att (Velvet Undergrounds) ”Heroin” släpptes samma år som Beatles ”All you need is love””.

Musikjournalisten Lennart Persson (också R.I.P.) skrev i sin Pop-artikel om Velvets tredje skiva: ”The Velvets var i stället sjuttiotalets allra första band, redan på sextiotalet.”

Jan Gradvall fyller i i sin runa i Expressen idag: ”Det var som sagt inte många som köpte Velvet Undergrounds debutalbum när det gavs ut, men det har sagts att alla som köpte albumet sedan bildade ett band.”

Kommentera
21 augusti 2013 under Noterat | kommentera

Malik om skapande – och när det är klart

Tobias Tobias

Ikväll ska jag besöka Media Evolutions utsålda The Conference i Malmö och lyssna på bland andra den svenska, Oscarbelönade dokumentärfilmaren Malik Bendjelloul.

Jag lyssnade på hans Sommar-program häromveckan. Efter en trevande inledning lyckades han fint knyta ihop sin berättelse och det är två saker jag tar med mig.

Han återkom till att det är skapandet i sig som är det lustfyllda, inte att njuta av frukterna av det. Egentligen sa han inte detta rakt ut om sig själv, men det var tydligt att han i efterhand snarare såg tillbaka med glädje på den mödosamma processen fram till resultatet, än njöt av den oerhörda Hollywoodframgång som han lyckades skörda.

Han hänvisade till exempel till en intervju han gjort med Bill Drummond, som för övrigt stod på samma konferensscen som Malik ska prata på ikväll för två år sedan. Bill Drummond var från början känd för sina KLF-hits, men senare för att han och sin artistkollega brände 1 miljon pund 1994. Orsak: han ville inte längre bära oket av framgång. (Okej, bakgrunden är något mer komplex, men detta var vad Malik tog fasta på.)

Vad som också fäste utifrån Maliks berättelse var frågan om när ett verk är klart. Enligt honom själv var Searching for Sugar Man inte alls klart då de första kopiorna började skickas ut. Han hade ju bara gjort sina 3D-animationer med en enkel iPhone-app för några tior.

Men till slut stod det klart att filmbolag och filmfestivaler tyckte att filmen var tillräckligt klar, och Malik slutade med sina invändningar — när alla andra var så nöjda.

Kanske är det ett av ett bokförlags, filmbolags eller musikbolags viktigaste uppgifter att säga stopp och sätta ramar. Oftast pratar man om motsatsen, att det viktiga är att förädla och utveckla. Men detta är ett annat perspektiv.

Detta ska inte blandas ihop med att enbart sträva efter good enough. Målsättningen måste alltid sättas högre, men på väg mot sin vision måste ibland en gräns dras. Skaparen själv riskerar att bli väldigt närsynt inne i processen. Samtidigt är det denna närsynthet — och ibland, besatthet — som ser till att arbetet fortsätter, med okuvlig omtanke kring alla detaljer. Om ni inte sett dokumentären The Promise om Bruce Springsteen så ger den en fantastisk inblick i detta. Läs vad jag skrev om den då den visades på SVT.

Men ändå. Någon behöver säga stopp till slut, och om inte upphovsmannen kan själv så blir det ”utgivaren”.

Det kan i många fall också handla om att sätta ramar från början. När jag själv pratar med potentiella författare så brukar jag framhålla att inte börja med att skriva ”Bibeln”. Att skriva en bok är alltid en utmaning och att börja med ett mer fokuserat verk är i de flesta fall att föredra. Låt i stället livsverket komma senare, efter ett par andra böcker.

***

På The Conference ser jag också fram emot seminariet Libraries in a Digital Age. Vi får se om jag återkommer i ämnet. Det har gått ett tag sedan jag gick loss kring eböcker här på bloggen.

 

Kommentera
21 mars 2013 under Noterat | 3 kommentarer

Kulturskolan bakom USA-ettor

Tobias Tobias

Vem hade kunnat tro att killen längst upp till höger med glasögon sex år senare skulle bli en av världens hetaste låtskrivare med sin första USA-etta? Idag har han varit med och skrivit fler låtar (sex) som toppat USA-listan än både Benny Andersson och Per Gessle.

Det är Johan ”Shellback” Schuster, idag 28 år, på bilden. För några veckor sedan tog han emot Regeringens musikexportpris av handelsministern Ewa Björling. Ur motiveringen: ”Tillsammans med kollegan Max Martin var Shellback trefaldigt nominerad inför 2013 stora Grammy-gala i USA och av den amerikanska musikbranschbibeln Billboard har Shellback rankats som den just nu hetaste musikproducenten i världen.'”

Jag använde Shellback som exempel när jag höll föredrag på en konferens i Malmö om Kulturskolans framtid för några dagar sedan. Kopplingen var naturlig eftersom superproducenten skrevs in på Kommunala Musikskolan i Karlshamn för snart två decennier sedan.

Det roliga var att hans trumlärare — Peter Svensson, eller trum-Peter — satt i publiken. Peter var Shellbacks lärare från årskurs 4 till och med årskurs 3 på det estetiska programmet på gymnasiet. Jag hade pratat med Peter innan när jag gjorde research och hade fått en bakgrund.

Det är en historia om vikten av kulturell infrastruktur och att talanger kommer från hela landet, även om de dras till Stockholm och, i det här fallet, till slut Hollywood. Historien visar också på vikten av dedikation och träning, men också på betydelsen att få tillträde till lärare som kan vägleda samt lokaler.

Det är också ett bevis för hur estetiska gymnasieprogram, studieförbund (läs Jan Gradvall) och musik-/kulturskolan har en stor betydelse — och, utöver att tillföra mycket för människors och samhällets utveckling på olika plan, också bli en oerhört lönsam affär.

Handelsministern igen: ”Intresset för svensk musik och den betydelse som svenska musikframgångar har på den internationella arenan går inte att underskatta. Det är därför särskilt glädjande att idag få dela ut Regeringens musikexportpris till musikskapare som bidrar till att öka både kännedomen och nyfikenheten på Sverige i utlandet.”

Hear, hear.

Johan ”Shellback” Schuster mottagare av Regeringens musikexportpris 2013.


Min väl använda figur: bredd leder till elit. Men oerhört relevant i exemplet Shellback.

Jag jämförde med idrottens organisation. En fråga borde vara hur fler kultur-Zlatan kan få tillträde och kunna utvecklas. Potentialen är gissningsvis enorm.

Kommentera
25 februari 2013 under Noterat | kommentera

Sugar Man och mäktigast

Tobias Tobias

Jag tänkte på artisten Rodriguez när gratistidningen Nöjesguiden i januari listade musikbranschens mäktigaste i Sverige. I sammanställningen till vänster så blir det tydligt hur låtskrivare och artister dominerar listan. Visserligen står dessa för lyskraften, men ibland under en begränsad tid — och mäktigast?

I filmen ”Searching for Sugar Man” så framkommer en annan, vanligare bild. Kreatören må vara den som allting springer ur, källan för att allt runt omkring kan snurra: skivbolag, producenter, skivbutiker (på den tiden), Spotify (nu), konsertbokare, musikjournalister. Men själv tjänade han knappt något medan succén pågick i Sydafrika.

Någonstans måste väl pengarna ha gått, frågar sig Malik Bendjelloul i sin film, och börjar nysta i tråden innan han släpper den, fortfarande lös. Det blir en illustration över hur svag kreatören snarare är och hur skev fördelningen kan bli. I det här fallet extrem åt det hållet.

Jag och andra har pratat om det många gånger, men filmen blir en talande illustration och en påminnelse.

Det är för övrigt fantastiskt att Malik Bendjelloul fick en Oscar natten till idag för bästa dokumentärfilm. Stort grattis!

***

LÄS MER:

Kommentera
26 september 2012 under Noterat | kommentera

Kulturekonomi har fyllt fem år!

red red

Kulturekonomi har fyllt fem år och vi firar imorgon med mingel och seminarium med kulturministern under bokmässan.  Kulturekonomi har alltså funnits ungefär lika lång tid som Lena Adelsohn Liljeroth varit minister.

Vi ska sträcka oss ut mot utmaningar framåt – men utgå från att blicka tillbaka. Vad har vi framför allt plockat upp och reflekterat kring under den senaste femårsperioden?

För Kulturekonomis del har vi sedan starten i maj 2007 skrivit 1.180 inlägg. Ungefär 65.000 unika besökare har varit inne på bloggen och sedan början av 2008 besöker omkring 2.500 personer bloggen varje månad.

Premiärinlägget som Tobias skrev den 30 maj 2007 handlade om ett möte med europeiska kulturföretagare hos Nätverkstan i  Göteborg. Emmas första inlägg, 1 juni 2007, tog upp vad kulturorganisationer kan tjäna på att se sig som en del av civilsektorn snarare än det offentliga eller kommersiella. Båda inläggen är representativa för vad bloggen många gånger återkommit till, utvecklingen av kulturföretagandet och kulturens finansiering.

Bloggens mest lästa inlägg är samtalet med Katti Hoflin som då jobbade med att dra igång Kulturhusets ungdomsbibliotek, Tiotretton (ett tecken på bibliotekarier är aktiva i sociala medier?). Böcker, eböcker och bokbranschen har varit ett av ämnena som följts närmre under åren.

Bland annat i inlägg om teknikskiften där bokförlag är på väg att bli teknikföretag och böckernas betydelse för Sverigebilden.

En annan av de mer vällästa artiklarna är Tobias inlägg från 2009 “Nu slutar jag med kulturpolitik”, ett blogginlägg som också plockades upp av tidskrifterna Fokus och Konstnären. Trots frustrationen i det inlägget har kulturpolitik varit ett återkommande ämne såväl innan dess som efter.

Några av de viktigare nedslagen inom kultur- och näringslivspolitik rör Handlingsplanen för de kulturella och kreativa näringarna. Ett arbete vi följt noga under åren, se exempelvis samtalen med Anna Hag på Näringsdepartementet och  Per-Olof Remmare på Tillväxtverket. Vi har också varit på plats och rapporterat om kulturpolitiken i Almedalen där bland annat musiksektorns ekossystem och filmpolitiken diskuterats.

Ett annat av de mest lästa inläggen är “Fem svar till svenskt näringsliv” som kritiserade Svenskt Näringslivs utspel om att sänka studiestödet till studenter som läser humaniora (Emma svarade SN i en debattartikel i SvD “Korkat utspel om humaniora”). Utbildningsfrågor är också ett ämne som Emma skrivit om vid ett flertal gånger, framför allt om behovet av humaniora ekonomiutbildningar och tvärsektoriella samarbeten.

Bloggen har också uppmärksammats utanför de närmast intresserade. Både 2009 och 2010 var Kulturekonomi nominerad till stora kulturbloggspriset och 2010 vann vi Kulturbloggens specialpris.

Vi ser nu fram emot de kommande fem åren och att ni fortsätter vara med oss.

// Joakim Sternö, redaktör analysbrevet

Kommentera
25 september 2012 under Noterat | 2 kommentarer

Inför torsdag med kulturministern

Tobias Tobias

Jag och Emma har börjat vandrat på minnenas boulevard inför samtalet med kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth på bokmässan i Göteborg på torsdag kl 15.30 (plats F4).

24 okt 2006 tillträdde hon som kulturminister.
31 maj 2007 började vi blogga på Kulturekonomi.se.

Det är många sätt en och samma epok. Så bloggen blir vår utgångspunkt för samtalet.

Vad minns vi? Vilka inlägg håller vi som viktigast, eller bara som bra eller viktiga? Ni får gärna hjälpa till.

Jag återkommer imorgon med lite mer om resultatet från dessa återblickar, men med tanke på framtidstemat på vårt seminarium kommer vi plocka upp sådant som handlar om utmaningar inför framtiden. Eböcker och bibliotek är en sådan fråga, som också är relevant för sammanhanget.

OCH: Ni är också välkomna på mingel med pizza och öl/vin i Volanters monter, B07:07, senare samma dag.

Andra intressanta seminarier under bokmässan är bland annat Framtidskommissionen som på fredag presenterar sin första rapport där de har fokuserat på kulturen i ett brett samhällsperspektiv med sikte på 2020 och 2050.

Två andra seminarier fokuserar på de kulturella och kreativa näringarna i ett nordiskt perspektiv, Det kreativa Norden och Kreativa näringar – Nordens framtid, båda äger rum på fredag. Kulturrådet arrangerar också en rad seminarier under bokmässan. Se även Elibs sammanställning av diskussioner som rör eboken.

Kommentera
24 maj 2012 under Noterat | kommentera

Femte Kreatörskaravanen

Tobias Tobias

Idag var det dags för Sundsvall och Västernorrland. Det blev femte Kreatörskaravanen efter starten i Stockholm i höstas.

Därefter har vi varit i Östersund, Hälsingland och Blekinge. Totalt har vi träffat 20 företag och lärt oss massor.

Jag gillar modellen med studiebesök (empiri) och sedan diskussion (teori och analys). Och kombon med lokal förankring och ett genomtänkt koncept.

Så vi fortsätter i höst. Kontakta Johanna Skantze på Generator för mer information.

Nedan några bilder från dagen. Vi besökte fiskelägret Lörudden med white guide-restaurangen Sillmans, IT-företaget Data craft (med spelföretaget Corncrow games), konsthantverksförsäljarna Art Local och pratade med upplevelseföretaget Aktivera.

image
image
image
image
Kommentera
Föregående sidaNästa sida