Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
21 september 2012 under Noterat | kommentera

Kort om kulturbudgeten

red red

Det blev blandade besked i kulturbudgeten som presenterades igår. Budgeten omfattar 6,8 miljarder totalt och den största nyheten var att skapande skola utökas till förskoleklass. Anslag om 80 miljoner till Umeås kulturhuvudstadsår 2014 och 30 miljoner till Nobelmuseet var sedan tidigare kända. Det blir däremot inte några ökade anslag till regionerna. Med tanke på de ökade administrativa kostnaderna samverkansmodellen innebär är vissa oroade att det i praktiken innebär en risk för nedskärningar. Det ser dock ut som att den återkommande stötestenen med scenkonstens pensioner är på väg mot en lösning.

Sett ur ett KKN-perspektiv är det det fortsatta uppdraget till Svensk Form att främja svenskt mode som sticker ut lite. En miljon till att framför allt se till att unga designers är representerade i internationella sammanhang. Det blir också Kulturanalys som tar över hanteringen av den officiella kulturstatistiken. Läs mer om och ladda ned hela budgeten.

Kommentera
7 oktober 2011 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Emma Ernsth: Kulturen viktig för att nå målen i “EU 2020-strategin”

red red


Emma Ernsth arbetar på det internationella nätverket “Culture Action Europe” som samlar fria kulturinstitutioner i Europa. Där arbetar hon heltid som koordinator för kampanjen “we are more” som arbetar för att stärka kulturens ställning i EU-budgeten 2014-2020.

Vad gör “Culture Action Europe”?
Culture Action Europe är en lobbyorganisation och politisk plattform för konst- och kultursektorn i Europa. Vi grundades 1992 och är organiserade som en ideell förening som samtidigt är ett europeiskt nätverk med över 110 medlemmar som i sin tur representerar mer än 80.000 organisationer. Tillsammans med våra medlemmar arbetar vi på sekretariatet i Bryssel med att lobba för att förbättra EU:s policy inom kulturområdet samt att ge kulturen en mer central plats i det europeiska samarbetet. Vi har sex medlemmar i Sverige: Culture Clinic, Intercult, Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik, Riksteatern, Trans Europe Halles och Tillt.

Hur är det att jobba med kulturfrågor i Bryssel?
Det är både spännande, lärorikt och frustrerande. EU har inte särskilt mycket att säga till om på kulturområdet, kulturpolitik är och förblir något som medlemsstaterna bestämmer över själva. EU:s kultursatsningar syftar istället till att komplettera och stötta samarbeten som skapar ett mervärde jämfört med om de enbart skulle genomförts på nationell nivå.

EU:s totala kulturbudget, kulturprogram och strukturfonder, är mindre än en procent. Inom kampanjen we are more – act for culture in Europe lobbar vi för att förbättra både utformningen och budgeten för detta stöd i nästa EU-budget 2014-2020. Vi har fått starkt gensvar från civilsamhället och kampanjens manifest har redan skrivits under av mer än 20.000 individer!

Vad gäller gehör från beslutsfattare så är det så klart blandad kompott, vi vet redan att flera medlemsstater kommer att rösta nej till alla former av ökningar i nästa EU-budget på grund av den rådande ekonomiska krisen i Europa. Men som etablerad organisation som jobbat med frågorna länge har vi i de flesta fall inte svårt att få tillgång till möten med politiker, och det i sig är redan guld värt. Vi argumenterar också för att kulturen är ett av många områden, tillsammans med till exempel utbildning och hållbar utveckling, där EU måste investera mer om man vill nå sina mål i EU 2020-strategin. Vi är övertygade om att våra chanser att få gehör ökar om vi placerar kulturen i ett bredare sammanhang och lobbar tillsammans med andra aktörer som har liknande mål för Europas framtid.

Vilka flaskhalsar finns det för kultursamarbeten över nationsgränser i Europa?
Flera, men främst bristfällig information och dåliga stödstrukturer på regional och nationell nivå runt om i Europa. EU-projekt är aldrig finansierade till 100% utan projektledare och partner måste alltid söka extra finansiering från andra håll. På så vis blir dåliga stödstrukturer på regional och nationell nivå lätt en bromskloss, internationella samarbeten är helt enkelt något som många länder inte prioriterar eller ser som sitt eget ansvar att stödja.

Vad ser du som det allvarligaste problemen med de många nedskärningar som görs på kulturområdet i Europa?
I kristider måste man så klart göra nedskärningar och se över alla offentliga utgifter, men brist på vision och framåtanda och oproportionerligt stora nedskärningar inom kulturområdet riskerar att bli svåra att reparera. Värst är det kanske i Holland där man tagit radikala beslut om att helt enkelt lägga ner konstskolor, arkiv och forskningsinstitut.

I en intervju i SvD uttryckte du oro för att kulturella och kreativa näringar börjar anses som viktiga. Vad är risken med detta menar du?
Det är lite ryckt ur sitt sammanhang. I slutet av juni publicerade EU-kommissionen sitt förslag på nästa EU-budget 2014-2020. Kommissionen föreslår att EU slår samman nuvarande Kultur- och MEDIA-programmet och skapar ett nytt program, ’Creative Europe’. Det nya programmet skulle också vara öppet för ansökningar från vinstdrivande organisationer från de kulturella och kreativa näringarna. Detta ser vi inte som ett problem i sig, men det vi vill försäkra oss om är att EU-kommissionen designar programmet så att det tillgodoser de olika behoven hos alla olika typer av aktörer inom kultursektorn – från ideella, icke vinstdrivande föreningar, nätverk och institutioner till de kreativa näringarna och filmindustrin. Vi väntar just nu med spänning på EU-kommissionen detaljerade förslag på ’Creative Europe’-programmet som förväntas publiceras den 29 november och kommer att följa utvecklingen fram till dess medlemsstaterna och EU-parlamentarikerna röstar igenom programmets utformning och budget under senhösten 2012.

Kommentera
20 september 2011 under Analys, Noterat | kommentera

Kulturbudgetens passningar till kreativa näringar

Tobias Tobias

Ögnar igenom kulturbudgeten med kulturnäringsglasögonen på — och ser framför allt:

  • Under 2012–2014 avsätter regeringen 3 miljoner kronor per år för att stärka bokens ställning och mångfalden på bokmarknaden. Den pågående Litteraturutredningen (dir. 2011:24) ska den 1 november 2011 lämna förslag till hur pengarna ska fördelas.
  • Svenskt mode växer i betydelse både som kulturuttryck och som näringsgren. Därför kommer regeringen att ge Svensk Form i uppdrag att uppmärksamma och främja svenskt mode i Sverige och utomlands. Svensk Form får också i uppdrag att arbeta mer för att främja ung svensk design i utlandet och säkerställa deltagande unga svenska designers på internationella arenor.
  • För att förbättra villkoren för den kommersiella radion ytterligare föreslår regeringen att avgifterna för dem som sänder analog kommersiell radio ska sänkas.
  • Regeringen ger Svenska Filminstitutet sammanlagt 60 miljoner kronor under perioden 2011–2014 för att digitalisera biografer.
  • Regeringen ökar det statliga stödet till regionala kultur­ verksamheter med totalt 75 miljoner kronor 2012−2014. Förstärkningen ska inriktas på verksamheter som förnyar och utvecklar kulturområdet, både vad gäller konstnär­liga uttryck och nydanande sätt att tillgängliggöra och sprida kulturen till nya och bredare publikgrupper.
Kommentera
21 augusti 2011 under Analys | kommentera

Europas kulturbudgetar under krisen

red red

image

Tobias avslutade sin genomgång över höstens händelser på kulturområdet med att påpeka att det största som händer framåt är utvecklingen i stort.  Finanskrisen begränsar sig inte bara till finanssektorn, utan mycket pekar mot en allvarlig, bredare kris. Särskilt gäller detta på den europeiska nivån. Vart Europa tar vägen efter den ekonomiska kris som vi nu går igenom och vad som händer om euron skulle braka samman.

Andreas Wiesand, vd för European Institute for Comparative Cultural Research, har skrivit en intressant och matnyttig genomgång över händelser under de cirka tre senaste åren i Europas kulturpolitik och -budgetar. Bilden som Wiesand målar upp är komplex och långt ifrån enhetlig och enbart dyster.

För det första finns det exempel på nedskärningar som börjat redan innan finanskrisens effekter nådde regeringar, exempelvis i Portugal och Tjeckien. För det andra är det inte nedskärningar i kulturbudgetar som drar rakt igenom Europa. Det finns ett flertal länder, regioner och städer där kulturbudgetarna ökat. Även inom länder har höjningar respektive sänkningar förekommit beroende på vilken administrativ nivå man tittar. I exempelvis Tyskland har den statliga kulturbudgeten ökat det senaste decenniet och även så 2011. Däremot på “Länder”-nivå, där dock majoriteten av kulturpengarna finns, har nedskärningarna i många gånger varit kraftiga.

I flera fall är det framför allt nya eller tillfälliga projekt som fått se pengarna dras in medan permanenta institutioner bibehållit sina stöd. Undantag finns dock och i exempelvis Hamburg har traditionella institutioner som teatrar och museer fått se sina budgetar minska till förmån för det nya Elb-Philharmonie. Ett infrastrukturprojekt med stort City Branding-syfte bakom planeringen.

Wiesand drar två slutsatser av genomgången. För det första kan inte finanskrisen användas som ursäkt för att göra större nedskärningar än de genomsnittliga budgetnedskärningarna för just kulturområdet, under devisen att “alla gör det så vi kan också göra det”. Ett flertal exempel finns på både städer och stater som arbetar “kontracykliskt” på kulturområdet.

För det andra, och viktigast, är att framtiden för kulturbudgetarna är starkt beroende av det stöd som kulturen kan få från en större del av befolkningen. Där kulturen saknar ett starkt stöd, eller upplevs som elitistisk, och där kulturens betydelse för social och ekonomisk utveckling inte fullt ut erkänns riskerar neddragningar att ske även efter den ekonomiska oron är över.

// Joakim Sternö, redaktör analysbrevet

Kommentera
7 december 2010 under Noterat | kommentera

Så finansierades kulturen 2009

red red

Kulturrådet släppte nyligen en rapport över kulturens finansiering. Förra året satsade stat, kommuner och landsting tillsammans 23 miljarder kronor på kultur. Det är en förhållandevis liten del av den totala budgeten, cirka en procent av statens och landstingens budget och två procent av kommunernas. Skillnaderna mellan olika delar av Sverige är dock stora. Kommunerna satsar från 400 till 2000 kronor per invånare och även mellan landstingen skiftar det relativt mycket, Västra Götalands län ger mest, 623 kronor, och Stockholms län ger minst, 177 kronor.

Vad det satsas på har inte förändrats nämnvärt sedan förra året. Staten ger framför allt pengar till folkbildande insatser, landstingen till scenkonsten och kommunerna till folkbiblioteken. Tilläggas kan även att hushållen spenderade 45 miljarder kronor på kultur.

>>Ladda ned rapporten ”Kulturens finansiering 2008-2009: Kulturen i siffror 2010:7″.

Kommentera
21 september 2009 under Noterat | kommentera

Den nya kulturpropositionen är släppt

Tobias Tobias

Det är releasetider för kulturministern. Kulturpropositionen har presenterats och kulturministern gav ett stabilt intryck och agerade som om hon verkligen stod för denna proposition. Jag ska medverka i Kulturradions (P1) livesändning ikväll kl 18.15 och ska fråga henne hur nöjd hon är, egentligen.

Först några korta noteringar:

  • Inga stora organisatoriska förändringar, men en ny analysmyndighet ska vara igång 1 januari 2011.
  • Tre prioritering: barn och unga, kulturarv och framtiden, förbättrade villkor för nyskapande kultur.
  • Ny portalparagraf och nya mål, där även kvalitet betonas. (Se nedan.)
  • Portföljmodellen drar igång med Skåne, Halland, Västra Götaland och Gotland. Andra kan ansluta 2011.
  • Talet var anpassat för att undvika nidbilden av borgerlig kulturpolitik: Sponsring nämndes inte alls (bara när någon frågade om det); entreprenörskap nämndes en gång men i ett generellt resonemang; aspekter eller aspektpolitik nämndes inte alls (dock trycktes på detta i andra ordalag), inte heller nytta.

Länkar:

Kommentera