Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
13 september 2012 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Louise Andersson: Kulturarv är en het fråga

red red

Louise Andersson ersatte Calle Nathanson som kulturansvarig på Sveriges kommuner och landsting, SKL, i mitten av juni. Om några veckor är hon med och anordnar SKLs stora kulturkonferens som i år har temat ”Kulturarv för framtiden”.

Vad är din bakgrund? Vad har du gjort innan du började på SKL?
Jag har under de senaste fem åren arbetat på Riksutställningar och blev rekryterad dit i samband med att de omorganiserade och flyttade till Gotland. Där arbetade jag med frågor som rör kompetensutveckling och med omvärldsbevakning och trendspaning inom den kulturpolitiska utvecklingen. Innan Riksutställningar har jag jobbat på både kommunal och regional nivå, bland annat på Dunkers kulturhus i Helsingborg och som regional konstkonsulent i Halland.

Vilka är de stora utmaningarna era medlemmar står inför när det gäller kulturfrågor anser du?
Kultursamverkansmodellen är en fortsatt mycket viktig fråga och hur den ska utvecklas framåt. Vi kommer snart att släppa en antologi tillsammans med Swecult som behandlar effekter av samverkansmodellen.*

En annan viktig utmaning rör biblioteken och deras möjligheter att göra e-böcker tillgängliga för befolkningen. Och det är i stor utsträckning en ekonomisk fråga. I dagsläget har det blivit väldigt dyrt för många bibliotek att hantera e‑böcker. Vi måste hitta vägar framåt för hur en utlåningsmodell kan se ut som inte ger alltför stora ekonomiska konsekvenser för biblioteken och kommunerna.

Årets kulturkonferens som SKL arrangerar har temat ”kulturarv för framtiden”, kan vi bestämma idag vad som ska bli ett kulturarv i framtiden? Bör vi det?
Jag tänker så här att kulturarv är förvaltningsuppdrag för många institutioner och kommuner, regioner och landsting ger både uppdrag och medel åt dem. Vill man diskutera den fortsatta verksamheten då behöver vi tänka på vad det är som ska bevaras, utvecklas och vilka berättelser vi vill göra möjliga att berätta i framtiden. Sen när det handlar om att bestämma vad som är ett kulturarv så är det många maktrelaterade frågor som berör kulturarvet. Vilka perspektiv är det som beaktas? Vilka konflikter finns det mellan vad som anses oviktigt och viktigt? Frågor som vi måste diskutera.

Det digitala kulturarvet nämns inte uttryckligen i konferensprogrammet. Är det en fråga som bättre hanteras på nationell nivå?
Dels handlar digitalt kulturarv om det som produceras digital från början och jag kan tänka mig att det är frågor som kommer att komma upp men det är inte något som kommer finnas med som en egen programpunkt i år. Och dels kan man se på digitalt kulturarv som en del av digitaliseringen, det vill säga att göra andra kulturarv tillgängliga digitalt och det är en fråga som vi kommer att diskutera. Det som är spännande med den här konferensen är att många är angelägna om att kulturarv blir belyst ur flerfaldiga perspektiv. Kulturarv är en het fråga.

*Läs Tobias Hardings sammanfattning av konferensserien ”Effekter av samverkansmodellen” som arrangerades under vintern 2011/2012.

Kommentera
10 mars 2009 under Noterat | kommentera

Pengar till kulturarvet ska ge upplevelseindustrijobb

Tobias Tobias

Kulturarv är ett av nyckelorden i kulturpolitiken, och även en väsentlig utgiftspost. Det är dock tydligt att även kulturarvet ingår i det aspektpolistiska sätt att resonera som kulturutredningen slog fast. Underhåll, investeringar och nya projekt knutna till kulturarvet flyter in i andra områden och motiveras av ökad sysselsättning och kulturturism.

När Riksantikvarieämbetet fördelade sina 210 miljoner för kulturmiljövård, meddelade myndigehten även att satsningen Bergslagen – Kultur och Turism fortsätter. En satsning för att sätta Bergslagens rika kulturarv på kartan nationellt och internationellt.

Statens fastighetsverk (SFV) gick i förra veckan ut med att de vill ta över flera av landets kulturfastigheter, från Ale stenar till Stockholms slott, till en kostnad för staten på ca 400 miljoner.

SFV föreslog också i utredningen att staten ska satsa 20 miljoner per år på att utveckla turismen kring några av de kända kultufastigheterna.
– På ett sätt ger det inkomster till andra delar av samhället, säger Ulrika Bergström på SFV till SR Ekot, och pekar på att restauranger och annan turistindustri kan öka arbetstillfällen och skatteintäkter på orterna ifråga.

Kommentera
24 augusti 2008 under Utblick | kommentera

SOMMARKORT#2: Siena

Tobias Tobias

Har ni varit i New York någon gång?

Om jag ska ranka mina största upplevelser hamnar de första timmarna på Manhattan, som 20-åring, på topp-10. Det var som att upptäcka ytterligare en dimension av världen och av livet.

Första gången i Siena i Italien, i juli i år, berörde mig nästan lika mycket.

Att kliva innanför murarna till denna stad i Toscana var som att kliva in i Medeltiden. Men inte som i ett spektakel i Visby. I stället spelade tystnaden in. Det var siestatid och tomt på gatorna. Inga moderna kläder eller skyltar syntes.

Och torget! Il Campo mitt i staden, med sin speciella snäckform balanserade mellan storlek och skönhet, på ett sätt som inga andra torg jag sett.

Men jag är kluven. Sienas storhetstid var på 1200- och 1300-talet; en tredjedel av befolkningen dog under pesten och därefter kunde inte staden hålla kvar sin starka position. Sedan dess verkar inget ha hänt.

Framför allt funderar jag kring en stads utmaning att hantera kulturarv å ena sidan och utveckling å andra sidan. En stad som inte utvecklades trodde jag var en död stad. Men Siena visar på en stad som är levande, trots att den inte utvecklas, åtminstone inte inom stadskärnan.

Staden verkar nöjd med det och Siena är onekligen djupt präglad av sitt arv; mellan kvarteren (contrade) råder exempelvis fortfarande en enorm rivalitet och jag läser i Tomas Lappalainens ”Italien” att det finns många i Siena som aldrig lämnat stan (just som med vissa födda på Manhattan).

Ett exempel på stadens ”starka kultur” utgör onekligen hästtävlingen palion, en testosteronstinn tillställning som äger rum två gånger per år på Il Campo. Pågick inte när vi var där, men av gamla tv-klipp att döma: så galet (och djurplågande) att övriga världen har lämnat den typen av gladiatorspel. Se videoklippet nedan.

Återigen, som att träda in i en värld vi andra lämnat, mitt i Europa.

Kommentera
11 augusti 2008 under Noterat | kommentera

Support för semikolon

Emma Emma

Jag visste det. Enligt Boston Globe har användningen av semikolon gått ned från i genomsnitt 68,1 per tusen ord till futtiga 17,7. Det är ju förfärligt! En veritabel skandal! Ett kulturarv som är på väg att gå förlorat.

Det förvånar mig inte. Jag vet inte hur ofta jag har fått ta strid mot redaktörer och redigerare för detta underbara, lilla, subtila tecken; denna halvhalt i tillvaron; markören av närvaro och uppmärksamhet. Mitt allra mest älskade skiljetecken.

En analytiker förklarar minskningen med att amerikaner inte uppskattar nyanser och komplexitet, och därför heller inte semikolon. Andra tror att det är en genusfråga. Riktiga män anses inte använda inte semikolon. Eller, som Kurt Vonnegut en gång sa: ”transvestite hermaphrodites representing absolutely nothing”.

Bara det uttalandet, borde få de flesta – utom möjligtvis några få krist- och sverigedemokrater – att genast börja använda semikolon. Det är ett subtilt och subversivt tecken; en markör för tolerans, nyans och komplexitet – och det är hög tid att börja använda det mer!

Kommentera