Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
19 december 2013 under Noterat | 1 kommentar

Det är Jan som kan göra skillnad

Tobias Tobias

Style: "johan1"

Det var ett sammanträffande som såg ut som en tanke. Men få tänkte den.

Ingen med makt har heller plockat upp den tidigare och drivit den tillräckligt kraftfullt. Igår på mitt möte med insynsrådet för Myndigheten för kulturanalys, satt Erik Peurell — nybliven tf direktör — och konstaterade: ”När jag gick igenom gamla rapporter är det andra som sagt samma sak i 25-30 år. Det gjorde mig väldigt beklämd.”

Det är Erik som skrivit rapporten om ”Skapande skola”. Sammanträffandet är att den rapporten släpptes samma dag som Pisautredningen kom och presenterade de fallande resultaten för den svenska skolan.

Jag skrev tidigare om nya röster för kulturpolitiken och att det ur Pisautredningen kanske ändå kan komma något bra. Men en röst saknas fortfarande, nämligen utbildningsminstern Jan Björklunds. Egentligen fattas en hel kör: Utbildningsdepartementet, Skolverket och alla kommuner.

Det är det som Erik Peurell syftar på. Samverkan med skolan fungerar inte optimalt så  länge inte skolan själv är involverad.

Det är 55 procent som nås med Skapande skola och om det är många eller inte beror på. Ingen annan satsning når så många skolelever. Men vad som är tråkigt är att de som drar nytta av satsningen är skolorna som sedan tidigare är vana att arbeta med kultur. En förklaring är att det oklart hur konst och kultur hänger ihop med läroplanen. En annan orsak är att skolorna inte får ersättning för — eller har incitament — att arbeta med Skapande skola. Det innebär att det är eldsjälar som gör grundjobbet och inga som åläggs uppgiften.

Lösningen är mer integrering med utbildningspolitiken, på alla nivåer.

Att Jan Björklund är så tyst kring kultur och kreativitet är tråkigt på många sätt. Det är ju under uppväxt- och skolåren som kreativiteten och skaparglädjen kan stimuleras framför allt. Med effekter långt bortom kultursektorn; i stället som kanske de viktigaste innovationsfrämjande åtgärderna över huvud taget.

Det är också lite märkligt, med tanke på att Folkpartiet annars varit så aktiva inom kulturpolitiken. Men kanske symptomatiskt: Christer Nylander som var väldigt insatt och inlyssnande avgick från Kulturutskottet och det känns ofta som att Madeleine Sjöstedt fäktar ensam, nu mer än någonsin.

Kommentera
5 juni 2013 under Noterat | kommentera

Nya rapporter om samverkansmodellen

red red

I förra veckan arrangerade Myndigheten för kulturanalys ett seminarium i Stockholm om kultursamverkansmodellen. Diskussionen utgick från Kulturanalys andra rapport där kultursamverkansmodellen utvärderas. I rapporten konstateras att regionernas makt över kulturpolitiken har ökat men att staten fortfarande har ett starkt inflytande. Några större förändringar av hur bidragen fördelas har heller ännu inte skett. Retoriken kring och arbetssätten med kulturfrågor har dock börjat förändras på regional nivå där idéer om regionala variationer börjar sätta sig.

I panelen var man enig om att modellen haft en positiv inverkan när det gäller att kulturen kommit högre upp på agendan och att det sker en högre grad av samverkan mellan regioner och kommuner och till viss del även mellan tjänstemän och kulturverksamma och institutionerna. En diskussion som togs upp var också hur uppföljningen och återrapportering till kulturrådet skapar vissa problem när det gäller en ökad administration.

Kulturanalys nästa steg är att göra intervjuer för att fördjupa resonemangen av den enkätstudie som var grunden i denna rapport och att göra en utvärdering av kultursamverkansmodellens betydelse för scenkonstinstitutionerna. Svensk Scenkonst släppte tidigare i maj, i samarbete med Volante, en rapport om samverkansmodellen ur scenkonstinstitutionernas perspektiv.

Kommentera