Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
12 februari 2014 under Samtal | 1 kommentar

”Intresset för Kreativa Europa är stort”

Tobias Tobias

RNstor

Robert Nilsson är upphovsrättsjurist i grunden och arbetar som kansliråd vid Kulturdepartementet. Där han bland annat representerar Sverige i förhandlingar med EU-rådets arbetsgrupp för kultur (Culture affairs Commitee). Det handlar exempelvis om att delta i budgetförhandlingen om Kreativa Europa – EU:s nya kulturprogram 2014-2020. Robert är också ansvarig på departementet för frågor gällande den kulturella och kreativa sektorn och närliggande frågor som innovation och attraktionskraft.

Hur ser du på det svenska kulturlivets intresse för Kreativa Europa-programmet och Europafrågorna generellt?
Jag uppfattar tydliga tecken om att intresset och nyfikenheten är stor! Programmet har ju precis gått igång sedan den 1 januari i år och signalerna från både Filminstitutet och Kulturrådet som organiserar kontakt- och informationspunkter för programmet bekräftar den bilden. Även andra aktörer jag talar med vittnar om en mycket högre aktivitet än vad som tidigare var fallet med det gamla programmet.

Handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar (KKN) är slut. Vad skulle du vilja säga till personer ute i kommuner och regioner som arbetat med projekt som har avslutats eller är på väg att avslutas?
Släpp inte taget! KKN-frågorna är definitivt inte någon dagsslända.

Handlingsplanen var aldrig tänkt att ha en permanent funktion. Istället var det en katalysator för att främja etableringen, diskussionen, och kunskapen kring vad vi kallar de kulturella och kreativa näringarna. Det syftet uppfylldes väl. En ytterligare positiv, och för den fortsatta utvecklingen avgörande effekt av handlingsplanen, var att myndigheter från kulturområdet och näringsområdena fördes samman i arbetsprocesser och samarbeten som i sig är oerhört viktiga när sammanhangen och faktorerna för KKN-sektorn ska identifieras och prövas.

Om handlingsplanen var steg ett. Så befinner vi oss nu i steg två där begreppen mer har etablerats i myndighetsstrukturerna. Och därmed rör vi oss mot en situation där kulturen och de kreativa näringarna tas på allvar och vinner alltmer respekt inom nya områden och samhällssektorer.

Du har berättat att i Europasammanhang säger ni ’kulturella och kreativa sektorn’, inte ’industries’, det vill säga ’näringar’. Vi gillar ju själv det. Tycker du att allt fler bör ta efter i Sverige?
Begreppsändringen inom EU till sektor istället för industri har till avsikt att balansera helheten bättre. Det vill säga mellan den kulturella kärnan och den industriella verksamheten. Det har varit en klok förändring som nyanserar definitionen och som inte skapar utestängande avgränsningar. I svenska språket är ju begreppet näring inte lika avgränsande som begreppet industry på engelska. Men samtidigt är det viktigt att vi kan behålla en öppenhet i definitionerna.  Eftersom vi rör oss i ett fält där vi måste vara ödmjuka för att utveckling och kreativitet skapar helt nya verksamheter och innovationer på kulturell och konstnärlig grund, och i en takt och form som vi inte traditionellt varit vana med.

I vilken del av Europa sker mest spännande saker nu när det gäller initiativ inom kulturen? Vart ska vi åka om vi vill lära oss något?
Det finns så många spännande områden. Till exempel Essen i Ruhr som utifrån en helhetssyn på den kulturella och kreativa sektorns potential lyckats lyfta ett avstannat och uppgivet industrisamhälle och skapa både tillväxt och framtidstro.
Samtidigt är det viktigt att lyfta den viktiga funktionen som nätverksbyggande och erfarenhetsutbyte har för den fortsatta utvecklingen, både nationellt och internationellt.

Du jobbar med ett projekt som innefattar Ryssland också. Vad tar ni fasta på där?
Northern Dimension Partnership on Culture (NDPC), är ett samarbete inom arbetet med ”Den Nordliga dimensionen”, en gemensam politik som delas av fyra likställda parter: EU, Island, Norge och Ryssland. I samarbetet har man valt att fokusera på kulturella och kreativa näringar i regionen. Detta sker genom att belysa den sektoröverskridande karaktären hos de kulturella och kreativa näringrna och genom att organisera möten och seminarier för att sammanföra intressenter såsom entreprenörer, finansiärer, tjänstemän med fler.

Kommentera
16 december 2013 under Samtal | kommentera

Alfons Karabuda: ”Det gynnar affärerna att bejaka mångfald och jämställdhet”

red red

alfons karabudaAlfons Karabuda är kompositör och ordförande i intresseföreningen SKAP – Sveriges kompositörer och textförfattare. SKAP arrangerade nyligen den internationella konferensen Digital Agenda For Music ’13 som satte fokus på musikbranschens roll på en ökad digital och internationell marknad.

Vad innebär en digital agenda för musiken?
Musiken behöver vara en del av de digitala agendorna såväl nationellt som i EU. SKAP:s satsning Digital agenda för musiken under 2013 har syftat till just det, att föra upp musiken och musikskaparna på agendan i de digitala agendorna. Genom vårt ordförandeskap i ECSA (European Composer & Songwriter Alliance) har SKAP deltagit i EU-arbetet kring bland annat det nya direktivet för upphovsrättssällskap och den digitala inre marknaden, och vi kommer självklart fortsatt att engagera oss i arbetet för en reform och harmonisering av upphovsrätten. Dessutom har Digital agenda för musiken syftat till att skapa nya arenor för samverkan mellan musik, teknik och politik. De här aktörerna pratar ofta två och två, mer sällan alla tre tillsammans. Ska vi lyckas på ett bra sätt med den digitala utvecklingen måste vi göra det tillsammans, med förståelse för varandras perspektiv. Jag tror att dialog och samarbete långsiktigt gynnar den digitala utvecklingen mer än tuff lobbying bakom ryggen på varandra.

Är det just de digitala frågorna som är de viktigaste för musikbranschen just nu?
Det finns många frågor som är viktiga för musikbranschen, men det är klart att de digitala är tongivande idag. Det arbete vi gör nu sätter en helt ny infrastruktur för musik, film och tv framöver. Det är inget musikbranschen som helhet, eller vi som företräder de enskilda kompositörerna, låtskrivarna och textförfattarna kan eller ska stå utanför.

Finns det andra viktiga frågor?
Under 2014 kommer SKAP att göra en satsning på mångfald och jämställdhet, som förstås alltid är en aktuell fråga. Men även här ser vi en koppling till den digitala utvecklingen. Vi menar att mångfald och jämställdhet är perspektiv som inte bara måste finnas med i den digitala diskursen, utan faktiskt är en av nycklarna till framgång för den digitala utvecklingen. Som vi diskuterade på konferensen ser vi också hur de nya strukturer som växer fram i nya affärsmodeller och nya digitala tjänster redan från start är mer jämställda än den gamla skivbolagsstrukturen. Det är förstås inte en slump, kanske är vi nu mogna att se fördelarna med mångfald och jämställdhet i alla verksamheter på ett sätt vi inte gjorde när den förra strukturen växte fram för ett sekel sedan.

Självklart ser jag med tillförsikt på att också vikten av de enskilda musikskaparnas arbete börjar hitta in på agendan. Deras arbete, musiken, ligger till grund för alla dessa tjänster som ska få den digitala inre marknaden att snurra. De som gör innehållet skapar värde för alla i näringskedjan – faktum är att det är deras arbete som är anledningen till att det överhuvudtaget finns en näringskedja.

Vad tog du med dig från konferensen?
Många saker. Kanske främst just vikten av att mångfalds- och jämställdhetsperspektivet finns med i arbetet med den digitala utvecklingen. Men också att vi även denna gång lyckades samla ”fler än oss själva”. Till konferensen kom såväl musiken, tekniken och politiken som innovatörer, entreprenörer och digitala tjänster, både redan etablerade och nya startups. Och vi hade den här breda representationen både på scen och bland åhörarna. Därför var nätverkandet och samtalet i foajén i pauserna och i Södra Bar under efterminglet lika viktigt som det som hände på scen. För SKAP:s del innebär det här att vi kan fortsätta arbetet med en ännu bredare plattform för dialog och samarbete.

Kreativa Europa är nu antaget av Europaparlamentet. Hur viktigt är ett europeiskt perspektiv när vi talar kulturpolitik och kreativa näringar?
Det är avgörande. Dels för att politik och lagstiftningsprocesser ser ut som de gör. Men framförallt för att en allt större del av infrastrukturen bakom kulturen blir gränsöverskridande med den digitala utvecklingen. Samtidigt är det lika avgörande att medlemsländerna får behålla sin kulturella särart. Det är trots allt den som utgör valutan i den nya infrastrukturen, och det är den som ger oss vår egen kulturella identitet.

Kommentera
8 november 2013 under Noterat | kommentera

Rapportering från European Culture Forum

red red

I veckan ägde konferensen European Culture Forum rum i Bryssel. Vi kunde inte vara på plats men har följt twitterrapporteringen från konferensen, och kan rapportera några intressanta punkter vi lyckades snappa upp. Om du var på plats får du gärna berätta om dina intryck i kommentarsfältet.

I sitt anförande till konferensen underströk Manuel Barroso, Europakommissionens ordförande, kulturens egenvärde och dess ekonomiska betydelse. Angående budgetförhandlingarna för Kreativa Europa sa Barroso att: ”Indeed spending on culture is not a luxury but a sound investment and not only for the distant future. Culture is not a ‘nice to have’, but a ‘need to have’”.  Och att: “We believe it is not smart to cut in culture, to cut in science, to cut in research, to cut in what can be the sources of growth in the future, of job creation for our young people”.

Androulla Vassiliou, kulturansvarige vid kommissionen, uppmanade bland annat medlemsstaterna att använda strukturfonderna för att främja kultur i regionerna och städerna.

Nedan följer några ytterligare punkter vi fångat upp från diskussionerna.

Kreativa Europa

Den 19 november klubbas budgeten för det nya kulturprogrammet Kreativa Europa i parlamentet. Storleken på budgeten ser ut att bli 1,5 miljarder euro. En ökning med nio procent enligt nuvarande program. Under året har förhandlingarna varit hårda då..

Fördelningen ser ut att blir 31 procent för kultur, 56 procent till media och 13 procent till tvärsektoriell del. Det är den senare delen som är den större nyheten i hela programmen.

Även Horisont 2020 som är EU:s nya program för forskning och innovation, här finns en sammanfattning av det som berör kulturområdet. EU kommer släppa mer information om Horisont 2020 i början av december. Läs även mer om Horisont 2020 hos Vinnova.

Minskat kulturellt deltagande under krisen

En ny ”Eurobarometer” med särskilt fokus på kulturell tillgänglighet och deltagande visar att deltagandet har minskat sedan den undersökning som gjordes 2007.  Enbart 38 procent svarade att de aktivt deltagit i en kulturell aktivitet som att sjunga, dansa eller fotografera under det senaste året. När det gäller ”passivt” kulturellt deltagande svarar 18 procent att deras engagemang är högt eller mycket högt. 2007 var motsvarande siffra 21 procent. Minskningen har skett över alla kulturområden utom för biobesök.

Resultaten skiljer sig dock åt mellan länderna inom EU. Sverige ligger långt högre än EU-genomsnittet och här har deltagandet ökat i samtliga kategorier sedan 2007.

Läs mer om undersökningen.

@diversity Awards

Under konferensen presenterades vinnarna i @diversity Awards. En projekt och tävling som går ut på att hitta nya lösningar för innovation inom kulturområdet och för kulturens distribution. Läs mer om vinnarna.

Kommentera
25 mars 2013 under Noterat | 1 kommentar

Kreativa Europa (Kulturting, Jönköping, del 1)

Tobias Tobias

Kreativa Europa nämns ibland. Det är EU-kommissionens idéprogram och förslag på en sammanslagen och utökad budget för kultur- och medieområdet. Det är EU:s kulturavdelning (”DG Culture”) som står bakom det.

Men från ett annat håll pågår olika insatser, nämligen från ”DG Enterprise”, det vill säga näringspolitiskt. De har bland annat satt igång European Creative Industries Alliance.

Jag vet ganska lite om vad som pågår och i ärlighetens namn tycker jag att det varit ganska tyst, men till Kulturtinget i Jönköpings län hade vi lyckats få Johanna van Antwerpen från Amsterdam (jag var själv föreläsare och Volante hade hjälpt till med programmet). Hon är koordinator för European Creative Industries Alliance (ECIA) och det var intressant att få överblick.

Dessutom pratade hon om sitt arbete för Amsterdamregionen. Hon var med och grundade Amsterdam Innovation Motor, började själv men nu är organisationen en hörnsten i Amsterdams utvecklingsarbete.

Nedan inspelning från hennes föredrag från Jönköping. Hon börjar prata ungefär 35 minuter in.

Först ut är författaren Mian Lodalen som är uppväxt i Jönköping. Hennes föredrag är också värt att lyssna till. Mian pratar om hur kultur kan vara så mycket och hennes väg in.

(Tack till Jönköpings läns landsting och V-art.)

Kommentera
12 november 2012 under Samtal | 1 kommentar

SAMTAL/Giep Hagoort: Kreativa Europa är redan verklighet

red red

Holländske Giep Hagoort är forskare vid Utrecht School of the Arts där han framför allt intresserar sig för entreprenörskap inom de kulturella och kreativa näringarna. Hoogart ledde också arbetet med EU:s grönbok om de kulturella och kreativa näringarna och på onsdag, 14 november, talar han vid konferensen Ka-tziing i Göteborg som bland annat Nätverkstan är med och arrangerar.

Du ledde arbetet med EU:s grönbok om de kulturella och kreativa näringarna. Hur har processen fortsatt efter att grönboken publicerades?
Grönboken från EU-komissionen publicerades under våren 2010. Vår egen forskning för kommissionen om den entreprenöriella dimensinonen hos de kulturella och kreativa näringarna började dock redan 2008. Vår studie fokuserade på en bättre förståelse för kulturella och kreativa företag, särskilt de små och medelstora företagen, och hur de kan stödjas inom EU. Först publicerade vi en litteraturgenomgång där vi förklarade företagens särskilda kännetecken. Det följdes sedan av expertmöten, runda bords-diskussioner och kompletterande kvantitativ forskning.

Vår viktigaste slutsats var att småföretagen utgör 80 procent av det totala antalet av de kulturella och kreativa företagen. En stödjande infrastruktur måste dörför baseras på dessa kännetecken. Grönboken har följt den slutsatsen. Och flera organisationer har understrukit det angreppssättet när de har kommenterat grönboken, och i Europakommissionens förslag, Kreativa Europa 2014, går det att se att den aspekten fortfarande är synlig.

Slutligen har vi (Utrecht School of the Arts-HKU) publicerat den kompletta rapporten om den entreprenöriella dimensionen i december 2010.

Vilka är de ”heta frågorna” som rör de kulturella och kreativa näringarna i EU nu? Kommer KKN fortsätta att ta plats på agendan eller tar andra frågor över?
Då jag samlat in alla möjliga trender, utvecklingar och i nya studier – som vår egen forskningsrapport ”Pioneering Minds Worldwide” – observerar jag tre centrala frågor:

  1. Den dynamiska relationen mellan KKN och andra sektorer. På global, nationell, regional och lokal nivå har nya digitala lab och cross‑over-nätverk skapats, med ett fokus på innovation. I min egen omgivning ser jag ett växande samarbete när det gäller hållbarhetsfrågor, där konstnärer, designers och kulturella entreprenörer spelar en proaktiv roll.
  2. En växande politisk medvetenhet hos regeringar om en mer holistisk ansats när det gäller KKN. Att inte bara de ekonomiska aspekterna är viktiga, utan även social och geografisk samanhållning. Detta samlar nya grupper vid bordet att utarbeta nya aktiviterer uppifrån och ner och nerifrån och upp.
  3. Kreativa städer vill etablera ett europeiskt parnerskap med andra städer för att dela med sig av erfarenheter och kunskap, utbyta kulturella event och skapa ”lärandelab” (”Learning Labs”). Särsklit mellanstora städer är aktiva inom det här området. Vi är akademisk partner till flera europeiska städer som Colchester, Lille, Edinburgh och Hagen som arbetar tillsammans under den gemensamma rubriken Creative Urban Renewal (CURE). Vi har noterat ett ökat intresse för en stödjande urban infrastruktur med hjälp av kreativa näringar.

Med säkerhet kommer en kraftigt sammankopplad kulturell och kreativ sektor vara avgörande för EU och dess medlemsstater under de kommande åren.

Från ditt perspektiv, hur placerar sig Sverige internationellt när det gäller KKN?
Om vi talar om Sverige i ett internationellt sammanhang ser jag olika bilder. I 2011 års upplaga av det globala kreativitetsindexet – som Richard Florida utformat där hänsyn till alla möjliga indikatorer tas – är Sverige i topp och lämnar 81 länder bakom sig, med USA som tvåa och Finland på tredje plats. Jag vill gratulera Sverige till den positionen! Indexet behandlar dock inte forskning om KKN. Efter att ha sett de här siffrorna, har jag fått intrycket av att svenska forskare behöver stärka sin prestation. Jag saknar dem vid konferenser som handlar om entreprenörskap inom KKN. Jag saknade dem också i UNCTAD-rapporten från 2010. Eftersom Sverige placerar sig först i indexet måste de svenska forskarna sitta inne med väldigt intressanta berättelser!

Kommer Kreativa Europa att bli verklighet tror du? Vilka är de potentiella hindren?
Kreativa Europa – idéen, praxisen – och Kreativa Europa 2014 – EU-förslaget – är redan verklighet! Alla europeiska intressenter vill se ett starkt och kreativt Europa inom den globala kreativa ekonomin.

Ändå lider politiker av något som jag kallar för ”Europestress”: å ena sidan ser de Europa som en rik kulturell och kreativ kontinent, men å andra sidan tvekar de inför att skapa en stark politisk konstruktion för ett framtida Europa. Kanske är det EU:s medlemsstater som inte vill finansiera de kreativa ambitionerna inom EU, och det är ett stort hinder. Ett annat hinder är om vi enbart fokuserar på Europa, och glömmer bort att skapa starka nätverk på gräsrotsnivåer och ignorerar kulturella och kreativa ambitioner på dessa grundläggande nivåer.

Men som medlem av den urbana kreativa rörelsen ”City for Utrecht for Cultural Capital of Europé 2018”,  är jag optimitst när det handlar om att hantera dessa hinder.

Kommentera