Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
8 september 2009 under Analys | 1 kommentar

En historisk dag igår? Om betalningsmodeller och kulturkonsumtion

Tobias Tobias

Var det en historisk dag igår? Om jag skriver att Spotify släppte sin app för iPhone kanske det inte verkar så stort förutom för några insatta. Men låt mig sätta det i ett större sammanhang.

  • Igår var dagen då musiken tog ett stort steg från våra skivor eller filer till att vara så mycket mer tillgänglig, även från mobilen, via nätet. Visionen om medie- och kulturkonsumtion här och nu, på kommando och inte bara det som vi tidigare lagrat,blev verklighet.
  • Men det där med ”tillgänglig” kräver ett tillägg: för dem som betalar för den. För att kunna använda Spotifyappen för iPhone krävs nämligen betalversionen, s.k. premium och antalet betalande användare exploderade igår (enligt Jocke Jardenberg). Därmed kanske vi också kommer se på gårdagen som dagen då vi gick från gratis till betalning på nätet, och att det gick så snabbt.

Så helt plötsligt är Spotify hyllat igen (SvD, DN, Ny Teknik, Spotifybloggen). Från att ha varit ifrågsatt under några veckor. Och dessförinnan hyllats som ett svenskt framsteg för att sprida musik under ett drygt år. Början på diskussionen i somras var ett blogginlägg av Magnus Uggla.

Varför har det blivit sådana reaktioner? Varför är Spotify så intressant?

Själv lyssnar jag nog i snitt sex timmar per dag på Spotify. Jag skrev inget när svallvågorna var som högst (förutom på Twitter), men sammanställde några tankar till förra analysbrevet. Här är en kortversion.

Varför är Spotify intressant över huvud taget?

Tjänsten är intressant för att den symboliserar vad så många pekat skulle bli framtidens distributionstjänst. Något som du betalar en fast månadsavgift för – eller erbjuds gratis med reklam – och som har ”allt”.

Mer framsynt än de flesta var David Bowie när han förutsåg musikbranschens framtid: hotad upphovsrätt, fler konserter, ingen eller minskad makt för skivbolagen. Dessutom sa han, i en klassisk New York Times-intervju 2002: ”Music itself is going to become like running water or electricity.

Musik från en till synes oändlig källa, bara att stänga av och på. För vissa innebar ökade möjligheter för fildelning – legal eller illegal – en sådan källa, men du var ändå tvungen att kopiera och sortera. Några tjänster, såsom Yahoo’s Music Unlimited och XM-To-Go, gav också en försmak.

Men Spotify tog utvecklingen till en ny nivå när tjänsten lanserades förra året. Den fungerade bättre och innehöll mer musik. Inte allt, men mer än vad någon konkurrent var i närheten av. Dessutom var den gratis om man stod ut med reklam. Själv köpte jag premium direkt och har betalat gladeligen.

Hur kunde Spotify lyckas?

Detta har varit ett mysterium för mig och andra, men tidningen Computer Sweden avslöjade i juli att alla de stora skivbolagen och indiebolagens gemensamma organisation Merlin äger andelar i Spotify. Ett faktum som nu blivit en del av kritiken mot bolaget.

Hur det svenska bolaget lyckades med det som inget annat lyckats med, nämligen att få med sig de internationella jättarna, är ändå fascinerande. Kanske kände tillräckligt många att det var dags, efter en slitsam PirateBay-rättegång och allmänt krig mot konsumenterna. Men framför allt fanns allt mindre att förlora för en skivindustri som fortfarande stod ganska rådvill inför framtiden.

Hur mycket får artisten?

Det handlar vid en första anblick om småsummor. Slår man ut det per lyssning handlar det om 0,003 kronor, om vi räknar utifrån vad som läckt. Det låter inte så mycket, men är faktiskt mer än vad man får per lyssning i exempelvis radio. Något som vi återkommer till nedan.

Är det Spotifys fel att artisten inte får mer?

Bolaget förhandlar bara med rättighetsinnehavarna, eller deras företrädare (s.k. aggregators). Företagets vd Daniel Ek förklarar det såhär i en TT Spektra-intervju: ”Vi har förhandlat fram avtal med rättighetsinnehavarna, det vill säga skivbolagen. Vi har ingen kontroll över de ersättningsmodeller skivbolagen väljer att arbeta efter…

Storleken på summan som rättighetsinnehavarna i sin tur ska portionera ut bestäms i viss mån av denna första förhandling, liksom av vad Spotify tjänar i form av intäkter från reklam och prenumeration. Enligt uppgifter som läckt behåller Spotify 40-50 procent av intäkterna. Resterande del fördelas till skivbolagen efter hur många lyssningar som deras artisters låtar haft.

På sin blogg har Mindparks Joakim Jardenberg gjort ett intressant räkneexempel: ”Summan blir i slutänden att av min månadsinbetalning på en hundring återstår en ca femma att fördelas till de artister jag lyssnar på…”

Vilken ersättning hade varit rimlig?

I internets barndom hördes ofta att mellanhänderna skulle kapas. I själva verket finns det inte sällan i musikbranschen fler mellanhänder än tidigare. Det är inte bara musiken som ska lagras och spridas, även avtal ska samlas ihop liksom information (metadata) om inspelningarna. Detta innebär att många skär emellan.

Vad gäller rättighetsinnehavarnas andel – 50-60 % – så kan man fråga sig om det är alltför generöst till förmån för Spotify. Å ena sidan är det ju viktigt att komma igång med nya lösningar och testa. Å andra sidan har de fördelningar och priser som sätts från början en tendens att leva kvar. Se bara på Itunes.

Men viktigt att notera att även om fördelningsnivån mellan Spotify och skivbolagen lär ersättningarna öka. Spotify har varit funnits i mindre än ett år som allmän tjänst och inte i hela världen. Det mesta talar för att intäkterna kommer öka – och därmed ersättningen till skivbolag och artister.

Låt oss jämföra

Tio nedladdningar på Itunes motsvarar 5.000 lyssningar på Spotify, sett till ersättning, enligt en intervju i norska Dagbladet. Men kanske är det inte Itunes som man ska jämföra med, utan radio. Något som Dagens Emanuel Karlsten gjort på sin sin blogg och menar att ersättningen i radio är ännu lägre.

Tjänsten blir allt viktigare – och musiken mindre unik

En konsekvens av David Bowies analys om musik som vatten, blir att musiken i sig alltid finns där. Det viktiga blir därmed att paketera den, att föra ut den, att uppmärksamma den. På så sätt blir det inte musiken som säljs, utan tjänsten som ger tillgång till den.

Redan nu finns mängder av erbjudanden som går ut på att ”köp den här telefonen och du får ett musikbibliotek”. Det kan tyckas deprimerande för artister och producenter att man inte köper just deras musik exklusivt, utan att ens verk förpackas som extramaterial. Musik blir något man får ”på köpet” eller tar för givet.

Utmaningen i det är scenariot blir ersättningsnivåerna för kreatörerna. Men jag gissar att de kommer sjunka i takt med att deras material blir allt mindre unikt. Få kommer välja att ställa sig utanför de stora distributionskanalerna – det viktiga för de flesta är ändå att nå så många som möjligt. Kanske vissa föredrar det småskaliga med egna hemsidor och små beundrarskaror, men jag tror det är en minoritet.

Varför sådan reaktion?

Det var Ugglas utspel som började den senaste tidens mer kritiska granskning av Spotify. Vad medierna missade var att utspelet inte så stor utsträckning riktade sig mot Spotify, som Uggla sade sig gilla, som mot skivbolaget Sony. Alla de stora skivbolagen köpte tidigt in sig i Spotify – till vad som idag kan uppfattas som reapris. Sony köpte 6 % av aktierna i bolaget för 30 000 kronor. När Spotify är idag värderas till mellan 1,8-2 miljarder kronor är Sonys andel är alltså värd dryga hundra miljoner.

Samtidigt är Spotify fortfarande ett experiment. Att skivbolagen är med på båten, delar risk och potentiella vinster, gör att framtiden för Spotify, och lagliga lösningar på internet, ser mer lovande ut.

Hur ser musikbranschens framtid ut?

Musikindustrin är i förändring, Spotify är ett experiment. Men när stenen väl börjat rulla kan det gå fort.

Så här säger Spotifys vd Daniel Ek i en TT-intervju: ”Jag tror att digital försäljning går om den fysiska inom tre år. För skivbolagen är det säkert jätteskrämmande. Det ruckar på en modell de haft i 50 år.”

Samtidigt vänder man inte en miljardindustri i en handvändning. Spotify är fortfarande små. Skulle Apple exempelvis få för sig att göra en streamad lösning i anslutning till Itunes skulle förutsättningarna för Spotify förändras radikalt. Apple står också som dörrvakt för Spotifys nästa steg, att lansera en applikation för Spotify i Iphone.

Men stenen är i rullning, och som forskaren Daniel Johansson påpekar på sin blogg: ”… den gamla branschstrukturen och funktionaliteten behöver förändras. Vi håller trots allt på att försöka bygga en ny musikbransch som ska stämma bättre överens med den tekniska verklighet som de flesta lever i”

Tipsa om några Spotifylistor!

Okej, här har jag två spellistor som är snarare kan beskrivas som radiostationer än blandband, eftersom de består av så många låtar.

Min generella – under uppbyggnad: http://open.spotify.com/user/tobyloby/playlist/2XQvb4yPHp5u7Z0ooMOnLo

Min söndagslista – när man vill ha lugnare musik: http://open.spotify.com/user/tobyloby/playlist/5OP4p4l7z1jM3pnzhcMrg5

Kommentera
22 juni 2009 under Noterat | kommentera

Nu börjar jag med Twitter

Tobias Tobias

Ni vet hur det är när man känner sig sen eller fel in på något och därför inte gör något alls. Så har det varit med mig och Twitter.

Jag minns att jag läste en Wiredartikel som menade att bloggen var död till förmån för Twitter (och andra sociala medier-apps), men jag var pappaledig då och inte riktigt i gasen och så testvillig som jag brukar vara – vad jag bara gjorde var att för en privat vinkel registrera ett konto som jag inte började använda. (Men eftersom jag inte fick igång mobiluppdateringen direkt blev det ingen start med det heller. Kanske nytt försök?)

Sedan drog en våg över Sverige (eller Stockholm) där det pratades och skrevs enormt mycket om Twitter – till och med Aktuellt gjorde ett långt reportage. Efter Steven Johnsons artikel i Time – ”How Twitter Will Change the Way We Live” – inser jag att Twitter i sig må vara något som passerar förbi, men sättet att kommunicera och samarbeta som det medfört är något som i grunden kommer finnas kvar:

”… it’s entirely possible that three or four years from now, we’ll have moved on to some Twitter successor. But the key elements of the Twitter platform — the follower structure, link-sharing, real-time searching — will persevere regardless of Twitter’s fortunes, just as Web conventions like links, posts and feeds have endured over the past decade. In fact, every major channel of information will be Twitterfied in one way or another in the coming years…”

Realtids- och närvarokänslan är en sådan sak, med protesterna i Iran som ett aktuellt exempel.

Så välkomna in:

http://www.twitter.com/tobias_nielsen

PS. I jämförelse med bloggen kommer Twitterkontot inte bara hålla sig till kulturekonomi, men snarare vara professionell än privat, åtminstone åt det förra hållet – och då är det klart att det blir mycket kulturekonomi. Det blir troligen mycket länkar på uppstuds.

Kommentera
16 juni 2009 under Analys | kommentera

Skillnaden mellan nu och då

Tobias Tobias

Idag skriver SvD om s.k. crowdfunding, dvs när många är med och finansierar. Jag är citerad.

Det är ett ämne som jag följt sedan jag skrev om den brittiska gruppen Exile Inside för sju år sedan. Det känns som en evighet på flera sätt. De sålde ”medlemskap” till nya skivor och deras metod gav en bild av möjligheter bortom storbolagen. Numera finns mängder av sådana artister – och andra kulturföretagare – som gör det mesta själva och drar nytta av internets möjligheter till marknadsföring och distribution.

Exile Insides metod var inte ny då heller, men med internets första steg gav den en god bild av vilka möjligheter som fanns för att nå ut till fans. Skillnaden var att de som gick in med pengar investerade - inte donerade eller förköpte – en hyfsad summa; 500 pund.

Tanken att det är mängden av fans som gör skillnad med små summor vardera hade inte satt sig – och, viktigare, tekniska hjälpmedel av typen MySpace, Facebook eller Twitter hade inte skapats, och bloggverktygen hade precis börjat nå en publik.

Rubriken på artikeln, i Expressen kultur, var dessutom ”Ta cd:n dit man kommer”. Den hade såklart varit omöjlig idag: synen på hur musik ska distribueras har äntligen förändrats (även om cd-skivorna fortfarande dominerar som distributionsform). Från den brittiska duons webbplats såldes cd-skivor, liksom t-shirts och signerade utgåvor av både skivor och affischer.

Idag finns också mängder av exempel på fan-funding. Här är två länkar för den (artist) som vill kika mer:
>> Fan-Funding & Donation Sites: 9 Ways to Raise Money for Your Next Music Project
>> 5 Community Building Twitter Apps for Bands and Musicians

Sedan kan vi gå ännu längre tillbaka och tänka inget nytt under solen. Dels har ju föreningar och med dem medlemskap funnits i många år. Dels tycker jag att det är relevant att betrakta skattefinansierade verksamheter som crowdfunding också; även om vi inte har valet att inte betala skatt och låter framröstade företrädare (politiker) styra hur pengarna ska satsas.

Klicka här för att läsa den gamla artikeln om Exile Inside. (Artikeln var för övrigt en av de sista jag skrev innan jag lämnade journalistrollen.)

Kommentera
10 juni 2009 under Noterat | kommentera

Gratis?

Tobias Tobias

Nästa bok som jag förlägger har fått ett namn: ”Gratis? Om kvalitet, pengar och skapandets villkor”.

Funkar titeln? Blir ni sugna på att läsa och köpa boken? Den släpps i handeln i augusti.

Jag gillar frågetecknet i titeln – och jag antar att en del av er förstår passningen (ibland blir man nöjd med sina idéer, även om de ibland är svåra att skilja från ”dåliga darlings”). En annan undertitel som jag klurat på är ”Internet bortom skyttegravarna”, då den speglar målsättningen med boken. Men det blir nog den mjukare och mer nyanserade titeln, för sån är jag.

Vi har satt upp en sajt där det än så länge bara finns en kort presentation, men i nästa vecka börjar vi lägga upp videoklipp med författarna och ett gäng texter, bl.a. smakprov.

Återkommer mer kring detta. Jag ska berätta varför jag vill jobba med den här boken och hur det ska gå till. Det har inte varit självklart.

Kommentera
9 juni 2009 under Noterat | kommentera

Internet på scenen

Tobias Tobias

Ola Larsmo sammanfattar väl i DN idag, under rubriken ”Lär av piraterna: hög tid att inse att internet är en kärnfråga”:

”… det avgörande vad som skedde i detta val var att just de (avgörande digitala, politiska) frågorna äntligen tog plats på den politiska scenens mitt. Det handlar om så mycket mer än fildelning. För den som inte ser att grundläggande demokratifrågor idag stavas som Ipred och FRA och döljer sig bakom råttgrå begrepp som Datalagringsdirektiv har varit på en annan planet de senaste åren.”

Eller som i det här föredraget av profesor Franz Reuleaux, som han höll 14 november 1884 i Wien och som publicerades i svenska Teknisk Tidskrift 1885 (via Daniel Johansson):

”Det torde ej för någon, som vill taga en öfverblick af verldens nu varande kulturtillstånd, varda förborgadt, hvilket betydelsefullt inflytande den vetenskapligt grundade tekniken i våra dagar utöfvar, och huru hon gör oss mägtiga af en vida större materiel alstringsförmåga, än som för några århundraden sedan var menskligheten möjlig. (…) hvilken ställning intager egentligen tekniken i våra dagar till den totala verksamheten inom kulturproblemet, en ställning, hvaröfver vi, synes det mig, på långt när ej gjort oss så full reda som rörande den sociala, politiska och ekonomiska vigt vi tillmäta tekniken.”

Kommentera
4 juni 2009 under Inblick, Noterat | 2 kommentarer

KG Hammar om ”gratis” och moral / rapport 2 från Moving Images

Tobias Tobias

Andra hälften av Moving Images i Malmö inleddes av journalisten Anders Mildner, som i rollen som innehållsansvarig för konferensen stakade ut eftermiddagen med några frågeställningar: Vad händer om vi lever våra liv med kulturkonsumtion utan att betala? Händer det något med vår moraluppfattning? Eller handlar ”att göra rätt för sig” om andra saker?

Sedan steg f.d. ärkebiskopen KG Hammar fram. Vad som sedan följde är ett exempel på hur intressant det kan bli när människor som tänkt mycket, får ansluta till en diskussion som en insatt grupp gjort till sin och där argumenten allt mer sällan snurrar vidare utan oftast känns igen och låsningar. Det blir så tydligt att något nytt uppstår. KG Hammar nämnde heller aldrig Gud. Hans diskussion var på så sätt helt inriktad på det djupt mänskliga – men kopplade den till nätet och debatten om ”gratis”.

Det som är riktigt viktigt för kyrkan, började KG Hammar, är gratis. Till exempel kärlek.

Sedan inledde han en diskussion om etik och moral. Hans nyckelbudskap var ”frihet under ansvar”, vilket även Eva Hemmungs Wirtén, professor vid Uppsala universitet och som vi intervjuat tidigare, betonade efter att ha resonerat klokt under en målning vid namnet ”Efterskörd”. Sist ut var Clay Shirky, hyllad big-idea-författare; men honom hann jag inte se och han talade ändå länkad från New York (den presentationen finns en halvtimme in här).

Det var fler intressanta smådiskussioner som fördes under dagen, bland annat några ord från Joakim Jardenberg om att allt är arbetsmaterial (jämför tidigare inlägg här på KE.se) och hur vardagsrummet förändras (jämför).

Men tillbaka till KG Hammar – han var dagens höjdpunkt (och du kan se presentationen här):

- Hur gör vi för komma åt de etiska frågeställningarna?  Dels behöver vi föra tillbaka samtalet till det grundläggande. Vad betyder etik och moral? Dels hitta anologier. Inget är nytt, utan utveckling av något annat.

- Etik glidit i betydelse och kommit att användas i stället för moral. Moral handlar om mina handlingar: hur jag handlar. Man kan alltså ha god och dålig moral. Etik egentligen reflektionen över våra handlingar. Vilka drivkrafter och vilka motiv finns? Också i det vad som är bra och dåligt.

- Etik handlar om relationer – hur de ser ut. och vi människor är relationsvarelser. Hur ser våra relationer ut? Är de konstruktiva och givande eller utsugande?

- Den som bidragit mest till hur vi ser på relationer är Martin Buber – judisk religionsfilosof – som är mest känd för boken ”Jag och du”, skriven på 1920-talet. ”Boken är strålande up-to-date.” Relaterar vi till andra människor som ”det” eller som ”du och jag”?

- Analogier. ”Jag kom igår från Sydamerika, där det finns några få rika och många fattiga. Det finns något i människan som gör att när någon är i underläge, så kan den personen utnyttjas hur mycket som helst.”

- Exempel. Är en t-shirt för 9,90 kronor etisk? Apropå relationer – det finns ett hav av människor i den kedjan som är beroende av våra handlingar. Det går att betrakta de människorna som ansiktslösa; och att relationer är dolda skulle göra vissa handlingar mycket enklare. Men om vi är intresserade av etik så måste vi fundera över vilka relationer som döljs.

- Vi måste separera diskussionen från vad som är lagligt och etiskt. Med nätet nu – vi är upptagna av vad som är lagligt. Men vad är etiskt? Även i diskussionen om nätet – vilka relationer döljs?

- Angående gratisperspektivet. Vi har ju allemansrätten här. Någon annan äger, men alla kan nyttja till en viss gräns. Allemansrätten motsvaras av ett visst ansvar – du får lov att tälta men inom vissa gränser… Förutsättningen för frihet – är att vi tar ansvar. Alternativet till frihet – det totalreglerade. Ur etisk synpunkt, det sämsta som finns eftersom aldrig finns regler för varje livssituation.

- Om du tror att frihet är att göra som man kan göra – då har du inte förstått vad frihet är. Det handlar om att styra utifrån en själv, med ansvar. Att svara på ett moget sätt i den situation befinner sig i.

- Allting kommer tillbaka till: vad innebär det att vara människa? En fri relationsvarelse. En människa som är mänsklig måste också vara ansvarsfull varelse.

Kommentera
4 juni 2009 under Noterat | 1 kommentar

Carl Johan de Geer och internet i våra prylar / rapport från Moving Images

Tobias Tobias

Jag sitter i en av Malmö Högskolas lokaler. Idag äger konferensen Moving Images rum i Malmö – och det här är första rapporten. Hela konferensen streamas live här http://bambuser.com/channel/movingimages

Fransmannen Rafi Haladjian på företaget Violet har talat om ”the internet of things” – och menar att nästa steg för internet är när våra vanliga vardagsprylar sänder och tar mot information och blir sammankopplade. När vågen sänder din vikt till träningsmaskinen och när (e-)böcker uppdateras efterhand.

Ett tag misstänkte jag att det skulle bli en konferens för de redan invigda, att alla bara skulle få sina uppfattningar bekräftade och inte lära sig något nytt. Men så blev det inte.

Nyss steg konstnären Carl Johan de Geer upp på scenen och började med att trä ett av sina tyger över talarstolen. Det var ett bra grepp i sig – talarstolen fick färg! – men han hade också något att säga om sina textilmönster, hur han under Konstfack kom att se arbetet med textil som sin livsuppgift.

Jag tänkte att det här blir så jävla bra. Jag gjorde det ena mönstret efter andra och tv och tidningar skrev och beundrade. Men mina inkomster på textildesign under 45 år är bara några hundralappar. Det är rätt häpnadsväckande egentligen: jag anses vara bäst i landet på det. I flera böcker om svensk textilhistoria har jag en stor plats.

Och att lade till senare, apropå att han sysslat med så många olika konstnärliga inriktningar: ”Det är det här jag tycker att jag är absolut bäst på.

Men jag har aldrig hamnat rätt i de kommersiella sammanhangen.

Kommentera
3 juni 2009 under Noterat | kommentera

Erbjud helheten som smakprov

Tobias Tobias

Kultursektorn och upplevelseindustrin har ett problem när man ska ta betalt – den som ska köpa konstverket, boken eller biljetten vet först efteråt hur stort det upplevda värdet är för honom eller henne. Som kund köper man på så sätt grisen i säcken.

Det finns några möjligheter att minska den upplevda risken. Förlagssektorn trycker på uttalanden från kända namn som ska skänka igenkänning och trovärdighet. Filmbranschen lyfter fram recensioner och använder sig av kända skådespelare. Överlag gäller det att det som sålt bra fortsätter sälja bra – därav listhysterin. Ett gammalt säljtrick – som jag själv testat på en bok – är också att erbjuda pengarna tillbaka om man inte är nöjd.

Ytterligare ett sätt är att erbjuda smakprov. Skivindustrin har de senaste åren tillgängliggjort sådana i ofta korta bitar och dålig kvalitet. Itunes och Amazon bjuder på 30-sekundersklipp.

Men en ny forskningsstudie* visar att fullformat och hög kvalitet leder till större engagemang och fler köp hos lyssnarna – av fler downloads eller cd och, kan man anta, konserter. Tvärtemot den vanliga misstanken att en sådan digital strategi leder till fler s.k. free-riders.

* Publiceras snart i International Journal of Internet Marketing and Advertising.

Kommentera
17 april 2009 under Analys | kommentera

Domen – men vad är alternativen?

Tobias Tobias

För fem minuter sedan föll domen i The Pirate Bay-rättegången. Alla fyra åtalade fälls (SvD, DN); för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen och de döms till ett års fängelse och totalt 30 miljoner kronor i skadestånd.

Detta utgör givetvis bara en signal – fildelning kommer fortsätta, i någon form – och rättegångsresultatet kommer överklagas. Men Pirate Bay är inskrivet i historieböckerna, vilket inte minst demonstreras av att Tekniska museet i Stockholm införskattat en TPB-server som beslagstogs av polisen. Ur pressmeddelandet från museet: ”Denna tekniska pryl måste hamna på museum! Den har ett stort symboliskt värde då den satt fingret på ett stort problem eller en stor möjlighet.”

I olika delar av världen pågår, under tiden som TPB-målet kommer rulla vidare, små försök till andra och lagliga alternativ – men stora filmbolag och skivbolag har genom kortsiktiga avvägningar bromsat utvecklingen. I musikbranschen finns numera en hel del alternativ – från Itunes till Spotify – men filmbranschen håller stenhårt kvar sina olika visningsfönster. Så här säger jag i senaste Fokus, i en artikel av Adam Svanell som belyser situationen väl:

”(Filmbolagens) guldgruva har varit möjligheten att sälja samma sak flera gånger. Först till biograferna, sedan som köpfilm, till kabel-tv, andra tv-kanaler, flygbolag och så vidare. Nu vill de till varje pris försvara den modellen, men den är inte hållbar i längden. Redan nu kolliderar den med vad publiken vill, nämligen att se nya filmer och tv-avsnitt direkt utan att vänta.”

Dessutom hänvisas igen till Fabchannel, som jag skrivit om tidigare.

Det är viktigt att minnas att The Pirate Bay bara är en aktör som påverkar den här utvecklingen.

Kommentera
5 april 2009 under Analys | kommentera

Internetleverantörernas bekännelse

Tobias Tobias

Ni är nog några som har sett mig rita upp cirklar för att beskriva att många olika effekter kan komma ur en kulturskapares verk, mer eller mindre nära det men ändå i samma system – och jag är inte den enda som använder mig av den symboliken.

Som ett exempel: Tolkiens fantasi gav oss en mängd oförglömliga karaktärer. Men han kunde knappast själv fantisera om att de skulle locka mängder av (film)turister till Nya Zeeland. Dessförinnan har hans böcker skapat aktivitet och lönsamhet hos förlag och boklådor, och filmerna utifrån böckerna har skapat resultat hos filmbolag, biografer, distributörer och leksakstillverkare/-försäljare.

Dessutom driver Tolkiens verk – liksom musik, filmer och ljudböcker generellt – internettrafik. Lagen Ipred trädde i kraft i onsdags. En intressant uppgift är att den har minskat den svenska trafiken på internet med mer än en tredjedel (DN rapporterar att nyheten spridit sig till brittiska Guardian och BBC, spanska El País, tyska nyhetsbyrån DPA och många andra).

Jag är inte förvånad. Det har länge talats om att nedladdning och fildelning av framför allt musik och film har fungerat som bränsle för internettrafiken. Men det är första gången som jag hör uppgiften bekräftas från flera håll. På Newsmill skriver till exempel internetleverantören Bahnhofs vd.

Jag tror inte att operatörerna själva förstår vad de säger just nu. Själva vill de ha förståelse för sitt tapp (”Nu äventyras en hel framtidsbransch”). Men vad de uttrycker är samtidigt: vi är en del av det här ekonomiska systemet.

Tidigare förslag har pekat på att ”bredbandsskatt” – i likhet med att kassettersättning finns – kan vara en lämplig väg framåt. Uppgifterna om korrelationen mellan internettrafiken och fildelningen stärker den typen av lösningar.

Vad blir ytterligare rimliga konsekvenser i en ansvarstagande ekonomi? Att internetleverantörerna tar plats i filmavtalet? Att de sponsrar musikskolor? Att de blir en remissinstans för kulturutredningen?

Kommentera