Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
12 februari 2014 under Samtal | 1 kommentar

”Intresset för Kreativa Europa är stort”

Tobias Tobias

RNstor

Robert Nilsson är upphovsrättsjurist i grunden och arbetar som kansliråd vid Kulturdepartementet. Där han bland annat representerar Sverige i förhandlingar med EU-rådets arbetsgrupp för kultur (Culture affairs Commitee). Det handlar exempelvis om att delta i budgetförhandlingen om Kreativa Europa – EU:s nya kulturprogram 2014-2020. Robert är också ansvarig på departementet för frågor gällande den kulturella och kreativa sektorn och närliggande frågor som innovation och attraktionskraft.

Hur ser du på det svenska kulturlivets intresse för Kreativa Europa-programmet och Europafrågorna generellt?
Jag uppfattar tydliga tecken om att intresset och nyfikenheten är stor! Programmet har ju precis gått igång sedan den 1 januari i år och signalerna från både Filminstitutet och Kulturrådet som organiserar kontakt- och informationspunkter för programmet bekräftar den bilden. Även andra aktörer jag talar med vittnar om en mycket högre aktivitet än vad som tidigare var fallet med det gamla programmet.

Handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar (KKN) är slut. Vad skulle du vilja säga till personer ute i kommuner och regioner som arbetat med projekt som har avslutats eller är på väg att avslutas?
Släpp inte taget! KKN-frågorna är definitivt inte någon dagsslända.

Handlingsplanen var aldrig tänkt att ha en permanent funktion. Istället var det en katalysator för att främja etableringen, diskussionen, och kunskapen kring vad vi kallar de kulturella och kreativa näringarna. Det syftet uppfylldes väl. En ytterligare positiv, och för den fortsatta utvecklingen avgörande effekt av handlingsplanen, var att myndigheter från kulturområdet och näringsområdena fördes samman i arbetsprocesser och samarbeten som i sig är oerhört viktiga när sammanhangen och faktorerna för KKN-sektorn ska identifieras och prövas.

Om handlingsplanen var steg ett. Så befinner vi oss nu i steg två där begreppen mer har etablerats i myndighetsstrukturerna. Och därmed rör vi oss mot en situation där kulturen och de kreativa näringarna tas på allvar och vinner alltmer respekt inom nya områden och samhällssektorer.

Du har berättat att i Europasammanhang säger ni ‘kulturella och kreativa sektorn’, inte ‘industries’, det vill säga ‘näringar’. Vi gillar ju själv det. Tycker du att allt fler bör ta efter i Sverige?
Begreppsändringen inom EU till sektor istället för industri har till avsikt att balansera helheten bättre. Det vill säga mellan den kulturella kärnan och den industriella verksamheten. Det har varit en klok förändring som nyanserar definitionen och som inte skapar utestängande avgränsningar. I svenska språket är ju begreppet näring inte lika avgränsande som begreppet industry på engelska. Men samtidigt är det viktigt att vi kan behålla en öppenhet i definitionerna.  Eftersom vi rör oss i ett fält där vi måste vara ödmjuka för att utveckling och kreativitet skapar helt nya verksamheter och innovationer på kulturell och konstnärlig grund, och i en takt och form som vi inte traditionellt varit vana med.

I vilken del av Europa sker mest spännande saker nu när det gäller initiativ inom kulturen? Vart ska vi åka om vi vill lära oss något?
Det finns så många spännande områden. Till exempel Essen i Ruhr som utifrån en helhetssyn på den kulturella och kreativa sektorns potential lyckats lyfta ett avstannat och uppgivet industrisamhälle och skapa både tillväxt och framtidstro.
Samtidigt är det viktigt att lyfta den viktiga funktionen som nätverksbyggande och erfarenhetsutbyte har för den fortsatta utvecklingen, både nationellt och internationellt.

Du jobbar med ett projekt som innefattar Ryssland också. Vad tar ni fasta på där?
Northern Dimension Partnership on Culture (NDPC), är ett samarbete inom arbetet med ”Den Nordliga dimensionen”, en gemensam politik som delas av fyra likställda parter: EU, Island, Norge och Ryssland. I samarbetet har man valt att fokusera på kulturella och kreativa näringar i regionen. Detta sker genom att belysa den sektoröverskridande karaktären hos de kulturella och kreativa näringrna och genom att organisera möten och seminarier för att sammanföra intressenter såsom entreprenörer, finansiärer, tjänstemän med fler.

Kommentera
14 juni 2013 under Noterat | kommentera

Seminarium om organisation och ledarskap i kreativa företag

red red

Igår arrangerade Handelshögskolan ett seminarium utifrån Vinnovas forskningsprojekt om de kulturella och kreativa näringarna, som också sammanställts i boken ”Kreativt kapital: Om ledning och organisation i de kulturella och kreativa näringarna”. Redaktörerna för boken, Emma Stenström och Lars Strannegård, ledde seminariet och Klara Adolphson från Vinnova inledningstalade.

Representanter från forskargrupperna som deltagit i projektet presenterade sina slutsatser efter de sammanlagt 23 fallstudier som gjorts inom ett relativt brett spektrum av företag och branscher inom de kulturella och kreativa näringarna. Bland annat företag inom arkitektur, reklam, film, mode och måltid.

En av de slutsatser som lyftes fram var betydelsen av att ha en tydlig personalidé (jämför affärsidé) när ett företag växer. Det är viktigt bland annat för att skapa en lokal förankring då exempelvis en restaurang/klubb öppnar på en ny plats och att skapa en företagsidentitet (vilket ofta utgår från en ”antiidentitet” om vad man inte är). En annan slutsats var och att bejaka en mångfald av företag då det bidrar till en mångfald av innovationer.

Seminariet avslutades med en paneldiskussion med praktiker, deltog gjorde Stefan Ytterborn grundare av POC, Magnus Meyer vd för Tengbom arkitekter, Ingrid Rudefors från Filmregion Stockholm‑Mälardalen och Sven-Olof Bodenfors, grundare av Forsman & Bodenfors och var ordförande i Rådet för kulturella och kreativa näringar.








Kommentera
9 juni 2013 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Kerstin Olander: Viktigt att regionalt samordna insatser för de kulturella och kreativa näringarna

red red

Kerstin Olander arbetar med regional samordning av kultur och kreativa näringar på kulturförvaltningen vid Stockholms läns landsting. I slutet av maj beslöt kulturnämnden landstinget ska ta en ledande roll i samordningen av att genomföra handlingsplanen ”Kreativa Stockholm”. Handlingsplanen togs fram inom projektet Creative Stockholm som pågick från 2009 till och avslutades i början av 2012. Tidigare har Kerstin Olander bland annat varit verksamhetsledare för Film Stockholm som bland annat arbetar med att talangutveckling av filmare vid Filmbasen och filmpedagogiska insatser i länet.

Varför är ett regionalt samarbete viktigt kring frågor som rör kulturella och kreativa näringar?
Det är viktigt att få in kulturen och dess företagare i länets utvecklingsplaner. Därför är kopplingen till RUFS 2010 och samverkan med det regionala utvecklingsarbetet genom avdelningen för trafik, miljö och regionplanering (TMR) bra. Dels är de viktigt att samordna de strategiska insatserna då varje enskild kommun inte har resurser att ha en sådan uppbyggd struktur. Dels innebär det också att landstinget kan vara en tydligare motpart mot staten i de här frågorna. Det finns en hel del statliga medel som vi inte haft möjlighet att söka för att vi inte har haft en regional samordning i de här frågorna.

Vad innebär beslutet i landstingets kulturnämnd?
Beslutet innebär att kulturförvaltningen vid Stockholms läns landsting ska ta en tydligare roll i arbetet med handlingsplanen. Ett önskemål som varit starkt från de kommuner som visat intresse för arbetet med handlingsplanen.

I första hand innebär det att landstinget ska sammankalla de olika nyckelaktörer som visat intresse för att driva de insatser som ingår i handlingsplanen. Landstinget kommer alltså inte själva att driva några projekt i detta läge. Det första mötet planeras till efter sommaren då vi kommer gå igenom vilka frågor och insatser som ska prioriteras. Just nu känns det väldigt positivt att nämnden tagit beslutet och att det gjordes i politisk enighet.

Vilka är nyckelaktörerna?
Det är dels ett antal kommuner, både kultur- och näringslivsförvaltningarna, Länsstyrelsen, några högskolor och organisationer. I olika frågor kommer olika aktörer ha en mer operativ roll. Även om exempelvis Länsstyrelsen har en tydligare roll när det gäller näringslivsperspektiv och landstingets kulturförvaltning när det gäller kulturperspektivet är det viktigt att minska gapet där emellan. Att hitta nya vägar att kommunicera och att implementera varandras modeller.

Vilka insatser handlar det om?
Bland annat en kommunikationsplattform för att synliggöra kulturutbudet i länet, konstnärlig forskning, inkubatorverksamhet och att ta fram nyckeltal och statistik. Några av handlingsplanens förslag på insatser är redan igång som innovativ kultur. Gruppen måste dock prioritera vad som ska göras först och diskutera vilka insatser som kanske tillkommit utanför handlingsplanen.

Det var ett tag sen handlingsplanen presenterades. Varför har beslutet dragit ut på tiden?
Många kommuner och andra aktörer har arbetat med frågorna i många år. Ingen har emellertid haft mandatet att samordna de insatserna. Då har också tiden runnit iväg och insatserna inte kunnat utnyttjas på mest effektiva sätt.

Kommentera
14 februari 2013 under Noterat | kommentera

Kreativt kapital: Ny antologi om organisation och ledarskap i kulturella och kreativa näringar.

red red

Missa inte denna bok! I mitten av mars släpps antologin “Kreativt kapital – om ledning och organisation i kulturella och kreativa näringar” (ladda ner ett utdrag direkt). Redaktörer för antologin är Lars Strannegård tillsammans med Kulturekonomis Emma Stenström.

Boken tar upp frågor som om man kan bli kreativ på beställning? Kan kreativitet effektiviseras – så att det skapas fler nya idéer, produkter och tjänster på mindre tid och med mindre resurser?

Antologin består av 23 fallstudier av såväl svenska som internationella företag inom arkitektur, design, film, mode, måltid och reklam. Bland de studerade företagen finns svenska modeföretag som Filippa K, Odd Molly och Whyred; krogkoncernen Debaser; globala ”starchitects” som Zaha Hadid och OMA.

Boken utgör en sammanställning av resultaten från de forskningsprojekt om arbetsledning och organisation i ”kreativa företag” som har skett inom ramen för handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar. Syftet med antologin är att inspirera, väcka nyfikenhet och utgöra underlag för policyrelevanta rekommendationer genom att belysa hur ett antal framgångsrika företag arbetar.

I samband med att boken släpps kommer ett seminarium att hållas i Stockholm. Tid och plats för detta kommer inom kort. Det går även redan nu att förhandsbeställa boken. Kontakta olle@8tto.se för mer information och intresseanmälan. Ladda ned ett utdrag ur boken.

 

Kommentera
11 januari 2013 under Analys, Noterat | kommentera

Mellanåret 2013 (men gott nytt år ändå)

Tobias Tobias

Det finns några saker som talar för att 2013 blir ett mellanår. Jag tänker framför allt på varselvåg med försiktighet och bantade plånböcker som följd, avvaktan efter politiska insatser och uppladdning inför valår och över huvud taget internationella kriser runt om (USA, Europa).

Apropå avvaktan efter politiska insatser så minns jag ett seminarium som Kreanord kallade till i höstas där vi var en del som pekade på att 2013 riskerade att bli ett mellanår sett till offentliga satsningar.

Regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar var på väg mot sitt slut och ingen fortsättning hade pekats ut. Något som dröjde och dröjde, men aldrig kom. Det föranledde min och Emmas debattartikel om missade möjligheter i slutet av november, och om det senare kom en formulerad fortsättning så kändes det nästan som att den kom tack vare artikeln.

Nu hittar vi några formuleringar här och där, bland annat i regleringsbrevet som ger Tillväxtverket fortsatt uppdrag (men utan budgetstyrka), och Kreanord har fått en fortsättning med svenskt ordförandeskap. Vi vet också att Rådet för kulturella och kreativa näringar överlämnar några förslag till ministrarna i början av februari.

Vissa kanske argumenterar för att det på regional nivå faktiskt pågår en hel del – och det stämmer – men jag slås nog snarare av hur mycket som ändå har avslutats. Det är ganska mycket strukturkapital och erfarenheter hos enstaka personer som riskerar att inte tas tillvara.

Man bör också fråga sig vad en fortsättning är värd. Jag grunnar en del på sådant som vad alla kartläggningar lett till? Vad olika projekt och mötesplatser bidragit med?

Och vad händer med kulturpolitiken? Regionalt en hel del förstås. Eller har arbetet med alla kulturplaner tagit på energin? Jag vet inte, men misstänker att den fart och mobilisering som vi sett de senaste åren inte kan vara för evigt.

På ett nationellt plan tror jag inte vi ska förvänta oss stora nyheter inför valåret 2014. Nuvarande kulturministern har nog genomfört det som hon såg som sina stora frågor — eller vad tror ni?

Nåväl. Detta är offentliga ramar och konstnärer liksom andra typer av entreprenörer på marknader som IT, media och turism gör saker ändå, och aktörer som måste agera för att förändringar i omvärlden helt enkelt omkullkastar förutsättningarna. Förlagsbranschen kommer knappast kunna stå still till exempel, klämd mellan mindre intresse hos unga för böcker och ebokens intåg — men en oerhört spännande utveckling att vara med i.

Vi kan konstatera att om krisen slår igenom så kommer kapitalmarknaderna att bli försiktigare och att en del konsumenter får mindre pengar att röra sig med. Om jag till slut ändå ska vända detta till något positivt är det väl att det är ur kris som det nya, det kreativa, faktiskt föds.

Och om det var något som 2012 lärde oss var väl att det som kan prägla ett år kan vara helt oförutsägbart.

För vem hade kunnat tro att en koreansk musikvideo skulle bli det första klipp på youtube som passerar 1 miljard tittare. Även om det kan låta som kuriosa så säger detta fenomen en hel del om man granskar siffrorna lite mer. För första gången så toppade en koreansk låt USA-listor vilket ju säger en hel del om Asiens större inflytande. Den enorma siffran en miljard (nu 1,1) säger också mycket om internets genomslagskraft. En tredjedel av de som tittat på klippet har dessutom gjort det via smartphones, vilket understryker förflyttningen till mobil kulturkonsumtion.

Så gott nytt år! Utveckling pågår trots allt och visst är det roligt att hänga med.

 

 

Kommentera
21 juni 2012 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Anna Hag: ”Nu blir arbetet med kulturnäringar en del av vardagen”

red red

Anna Hag arbetar på Näringsdepartementet med frågor som rör kulturella och kreativa näringar och besöksnäringen.

Du syns ofta på konferenser och i andra sammanhang då man diskuterar kulturella och kreativa näringar. Vad har du för uppgift i regeringens arbete för de här branscherna?
Jag är handläggare av frågor som rör besöksnäring samt just kulturella och kreativa näringar. Därför har ni nog sett mig i olika sammanhang kring dessa frågor.

Vad ser du att vi har som är särskilt konkurrenskraftigt för svenska kulturella och kreativa näringar?
Jag kan konstatera att vi är starka inom flera områden. Musik, både skickliga artister men också låtskrivare, producenter och så vidare, mode, design, film och spel, litteratur men också andra konstformer. Vi har ju också visat oss framgångsrika på matsidan. Det är positivt att de kulturella och kreativa näringarna uppmärksammas och därför måste vi ta tillvara och främja utveckling och tillväxt i dessa ofta små verksamheter. Det handlar ju också om kopplingen mellan dessa näringar och andra verksamheter. Spotify är ju en innovativ tjänst som inte skulle ha kunnat utvecklas utan själva musiken som grund. Besöksnäringen är i hög grad beroende av kultur i alla former. Det faktum att vi har en stark offentligt finansierad kultur ger oss goda förutsättningar att också utveckla företag som bygger på kulturell och konstnärlig grund.

Rådet för kulturella och kreativa näringar ska till hösten presentera förslag utifrån era diskussioner, vilka frågor tycker du har varit särskilt intressanta att diskutera?
Det faktum att kulturella och kreativa näringar utifrån sin konstnärliga bas bidrar med värdeskapande, kvalitet och förnyelse. Det är nyckelbegrepp som inte står i motsättning till tillväxt och konkurrenskraft. Istället är det nödvändiga perspektiv för att klara de stora samhällsutmaningarna. KKN löser givetvis inte alla stora frågor och inte heller alla inom detta fält känner igen sig när man använder näringspolitiska begrepp som tillväxt, innovation och konkurrenskraft. Rådet ger oss värdefulla insikter eftersom ledamöterna alla är verksamma inom detta breda fält och har den kunskap, kompetens och erfarenhet som krävs för att sätta KKN i ett sammanhang.

Hur går ni på Näringsdepartementet vidare efter 2012 då Handlingsplanens insatser är färdiga?
Nu kommer arbetet att fortsätta integrerat inom näringspolitiken och inte som ett utpekat projekt eller program. Det innebär att den kompetens som har utvecklats vid våra myndigheter Tillväxtverket och Vinnova kommer att fortsätta inom det övergripande näringsfrämjande uppdraget. Handlingsplanen har ju till exempel resulterat i att flera av landets inkubatorer har integrerat  konstnärliga kompetenser med andra verksamheter och samtliga regioner har utvecklat strategier för hur man ska samverka mellan näring och kultur i det regionala och lokala arbetet vilket självklart kommer att få betydelse för KKN i praktiken.

Ser du att satsningen på KKN kommer in i regeringens arbete för innovation och attraktionskraft?
Ja, det ser jag mycket tydligt. Båda dessa arbeten är egentligen plattformar för att förbättra förutsättningarna för innovation respektive attraktionskraft i Sverige. Det handlar om nya eller bättre sätt att skapa värden, nya lösningar på behov, utmaningar eller efterfrågan. Innovationsstrategin handlar om att skapa värde och då handlar det om såväl ekonomiska som sociala eller miljömässiga värden. Attraktionskraft Sverige å sin sida är en plattform för att stärka den lokala och regionala attraktiviteten. Det handlar om att Sveriges hållbara tillväxt inte enbart är beroende av näringslivets villkor utan också av de miljöer människor bor och verkar i.

Kommentera
6 december 2011 under Noterat | kommentera

Handlingsplan på engelska

Emma Emma

Sitter här i Rotterdam och har haft en lång dag av fantastiska intervjuer med OMA och Richard Hutten. Så himla intressant; inte minst att höra hur de sprider sina risker och hämtar inspiration genom att arbeta på många håll i världen.

I morgon ska vi träffa OMA:s vd för en ännu en sittning. Han är dessutom ordförande i Hollands motsvarighet till Rådet för kulturella och kreativa näringar – och var därför nyfiken på att ta del av den svenska handlingsplanen.

Men vi kunde inte hitta den på engelska någonstans. Är det någon som kan hjälpa till?
Var finns en engelsk version?

Kommentera
23 juni 2011 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Kulturrådet: ”Vi behöver fler kontaktytor”

Tobias Tobias

Eva Ottosson är utredare på kulturrådet och sitter bland annat med i en arbetsgrupp i EU som arbetar för  ”kulturindustrin och den kreativa industrin”. Gruppen hade sitt första möte under våren där Pier Luigi Sacco presenterade en modell för ”Kultur 3.0”.

Vad ska arbetsgruppen åstadkomma?
Medlemsländerna i arbetsgruppen ska ta fram en policyhandbok för beslutsfattare inom området kulturella och kreativa näringar. Arbetet handlar om hur medlen i EU:s strukturfonder kan användas strategiskt för att främja dessa branscher och deras spridningseffekter i hela ekonomin. Kort sagt – how to use the money.

Du har precis kommit tillbaka från senaste mötet. Vad pratade ni om?
Just nu befinner vi oss i en fas där vi ska bearbeta alla de goda exempel och rekommendationer som finns på området och ge konkreta förslag på program, strukturer och projekt som fungerat i olika länder. Handboken är ett verktyg för att snabba på överföringen av goda idéer.

Det står att ni vill öka medvetenheten om nyttan av en integrerad kulturpolitik i regional och lokal utvecklingspolitik. Vad innebär det?
Kultur börjar alltmer erkännas som en värdeskapande kraft – men det är viktigt att på allvar etablera detta synsätt så att kulturen inte blir en enkel måltavla för budgetnedskärningar vid nästa ekonomiska kris. Det finns bra argument i professor Pier Luigi Saccos rapport som tagits fram inför EU:s nästa strukturfondsprogramperiod och det är viktigt att förankra detta i den regionala och lokala utvecklingspolitiken. Kulturen kan inte avfärdas som en samhällsekonomiskt avskild sektor.

Skiljer sig det svenska perspektivet på något sätt från övriga länders?
Det är skillnad i mognadsgrad länderna emellan. I arbetsgruppen finns tre olika undergrupper, vilka ganska väl speglar denna skillnad i utvecklingen av KKN-området och diskussionen; att skapa förutsättningar för kulturnäringarna, att stärka villkoren för befintliga kulturföretag, samt spridningseffekterna från kulturnäringarna i den bredare ekonomin. Sverige befinner sig i ”stärkande” fasen/gruppen. Vi ser den absoluta nyttan av kreativa och kulturella branscher, men det är en bit kvar till att vi med självklarhet börjar tala om spridningseffekterna i den bredare ekonomin.

Har du fångat upp något som tycker skulle bidra till att förbättra diskussionen i Sverige om de kulturella och kreativa näringarna?
Vikten av en diskussion på tvären. Jag vet att en diskussion mellan näring, kultur, turism och andra områden pågår på olika nivåer i Sverige – men jag tror att många med mig ser ett behov av fler kontaktytor och tätare samarbeten. Den här arbetsgruppens existensberättigande är dialog och förankring. Det är så vi når målet; ökad medvetenhet om kulturens potential.

Kommentera
9 juni 2011 under Noterat | kommentera

Kultur och KKN i brittisk plan för tillväxt

red red

Sedan den brittiska regeringen meddelade på senhösten förra året att kulturrådets budget skulle minskas med 25 procent och konstrådets med 29 procent har rapporter om situationen för kulturen i Storbritannien under den senaste tiden varit minst sagt dystra. Tidigare i våras kom dock några positiva nyheter. I regeringens nya plan för tillväxt finns förslag för att skapa stöd till de kulturella och kreativa näringarna.

Det är dock fortfarande oklart vad ett sådant stöd skulle innebära. I planen nämns även att ett råd för KKN ska skapas med ledande personer från olika delar av sektorn. En nyckelfråga är tillgång till finansiering. Programmet med lärlingar inom KKN föreslås även att utökas och minska byråkratin när det gäller tillstånd för att arrangera livemusik.

I budgeten som släpptes samtidigt som tillväxtplanen framgår det att det personer som skänker tio procent av ett mottaget arv till välgörenhet eller kultur får tio procent avdrag på arvsskatten.

Kommentera
24 maj 2011 under Samtal | 5 kommentarer

Samtal/Christofer Sundberg: Det finns inget ni kan göra

Tobias Tobias

Avalanche Studios är ett av Sveriges mest framgångsrika datorspelsföretag. De sitter i samma hus som Tillväxtverket som koordinerar handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar. Det gör det hela ännu mer anmärkningsvärt att vd:n Christofer Sundberg inte hört talas om denna.

Men frågan är: behöver han ha höra talas om den?

Han verkar hur som helst inte tycka att en handlingsplan behövs — vilket också belyser skillnaden mellan olika företags perspektiv och branschföreträdarnas (se till exempel organisationen Dataspelsbranschen).

Vi besökte Christofer på Avalanche i fredags ihop med en grupp ryska tjänstemän som var i Sveriges för en fyradagars utbildningsstopp (se tidigare inlägg). Avalanche är intressant på många sätt, inte minst som entreprenörskapsexempel. Efter att ha kört det tidigare företaget i botten har Christofer med sin partner rest sig upp, sett en strålande tillväxt för att sedan varit tvungna att banta och anpassa sig. Sällan får man en så tydlig illustration på devisen förändring är normaltillstånd.

Ett handlingsprogram för kulturella och kreativa näringar är igång. Är det något som du har hört talas om eller påverkats av?
Nej det har jag inte hört talas om.

Finns det något som offentlig sektor kan göra för att förbättra förutsättningarna för Avalanche? Nämn i så fall de två viktigaste åtgärderna.
I dagsläget finns det inga sådana behov.

Datorspel har haft problem med piratkopiering. Ni har liksom många andra lanserat onlinespel som är gratis att ladda ner, men där man köper utrustning. Är datorspel på väg bort från fysisk försäljning?
Det lutar mycket åt det samt spel som streamas från en server, vilket skulle eliminera all piratkopiering. Det är en mycket bättre lösning än dagens kopieringsskyddade lösningar där man endast begränsar konsumenter som faktiskt köpt spelet och inte piraterna. Dessutom är piratkopieringen störst på PC-spel och där har hela branschen ett ansvar att designa spel för PC spelare och inte spendera pengar på konverterade konsolversioner, eftersom konsumenterna är så pass olika.

Sverige beskrivs som ett framgångsland inom datorspel. Varför är vi bra på detta?
Därför att vi har en teknisk kompetens som är överlägsen de flesta länder i världen samt att vi inte är rädda att ta ut svängarna rent designmässigt. Vi vill erbjuda något nytt och unikt, under tiden resten av världen fokuserar på uppföljare och spel som inte sticker ut i lika stor utsträckning, utan att för den skull inte vara dåliga på något vis.

Kommentera