Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
12 november 2012 under Samtal | 1 kommentar

SAMTAL/Giep Hagoort: Kreativa Europa är redan verklighet

red red

Holländske Giep Hagoort är forskare vid Utrecht School of the Arts där han framför allt intresserar sig för entreprenörskap inom de kulturella och kreativa näringarna. Hoogart ledde också arbetet med EU:s grönbok om de kulturella och kreativa näringarna och på onsdag, 14 november, talar han vid konferensen Ka-tziing i Göteborg som bland annat Nätverkstan är med och arrangerar.

Du ledde arbetet med EU:s grönbok om de kulturella och kreativa näringarna. Hur har processen fortsatt efter att grönboken publicerades?
Grönboken från EU-komissionen publicerades under våren 2010. Vår egen forskning för kommissionen om den entreprenöriella dimensinonen hos de kulturella och kreativa näringarna började dock redan 2008. Vår studie fokuserade på en bättre förståelse för kulturella och kreativa företag, särskilt de små och medelstora företagen, och hur de kan stödjas inom EU. Först publicerade vi en litteraturgenomgång där vi förklarade företagens särskilda kännetecken. Det följdes sedan av expertmöten, runda bords-diskussioner och kompletterande kvantitativ forskning.

Vår viktigaste slutsats var att småföretagen utgör 80 procent av det totala antalet av de kulturella och kreativa företagen. En stödjande infrastruktur måste dörför baseras på dessa kännetecken. Grönboken har följt den slutsatsen. Och flera organisationer har understrukit det angreppssättet när de har kommenterat grönboken, och i Europakommissionens förslag, Kreativa Europa 2014, går det att se att den aspekten fortfarande är synlig.

Slutligen har vi (Utrecht School of the Arts-HKU) publicerat den kompletta rapporten om den entreprenöriella dimensionen i december 2010.

Vilka är de ”heta frågorna” som rör de kulturella och kreativa näringarna i EU nu? Kommer KKN fortsätta att ta plats på agendan eller tar andra frågor över?
Då jag samlat in alla möjliga trender, utvecklingar och i nya studier – som vår egen forskningsrapport ”Pioneering Minds Worldwide” – observerar jag tre centrala frågor:

  1. Den dynamiska relationen mellan KKN och andra sektorer. På global, nationell, regional och lokal nivå har nya digitala lab och cross‑over-nätverk skapats, med ett fokus på innovation. I min egen omgivning ser jag ett växande samarbete när det gäller hållbarhetsfrågor, där konstnärer, designers och kulturella entreprenörer spelar en proaktiv roll.
  2. En växande politisk medvetenhet hos regeringar om en mer holistisk ansats när det gäller KKN. Att inte bara de ekonomiska aspekterna är viktiga, utan även social och geografisk samanhållning. Detta samlar nya grupper vid bordet att utarbeta nya aktiviterer uppifrån och ner och nerifrån och upp.
  3. Kreativa städer vill etablera ett europeiskt parnerskap med andra städer för att dela med sig av erfarenheter och kunskap, utbyta kulturella event och skapa ”lärandelab” (”Learning Labs”). Särsklit mellanstora städer är aktiva inom det här området. Vi är akademisk partner till flera europeiska städer som Colchester, Lille, Edinburgh och Hagen som arbetar tillsammans under den gemensamma rubriken Creative Urban Renewal (CURE). Vi har noterat ett ökat intresse för en stödjande urban infrastruktur med hjälp av kreativa näringar.

Med säkerhet kommer en kraftigt sammankopplad kulturell och kreativ sektor vara avgörande för EU och dess medlemsstater under de kommande åren.

Från ditt perspektiv, hur placerar sig Sverige internationellt när det gäller KKN?
Om vi talar om Sverige i ett internationellt sammanhang ser jag olika bilder. I 2011 års upplaga av det globala kreativitetsindexet – som Richard Florida utformat där hänsyn till alla möjliga indikatorer tas – är Sverige i topp och lämnar 81 länder bakom sig, med USA som tvåa och Finland på tredje plats. Jag vill gratulera Sverige till den positionen! Indexet behandlar dock inte forskning om KKN. Efter att ha sett de här siffrorna, har jag fått intrycket av att svenska forskare behöver stärka sin prestation. Jag saknar dem vid konferenser som handlar om entreprenörskap inom KKN. Jag saknade dem också i UNCTAD-rapporten från 2010. Eftersom Sverige placerar sig först i indexet måste de svenska forskarna sitta inne med väldigt intressanta berättelser!

Kommer Kreativa Europa att bli verklighet tror du? Vilka är de potentiella hindren?
Kreativa Europa – idéen, praxisen – och Kreativa Europa 2014 – EU-förslaget – är redan verklighet! Alla europeiska intressenter vill se ett starkt och kreativt Europa inom den globala kreativa ekonomin.

Ändå lider politiker av något som jag kallar för ”Europestress”: å ena sidan ser de Europa som en rik kulturell och kreativ kontinent, men å andra sidan tvekar de inför att skapa en stark politisk konstruktion för ett framtida Europa. Kanske är det EU:s medlemsstater som inte vill finansiera de kreativa ambitionerna inom EU, och det är ett stort hinder. Ett annat hinder är om vi enbart fokuserar på Europa, och glömmer bort att skapa starka nätverk på gräsrotsnivåer och ignorerar kulturella och kreativa ambitioner på dessa grundläggande nivåer.

Men som medlem av den urbana kreativa rörelsen ”City for Utrecht for Cultural Capital of Europé 2018”,  är jag optimitst när det handlar om att hantera dessa hinder.

Kommentera
28 mars 2011 under Noterat | kommentera

Svaren till EU:s grönbok om KKN analyserade

red red

Det är snart ett år sedan EU-kommissionen publicerade grönboken om kulturella och kreativa näringar och efterfrågade kommentarer för att utveckla framtida strategier. De 350 svaren som kom in under samrådstiden har nu analyserats.

Bland de viktigaste slutsatserna av analysen kan följande punkter nämnas

  • Det finns ett behov av att öka tillgängligheten till finansiering för företag inom KKN, framför allt för små och medelstora företag.
  • Det finns ett stort stöd för en bred syn på innovation som innefattar kulturbaserad kreativitet.
  • Aktörer som arbeter med lokal och regional utveckling måste öka deras stöd till kultur och dess angränsande sektorer som del i deras specialiseringsstrategier.
  • De kulturella och kreativa näringarna måste uppmuntras att experimentera, och att fullt ut utnyttja teknologi, särskilt IKT.
  • Fler möjligheter till multi‑disciplinära och gränsöverskridande kreativa samarbeten mellan kulturella och kreativa institutioner, alla sorters företag, universitet och forskningsinstitutioner måste tillhandahållas.
  • Upphovsrätt är viktigt för en rättvis belöning för kreativitet.
  • Läskunnighet måste främjas vidare.
  • Internationella samarbeten och utbyten måste stärkas ytterligare.

Ladda ned hela analysen av grönboken.

Kommentera
16 januari 2011 under Noterat | kommentera

Kulturnäringar i EU:s konkurrensrapport och strategiarbete

red red

Nyligen publicerade EU-kommissionen 2010 års konkurrensrapport där de kulturella och kreativa näringarna lyfts fram att ha särskild stor betydelse för Europas framtida utveckling. KKN beskrivs som en ökande källa för Europas tillväxt och utgör drygt tre procent av EU:s BNP och sysselsättning. Rapporten lyfter även fram KKN:s drivkraft för innovation generellt inom unionen. Det senare lyfts även fram i EU:s strategiarbete för 2020 för att bibehålla en konkurrenskraftig industribas inom EU.

Kommissionen har även kommenterat remissvaren på grönboken. Kommissionen säger att det viktigaste budskapet i svaren är att det behöver fokuseras betydligt mer på de kulturella och kreativa näringarna. Kommissionen säger att sårbarheten för de framför allt små- och medelstora företagen inom sektorn måste balanseras med “en kritiskt massa” av investeringar, smarta skatteförmåner, nya finansieringsmodeller och instrument för att skydda upphovsrätten. De nämner också att det kan vara användbart att utveckla ett gemensamt europeiskt handlingsprogram för företag inom sektorn.

Kommentera
1 oktober 2010 under Noterat | kommentera

350 synpunkter på grönboken

red red

Arbetet går vidare med Kommissionens grönbok “Att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn” [.pdf] som publicerades i våras och som Kulturekonomi sammanfattade. Remisstiden gick ut under sommaren och nu finns de 350 inkomna svaren tillgängliga på nätet – cirka 50 av dessa kommer från privatpersoner och övriga från olika organisationer.

Grönboken ska även ses inom det större sammanhanget för EU med framtagandet av en strategi för 2020 där kultur är en viktig pelare.

Kommissionen har nyligen även begärt in remissvar på det framtida kultur- respektive medieprogrammet som ska börja gälla efter 2013. Utformningen av de båda programmen befinner sig i tidiga skeden och samråden syftar till att få in åsikter om vilka mål som ska ställas, aktiviteter som ska genomföras och vilken typ av stöd som ska ges. Samrådet för kulturprogrammet är öppet till och med 15 december och för medieprogrammet går samrådstiden ut den 30 november.

Och apropå kreativitet… det här är hur den ansvarige EU-kommissionären Androulla Vassiliou presenterade grönboken.

Kommentera
15 juni 2010 under Analys, Noterat | kommentera

Whiteboard

Tobias Tobias

Igår i Linköping var det seminarium om Europeiska kommissionens grönbok om kulturella och kreativa näringar. Rapporten heter ”Unlocking the potential of cultural and creative industries” och man kan förstås fråga sig vad som låst sig och hur potentialen ser ut.

Remisstiden går ut 30 juli. Jag försökte — vilket var ett lätt jobb — få igång en diskussion om vad som är viktigt att tänka på. Vi var ungefär 30 personer från myndigheter, andra nationella organisationer, regionförbundet och kommuner på plats. Däremot vet jag inte om vi landade i något särskilt svenskt perspektiv eller kunde samlas kring konkreta förslag.

Om det var något som återkom var förslaget på hur samverkan kan skapas mellan kulturverksamheter och näringsliv (inklusive finansieringsmöjligheter), nämligen med aktivt arbetande med matchningsaktiviteter på lokal nivå, det vill säga ganska likt vad KK-stiftelsen vill skapa med sina mötesplatser.

Nedan är de punkter som jag skrev upp när alla fick möjligheten att framhålla en sak som de särskilt ville förmedla i ett remissvar. Det är förstås omöjligt att läsa vad som står där, men det var det igår också på plats — skyll på handstilen — så det är ingen skillnad. Men jag tyckte att bloggen behövde lite foton… nåväl, ni får försöka tyda om ni vill.

Kommentera
14 juni 2010 under Analys, Noterat, Rapport, Samtal | kommentera

Sverige i EU. Livesändning måndag morgon

Tobias Tobias

Idag leder jag ett seminarium i Linköping om Europeiska kommissionens ”grönbok” (green paper) för den kulturella och kreativa sektorn. Det livesänds klockan 09:30-10:30 här; och det går även att se i efterhand via den länken. (Ha inga större förväntningar på min spiritualitet. Det hela blir bara sakligt.)

Frågan är om det svenska laget med myndigheter och andra tongivande organisationer kan samla sig. Kanske bör man inte? Det kanske är bättre för vissa att samarbeta med europeiska intressegrannar. Seminariet arrangeras av Generator tillsammans med regionförbundet Östsam.

Vi har tidigare via analysbrevet spridit en sammanfattning av EU:s grönbok för kulturella och kreativa näringar. Tidningen Konstnären ställde också ett gäng frågor till mig. Det här är mina svar:

Betyder grönboken att EU har börjat få upp ögonen för de kreativa näringarna på ett nytt sätt?

Grönboken innebär en start på ett andra kliv för EU. Från att under några år börjat diskutera och fundera kan vi se grönboken som en seriös fördjupning. Men vi ska komma ihåg att en grönbok inte i sig innebär nya förslag, utan är ett diskussionsunderlag som pekar ut en riktning. Och riktningen är en del av Europas 2020-strategi, mot att Europa ska bli ledande inom innovationer. Över huvud taget hängs grönboken upp ganska mycket på den digitala utvecklingen och kopplas till utbildning och tekniska färdigheter generellt.

Hur har det sett ut tidigare? Har det funnits någon liknande satsning?

De här frågorna återknyter till det andra målet i den europeiska kulturagendan 2007, då kommissionen uppmanade EU att ta tillvara kultur som drivkraft för kreativitet och innovation inom ramen för Lissabronsstrategin. Dessutom en rad andra dokument och strategier som inte minst talar om bättre samverkan mellan kultur och andra politikområden. Notera alltså att vad den svenska kulturutredningen föreslog om aspektpolitik bara var en förlängning av det europeiska samtalet. Men framför allt har det ju bubblat på regional nivå i Europa. Många satsningar har på så sätt varit EU-finansierade, regionala projekt. Det hade varit märkligt om de här inte frågorna till sist inte landade också på kommissionens bord.

Varför bör EU satsa på de kreativa näringarna? Det är ändå en ganska liten del av hela ekonomin, 2,6 % av bruttonationalprodukten.

Det där beror på hur man räknar. Det ekonomiska bidraget är mycket större om man inkluderar indirekta effekter. Till exempel så skapar ju föreställningar, konstutställningar och andra evenemang turism som inte syns i de här siffrorna. Det ekonomiska värdet av industridesign ligger dessutom främst i hur andra produkter fungerar och säljer, inte i hur många som arbetar inom den egna sektorn. Sedan kan man också prata om kulturella värden och livskvalitet.

Du har tillsammans med forskaren Dominic Powell skrivit boken Creative Business och givit ut en rapport om de kreativa näringarna i Europa. Vilka platser är mest kreativa i Europa?

Det är omöjligt att säga vilken region som är den mest kreativa då kreativitet finns överallt och alla europeiska kulturer har rika och varierande kreativa traditioner. Däremot är det möjligt att förstå varför vissa platser är bättre på att dra nytta av deras kreativa och kulturella aktiviteter. Vad som blir synligt utifrån resultaten i rapporten är att Europas kulturella och kreativa näringar dras till några av de största städerna. Så London, Paris, Milano och Amsterdam är de största noderna där flest personer är anställda inom dessa sektorer. Men även Stockholm hamnar högt, faktiskt näst högst om vi ser på specialisering i förhållande till andra branscher.

Finns det speciella förutsättningar som skapar en extra kreativ plats? Vad är detta i så fall?

Det går att lära en hel del från historien och se vad som gjorde Florens framgångsrikt under renässansen. Kreativitet gynnas av god infrastruktur som skapar möjligheter för möten och handel, kapital, kunskapstradition, mångfald och viss instabilitet; det måste finnas en vilja att förnya sig. Om vi går till vår rapport och senare studier är det tydligt att en hög grad av specialisering är en nyckelfaktor.

Varför heter er bok ”Creative Business”? Vad är det för speciellt med ”kreativt företagande”?

Likheterna med vilket företagande som helst är faktiskt fler än skillnaderna. Vilken entreprenör som helst, inte minst uppfinnare, brinner ju för sin idé och sin produkt och vill visa världen vad man åstadkommit. Men möjligen är kreatörer mer inriktade mot skapandeprocessen och stannar ofta med den, medan andra företag är bättre på att bara se det som en del före marknadsföring och försäljning. Vad vi gör framför allt är att lyfta in exempel på företag som sysslar med böcker, musik, film, konst, mode och design. Det finns ju knappt några ekonomiböcker för kulturföretagare.

Undertiteln på boken är “10 lessons to help you build a business your way”. Vilka är era viktigaste råd?

Ha tålamod. Framgångshistorier brukar bara beskriva de senaste, lyckosamma åren, men den verkliga historien är nästan alltid längre och innehåller lika många misslyckanden som succéer.

Någonstans måste man ändå börja. Att testa och försöka och verkligen sätta igång och fortsätta är förstås det absolut viktigaste rådet för att åstadkomma något. Man kan inte heller nog underskatta vikten av kontinuitet i ett skapande. Tio rader per dag blir faktiskt en bok på två år.

Dessutom lyfter vi fram betydelsen av riktning och planering. Man bör inte bara jobba i sin verksamhet, utan också med den. Det handlar om att veta varför man gör saker, och att tacka nej till uppdrag när de inte följer vad man tänkt sig. Det handlar också om att bli bättre på att organisera så att man kan göra det man är bäst på, det vill säga inte bara bli fast i adminstration och kortsiktiga uppdrag som inte leder någonstans.

Vi diskuterar också kring gratisarbete och om vikten av att samarbeta med människor och organisationer.

Vad skulle du vilja se att EU-satsningen kom fram till? Vilken typ att satsningar skulle du vilja se?

Ärligt talat vet jag inte om så mycket behöver styras från EU. Det viktiga är att erkännandet därifrån finns och att de pekar ut några områden. Bland dessa tycker jag det är viktigt att låta kulturen knyta an till andra politikområden i högre grad och att stärka tillgången till finansieringen via olika åtgärder. Det finns också några skattetekniska problem att ta tag i för att harmoniera lagstiftningen mellan länderna.

Kommentera
2 juni 2010 under Noterat | kommentera

Seminarium om grönboken 14 juni

red red

Europeiska kommissionen publicerade nyligen en ”grönbok” (green paper) för de kulturella och kreativa näringarna. Det vill säga ett diskussionsunderlag inför EU:s framtida politik på dessa områden. Vi har sammanfattat och här kan du ladda ner vår sammanfattning av EU:s grönbok för kulturella och kreativa näringar.

Den 14 juni leder Tobias Nielsén ett seminarium i Linköping om ett svenskt perspektiv på grönboken. Seminariet arrangeras av Generator tillsammans med regionförbundet Östsam. Kan du inte närvara? Seminariet livesänds via webben klockan 09:30-10:30 här. Ladda ned inbjudan här för mer information och anmälan.

Grönboken innebär en start på ett andra kliv för EU. Från att under några år börjat diskutera och fundera kan vi se grönboken som en seriös fördjupning, säger Tobias Nielsén.

En av förslagspunkterna som tas upp i grönboken syftar till att skapa tillgång till finansiering.  Den handlar om betydelsen av att öka förståelsen hos investerare och banker om potentialen som finns i de ”immateriella värden” de kreativa och kulturella sektorerna bidrar med.

Exempel på åtgärder för att främja investeringsviljan är att:

  • hjälpa till med att hitta ett gemensamt språk för finansmarknaden och de kulturella och kreativa sektorerna.
  • samla expertis från flera sektorer för att bedöma företag och deras projekt för att bevilja lån.
  • utveckla former för ”gräsrotsfinansiering”.
  • inrätta en produktionsgarantifond på EU-nivå.

En annan punkt handlar om att bättre matcha färdigheterna inom den kulturella och den kreativa sektorn. Detta område handlar i huvudsak två punkter:

  1. Kartlägga vilka färdigheter som finns inom dessa sektorer.
  2. Kommunicera vilka dessa färdigheter är till funktioner som kommer i kontakt med dem, till exempel förvaltning, banker och finansinstitut och personer inom teknikföretag.

Detta kan göras genom att:

  • inrätta partnerskap mellan utbildningar och företag.
  • inrätta kuvösmiljöer eller inkubatorer.
  • utbilda personer på förvaltningar etc.
  • skapa coachingprogram där personer inom de kulturella och kreativa näringarna kan byta erfarenheter med varandra.
Kommentera