Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
12 november 2012 under Samtal | 1 kommentar

SAMTAL/Giep Hagoort: Kreativa Europa är redan verklighet

red red

Holländske Giep Hagoort är forskare vid Utrecht School of the Arts där han framför allt intresserar sig för entreprenörskap inom de kulturella och kreativa näringarna. Hoogart ledde också arbetet med EU:s grönbok om de kulturella och kreativa näringarna och på onsdag, 14 november, talar han vid konferensen Ka-tziing i Göteborg som bland annat Nätverkstan är med och arrangerar.

Du ledde arbetet med EU:s grönbok om de kulturella och kreativa näringarna. Hur har processen fortsatt efter att grönboken publicerades?
Grönboken från EU-komissionen publicerades under våren 2010. Vår egen forskning för kommissionen om den entreprenöriella dimensinonen hos de kulturella och kreativa näringarna började dock redan 2008. Vår studie fokuserade på en bättre förståelse för kulturella och kreativa företag, särskilt de små och medelstora företagen, och hur de kan stödjas inom EU. Först publicerade vi en litteraturgenomgång där vi förklarade företagens särskilda kännetecken. Det följdes sedan av expertmöten, runda bords-diskussioner och kompletterande kvantitativ forskning.

Vår viktigaste slutsats var att småföretagen utgör 80 procent av det totala antalet av de kulturella och kreativa företagen. En stödjande infrastruktur måste dörför baseras på dessa kännetecken. Grönboken har följt den slutsatsen. Och flera organisationer har understrukit det angreppssättet när de har kommenterat grönboken, och i Europakommissionens förslag, Kreativa Europa 2014, går det att se att den aspekten fortfarande är synlig.

Slutligen har vi (Utrecht School of the Arts-HKU) publicerat den kompletta rapporten om den entreprenöriella dimensionen i december 2010.

Vilka är de ”heta frågorna” som rör de kulturella och kreativa näringarna i EU nu? Kommer KKN fortsätta att ta plats på agendan eller tar andra frågor över?
Då jag samlat in alla möjliga trender, utvecklingar och i nya studier – som vår egen forskningsrapport ”Pioneering Minds Worldwide” – observerar jag tre centrala frågor:

  1. Den dynamiska relationen mellan KKN och andra sektorer. På global, nationell, regional och lokal nivå har nya digitala lab och cross‑over-nätverk skapats, med ett fokus på innovation. I min egen omgivning ser jag ett växande samarbete när det gäller hållbarhetsfrågor, där konstnärer, designers och kulturella entreprenörer spelar en proaktiv roll.
  2. En växande politisk medvetenhet hos regeringar om en mer holistisk ansats när det gäller KKN. Att inte bara de ekonomiska aspekterna är viktiga, utan även social och geografisk samanhållning. Detta samlar nya grupper vid bordet att utarbeta nya aktiviterer uppifrån och ner och nerifrån och upp.
  3. Kreativa städer vill etablera ett europeiskt parnerskap med andra städer för att dela med sig av erfarenheter och kunskap, utbyta kulturella event och skapa ”lärandelab” (”Learning Labs”). Särsklit mellanstora städer är aktiva inom det här området. Vi är akademisk partner till flera europeiska städer som Colchester, Lille, Edinburgh och Hagen som arbetar tillsammans under den gemensamma rubriken Creative Urban Renewal (CURE). Vi har noterat ett ökat intresse för en stödjande urban infrastruktur med hjälp av kreativa näringar.

Med säkerhet kommer en kraftigt sammankopplad kulturell och kreativ sektor vara avgörande för EU och dess medlemsstater under de kommande åren.

Från ditt perspektiv, hur placerar sig Sverige internationellt när det gäller KKN?
Om vi talar om Sverige i ett internationellt sammanhang ser jag olika bilder. I 2011 års upplaga av det globala kreativitetsindexet – som Richard Florida utformat där hänsyn till alla möjliga indikatorer tas – är Sverige i topp och lämnar 81 länder bakom sig, med USA som tvåa och Finland på tredje plats. Jag vill gratulera Sverige till den positionen! Indexet behandlar dock inte forskning om KKN. Efter att ha sett de här siffrorna, har jag fått intrycket av att svenska forskare behöver stärka sin prestation. Jag saknar dem vid konferenser som handlar om entreprenörskap inom KKN. Jag saknade dem också i UNCTAD-rapporten från 2010. Eftersom Sverige placerar sig först i indexet måste de svenska forskarna sitta inne med väldigt intressanta berättelser!

Kommer Kreativa Europa att bli verklighet tror du? Vilka är de potentiella hindren?
Kreativa Europa – idéen, praxisen – och Kreativa Europa 2014 – EU-förslaget – är redan verklighet! Alla europeiska intressenter vill se ett starkt och kreativt Europa inom den globala kreativa ekonomin.

Ändå lider politiker av något som jag kallar för ”Europestress”: å ena sidan ser de Europa som en rik kulturell och kreativ kontinent, men å andra sidan tvekar de inför att skapa en stark politisk konstruktion för ett framtida Europa. Kanske är det EU:s medlemsstater som inte vill finansiera de kreativa ambitionerna inom EU, och det är ett stort hinder. Ett annat hinder är om vi enbart fokuserar på Europa, och glömmer bort att skapa starka nätverk på gräsrotsnivåer och ignorerar kulturella och kreativa ambitioner på dessa grundläggande nivåer.

Men som medlem av den urbana kreativa rörelsen ”City for Utrecht for Cultural Capital of Europé 2018”,  är jag optimitst när det handlar om att hantera dessa hinder.

Kommentera