Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
10 januari 2013 under Bok | 2 kommentarer

Passionssamhället

Tobias Tobias

image

I den debattantologi som släpps i nästa vecka, ”Framtidsutmaningar: Det nya Sverige”, lanserar jag och Emma våra tankar om passion och innovation. Vi diskuterar kring det passionssamhälle som vi tycker oss se.

Det är tankar som grott i oss ett tag som vi nu äntligen skrivit ner. Det har gått snart två år sedan vi pratade om att vi skulle skriva en bok om ämnet. Vi har pratat tidigare om att skriva böcker ihop utan resultat (det har mest blivit gemensamma rapporter), men vem vet, kanske blir det här gången vi sätter oss ner.

Så här introducerar vi vårt kapitel:

Passion kommer bli allt viktigare både för individen som vill förverkliga sig själv och göra något meningsfullt, och för samhället, som måste hantera det och behöver passionerade människor för att utvecklas på bästa sätt. Hur väl man lyckas hantera passionspotentialen – det vill säga medborgarnas möjligheter att finna och förverkliga sin passion – kommer att bli ett allt större konkurrensmedel för ett land eller en plats.

Notera att vi inte argumenterar för att alla har rätt att få syssla med sin passion. Det finns också utmaningar kring detta. Kan det skapa en ineffektiv stress att man alltid ska syssla med det som gör en passionerad? Vad händer med de jobb som anses mindre attraktiva men som ändå måste göras? Den sistnämnda frågan tangerar diskussionen om det finns utrymme i ekonomin för att enbart syssla med sin passion.

Ändå är det tydligt att när verkliga framsteg sker så härstammar dem utifrån en vilja att åstadkomma något extraordinärt. Och den drivkraften hämtas nästan alltid i en passion för det man vill uppnå eller det man vill göra.

I vår debattartikel för SvD Brännpunkt från november är vi också inne på en ytterligare dimension, nämligen att vi hittar många av de här passionsföretagen inom de kulturella och kreativa näringarna. Genom att förstå företagen i de här branscherna så skapar vi även manualer för den riktning som företagandet tar över huvud taget, det vill säga mot en passionsekonomi.

Kapitlet ”Passion och innovation” kan även köpas separat som e-singel (bland annat via dito). Boken är för övrigt den första på Volantes nya förlag 8tto som har skapats för samarbeten och inriktat mot samhällsfrågor och debatt.

Emma var även inne på det är temat på sitt föredrag på Generator-konferensen i Gävle i november:

Många kapitel i boken ”Framtidsutmaningar” är läsvärda. Helt ärligt så har läsningen av vissa kapitel givit mig en oerhört bra översikt över viktiga utmaningar framåt. Vad gäller kultur så missa förstås inte kapitlet om det nyskapande kulturlivet och samhället av Stina Westerberg, till vardags generaldirektör på Statens musikverk.

Se även Svenska Dagbladets recension (som kom en vecka före utsatt recensionsdatum).

image

 

Kommentera
23 november 2012 under Samtal | 1 kommentar

SAMTAL/Jan Lundin: Stor potential att samarbeta mer mellan kultur- och besöksnäringen

red red


Jan Lundin har en lång erfarenhet inom resebranschen och är numera vd för Rese- och Turistnäringen i Sverige, RTS. Där arbetar han framför allt med utvecklingsfrågor, bland annat inom ramen för TRIP Turistnäringens Utvecklingscenter. Jan Lundin är en av huvudtalarna på Generatorkonferensen i Gävle på måndag.

Du är vd för RTS som bland annat är ansvariga för Turismens utvecklingscenter. Vilka kommer de viktigaste frågorna att vara för Trip framöver?
Att engagera fler aktörer från olika discipliner i gemensamma utvecklingsprojekt som gynnar företagandet. Att utveckla den gemensamma mötesplatsen TRIP.SE (en väg in för offentliga och privata aktörer) med fler användare, verktyg och forum. Fokus är att utveckla turistföretagandet i Sverige och att driva utvecklingen inom prioriterade områden: tillgänglig infrastruktur, investeringar och entreprenörskap med fokus på att utveckla nya innovationsmodeller, mötesplatser och samarbeten. Under 2013 tar vissa projekt ett nordiskt perspektiv där än fler aktörer kan engageras och bidra till utvecklingen.

På vilket sätt har kulturnäringarna betydelse för turismnäringarna?
Kulturnäringarna har en extremt stor betydelse för utvecklingen och är för oss en del av turistnäringen. Historia, kultur etcetera är några av de mest utmärkande reseanledningarna för våra besökare i Sverige.

Hur kan samarbetet mellan dessa näringar förbättras?
Det finns mycket att göra. Vi kan använda ett gemensamt forum via befintliga trip.se för utbyte av erfarenheter och information. Det är även viktigt att se över möjligheten för gemensamma utvecklingsprojekt, mötesplatser, analyser och rapporter.

Vilka hinder ligger i vägen för att ett sådant samarbete ska lyckas?
Stuprörstänk är boven. Vi kommer inte långt om olika aktörer bevakar sitt eget område istället för att dela erfarenheter och verka för att bygga en gemensam och större marknad.

Kommentera
22 november 2011 under Analys, Noterat | kommentera

Ett nytt synsätt har slagit igenom

Tobias Tobias

Ibland sker skiften så gradvis att man knappt märker det. Men på senaste Generatorkonferensen blev en sak tydlig: fokus låg på kulturella och kreativa näringar som motor i samhället, inte branschernas egen tillväxt.

Tydligast blev det genom att de två huvudtalarna snarare betonade de indirekta effekterna. Pier Luigi Sacco menade att det är fel att försöka ringa kulturella och kreativa näringar som en sektor. I stället utgick han från effekter som kultur bidrar med och framhöll betydelsen av deltagande (se hans rapport om kultur 3.0). Faktiskt väldigt lik kulturutredningens diskussion om aspektpolitik. Göran Cars utgår från samhällsplaneringshoristonten och underströk kulturens roll för attraktivitet, i en ganska generell omvärldsanalys som tar upp hur vi allt mer och hur och varför vi väljer platser.

Även Sven-Olof Bodenfors, ordförande för regeringens Råd för kulturella och kreativa näringar, höll fram betydelsen av indirekta värden när jag höll en presentation om musikstatistik häromveckan.

Något började hända för fyra-fem år sedan. Kulturella värden betonades i allt högre grad, inte enbart ekonomisk tillväxt i några branscher. Själv skrev jag ett blogginlägg för fyra år sedan att flera tongivande rapporter inte främst var ekonomiska rapporter, men de kom ändå att tolkas som sådana under en period, bland annat EU-rapporten ”The Economy of Culture”.

Själv tycker jag utvecklingen är bra. Det är viktigt att erkänna att alla små kulturverksamheter och kulturföretag — så kallade livsstilsföretag — snarare bidrar med annat till samhället än att vara ”nya företag” eller ”tillväxtföretag”.

Jag antar att den här tolkningen av kulturella och kreativa näringar också kan förklaras att många regioner, särskilt de med låg befolkningstäthet, har svårt att känna igen sig i diskussionen om tillväxtföretag. Däremot vill de stärka attraktiviteten och hitta alla möjliga jobb som går att finna.

Vad som förvillar är förstås en fundering om vad som då egentligen är nytt (förutom ordvalen). Mitt svar är att det trots allt inom kultur- och underhållningsindustrin finns företag och marknader som varit värda större uppmärksamhet. För det finns också finns företag inom den här sektorn som verkligen vill och kan växa, eller som redan är stora — tänk Spotify, Bonnierkoncernen eller tv-produktionsbolag — även om inte alla kulturbaserade eller ”kreativa” företag ser ut så. Det gäller bara att nyansera diskussionen.

Kommentera
9 november 2011 under Noterat | kommentera

Vårt seminarium om att mäta

Tobias Tobias

Generatorkonferensens andra dag i Norrköping i nästa vecka (kl 11.15) håller jag och min nya medarbetare Linda Portnoff i ett seminarium om mätningar.

Linda kommer direkt från redovisningsinstitutionen på Handelshögskolan och tänkte koppla erfarenheter därifrån till satsningar på kulturella och kreativa näringar. Hon har skrivit en avhandling om musikbranschens styrningsproblematik, och hon kommer att berätta kort om den samt prata om samband mellan strategier, mål och mått och ge exempel på hur man kan visualisera dessa samband.

Om man vill synliggöra och mäta svårmätbara processer och aktiviteter, hur ska man göra rent konkret? Vilka mått ska man ha? Hur många nyckeltal ska man ha?

Till vår hjälp har vi Robert Stasinski, curator, skribent och en av författarna till den uppmärksammade Timbrorapporten ”Noll koll”, samt Carin Karlsson, Regionförbundet Södra Småland, och en av personerna i det stora EU-projektet Creative Growth.

Något sker just nu när vi pratar mätningar — och många är involverade. Jag sitter ju själv i Insynsrådet till Myndigheten för kulturanalys och följer över huvud taget olika diskussioner om vad samverkansmodellen innebär för mätningar. Samtidigt är vi många som funderar över hur man kan komplettera de ekonomiska mått som ofta används liksom de variabler som ska uppnås under EU-projekt.

Läs gärna tidigare blogginlägg:

-

Kommentera
9 november 2011 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Kai Piippo: ”Ljus är viktigt för attraktion och välbefinnande”

red red

Kai Piippo är ljusdesigner och grundare av företaget Ljusarkitektur som bland annat arbetar med att ljussätta offentliga miljöer. Piippo är en av talarna på Generator-konferensen där han kommer prata om hur ljus kan väcka intresse för en stad och bidra med positiva sociala aspekter.

Hur kan ljus användas för att skapa intresse för en stad eller region?
I vår mörka del av världen är ljus en viktig faktor för att skapa attraktion, välbefinnande och en profilering av en stad eller region. För det första genom en medveten ljusdesign kan ljus användas i de offentliga rummen på ett sätt som tar tillvara alla hållbarhetsaspekter, i synnerhet de sociala. Då krävs det en medvetenhet och att ha en tanke med med all den belysning man har i sin kommun eller stad för att kunna satsa på rätt sätt. Idag är det inte så utan man ljussätter ofta utifrån bilismen istället för människan. För det andra kan ljus skapa intresse genom ljusevenemang där ”Lights in Alingsås” är ett exempel.

Vilken kunskap finns det idag om ljus som en möjlighet för design?
Man behöver en samlad idé eller vision om vad man vill efter att solen gått ner. För att uttrycka sig lite hårt planerar man idag för sommarmånaderna och sedan när klockan blir fem i oktober så går folk hem, och stadskärnorna dör. Man behöver fråga sig hur man kan lyfta fram det som är vackert och framför allt finns det en koppling till att skapa en trygg miljö. Vi är i början av det man kan göra, att jobba med ljus är en lång process där en anläggning byggs och sedan sitter uppe i 20 år, men det är inte av eller på längre utan man kan styra ljuset på ett annat sätt.

Finns det några städer som arbetar aktivit med en ljusstrategi?
Glädjande nog är det fler och fler städer i Sverige som arbetar aktivt med detta. Frankrike är ett föregångsland där mer än 100 städer arbetar med att utföra en ljusplan. Och i Luzern, i Schweiz, har de en lag på att en ljusdesigner ska vara involverad i detaljplanearbeten. Men det är egentligen först nu som den nya tekniken med styrsystem gör det möjligt att skapa flera olika scenarior och stämningar. Det handlar också om energibesparing där exempelvis Oslo har sparat 60 procent av energin med sitt nya styrsystem.

Upplever du att du arbetar i ett slags mellanrum mellan konst och företagande?
Ljus kan tangera vid det konstnärliga men samtidigt handlar det om något basalt, att ljussätta för att se. I och med att man kan göra mer idag måste man få till fler samarbeten mellan företag, politiken och kulturen och så vidare så att alla strävar åt samma håll. Nästan alla har en åsikt om ljus så det gäller att nå ett kompetenslyft inom området. Därför är det väldigt viktigt att starta dessa samarbeten innan man sätter igång med att ta fram en ljusplan.

Kommentera
16 september 2011 under Noterat | kommentera

Generatorkonferensen 15-16 november

red red

Den årliga Generatorkonferensen som fokuserar på de kulturella och kreativa näringarna äger i år rum i Norrköping den 15-16 november. Årets konferens har ett tredelat tema och nytt för i år är att några utländska aktörer även har bjudits in varför delar av programmet är på engelska.

Under det första temat, ”Vid kärnan till kreativitet”, ligger fokus på de som är verksamma inom KKN och talar gör bland annat The Ark och arkitekten Kai Piippo. Det andra temat, ”Kreativitet – en värld av möjligheter”, berör hur KKN kan bidra till samhällsutveckling och trender på området. Talar gör bland annat professor Pier Luigi Sacco som myntat begreppet Kultur 3.0 som betonar kulturellt deltagande. Det sista temat, ”Det är såhär vi gör det. Människor och metoder”, fokuserar på hur KKN kan utvecklas och hur man kan skapa möten. Talar gör bland annat professor i urbanforskning Göran Cars. Du kan läsa mer om talarna här.

I programmet finns det även några öppna platser där det är meningen att deltagarna ska ha möjlighet att komma med förslag om inspirerande projekt som kan tas upp på konferensen.  Kom in med tips och diskutera på Generators Facebook-sida.

Anmälan till konferensen kan göras här.

Kommentera