Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
1 december 2010 under Analys | kommentera

Kulturen saknar ett helhetssystem

Tobias Tobias

Till oktoberutgåvan av tidningen KulturSmockan, utgiven av Sveriges Musik- och Kulturskoleråd (SMoK) skrev jag krönikan som återpubliceras nedan. Den som hört mig prata om bredd och elit apropå FUNK-modellen känner igen sig. Jag jämför även här med idrottsrörelsens bredd som länkas samman med den professionella verksamheten.


I idrottens värld är det självklart att bredden skapar bättre förutsättningar för att utveckla en elit. Men inom kulturen saknas ett helhetssystem.

Det var i svettdoftande omklädningsrum och på olika idrottsplaner som jag framför allt spenderade min ungdom. Det kunde vara två träningspass i två olika idrotter samma eftermiddag och ytterligare en träning i en annan sport dagen efter. Möjligheterna var enorma i den lilla småländska småstad som jag växte upp i.
Ibland gick det ganska bra för mig. Jag var med i landskapsteamet i tennis, testspelade i olika zonläger i fotboll och var med i pojklandslagstruppen i bandy.
Det fanns olika system som innebar att även i en liten stad fick jag chansen att ta mig vidare, fortsätta och gå vidare igen. Om jag hade talang och disciplin nog att träna. För möjligheter fanns. Det fanns fotbollsplaner, tennisbanor, bandybana och hockeyrinkar. Det spelade inte heller någon roll vilken bakgrund du kom ifrån, men det ska sägas att möjligheterna för pojkar var – och, gissar jag, ännu är – mycket större för pojkar än för flickor.
Men i de fall det finns verksamheter är de lokala, ideella föreningarna kopplade till distriktsförbund som i sin tur hänger ihop i en nationell organisation. Det är ett rutnät. Från lokalt till nationellt och där olika idrotter samsas sida vid sida i hallar och ytterst i en sammanhållande riksorganisation, Riksidrottsförbundet. Till politikerna kan de gå med en röst och säga att se här hur många som är aktiva inom idrotten och se hur mycket som vi tillför. Ska ni inte satsa på oss?
Talanger är gissningsvis spridda över landet. Det är från det perspektivet inte märkligt att ungdomsidrotten erbjuder en sådan välsnitslad bana till den professionella sporten. Att även en Zlatan kan upptäckas och inte förbli en oupptäckt hemlighet på en bakgård i Rosengård.
Men hur många Zlatans missar inte kulturen genom att inte vara i närheten av samma holistiska synsätt?
Det är kulturområdet som jag ägnat det senaste decenniet åt att studera. Min specialitet har varit ekonomiska analyser av kultursektorn – och jag har både kunnat ta fram egna siffror och sett utländska, liknande undersökningar som alla säger samma sak: kulturens effekter och värden är mycket stora, utöver den viktiga roll som kulturen spelar för öppenhet och demokrati, liksom att bidra till att människor förstår sig själva och sin omgivning. Lägg till de goda effekterna på hur vi mår som uppstår när vi både tar del av och själva sysslar med kultur, främst ihop med andra.
Därför borde det vara självklart med satsningar som för det första ger alla barn och unga möjligheten att intressera sig för kultur, för det andra att se till att det finns möjligheter att öva (replokaler, utbildningar, testverksamheter, möjligheter att låna utrustning) och visa upp sig (scener, evenemang, distribution), och för det tredje insatser som fångar upp och möjliggör talanger.
Resonemanget är enkelt. Inga tennisbanor, ingen Björn Borg. Inga replokaler eller klubbscener, ingen Håkan Hellström.
Från ett kulturpolitiskt perspektiv finns inget viktigare än att unga blir intresserade av kultur. Kultur är ett typexempel på s.k. förvärvad smak, vilket innebär att den utvecklas över tiden men måste erövras först. Att något sådant sker senare i livet är mycket mindre troligt. Det innebär att om nya generationer växer upp som kulturintresserade – både av att medverka och ta del – läggs grunden för ett samhälle som fortsätter att präglas av kultur. För denna nya generation kommer ju ta beslut i den riktig som stimulerar sådan framväxt.
Från ett ekonomiskt perspektiv är detta också en viktig strategi. Kulturnäringarna är idag erkända för sin ekonomiska betydelse och hur ska nya inkomstbringande stjärnor och företag skapas utan att nya talanger fångas upp och utvecklas?
Det har de senaste åren börjat smyga igång några satsningar som utgår från att överbrygga vissa av glapp som finns idag, inte minst mellan kvalificerad amatör och professionell nivå. Jag har själv också varit med och utvecklat FUNK-modellen som betonar kulturens betydelse för att skapa tillväxt och utveckling. För att illustrera denna modell använde vi en liggande tratt, som beskrev hur personer kunde röra sig från bredd till spets, från kulturbredd till marknadselit.
Men för barn och unga kan fortfarande enormt mycket göras – och idrottens sätt att organisera sig ger oss en hel del förslag på vad. Idag lämnas alltför stor potential åt slumpen.

Kommentera
30 oktober 2008 under Noterat | kommentera

På plats i New Orleans

Tobias Tobias

Svensk modell på export till USA, skriver Realtid.se idag.

Och nu har den svenska delegationen landat i New Orleans för att delta vid World Cultural Economic Forum. Putte Svensson och Lars-Erik Rönnlund – båda bakom bland annat Rock City i Hultsfred – ska berätta om FUNK-modellen.

Jag skrev häromdagen på bloggen att boken om modellen översatts till engelska. Då har vi valt att översätta ”FUNK” till ”ERIBA”.

Döm själva hur det funkar – här finns boken i digital version (pdf, 3 Mb): theeribamodel2008.pdf

PS. Om någon reagerar på bildtexten… ”funky funky but chic” på Realtid.se. Reporterns förklaring är denna:

Kommentera
24 oktober 2008 under Noterat | 1 kommentar

NYHET: FUNK-boken utgiven på engelska

Tobias Tobias

Nu kan vi släppa nyheten att KK-stiftelsens bok om FUNK-modellen har översatts till engelska. Jag är stolt författare (och producent).

Har ni någon gång varit med om att öppna en kartong och känna den där doften av nytryck. I dag kom två kartonger med boken till kontoret i Gamla stan. Jag är hängiven utvecklingen inom ny media, men jag har ett ännu längre kärleksförhållande till papper.

Dessutom: Blindprägling på omslaget. Bokstäverna höjer sig och känns. Stark, djup brandgul färg på omslaget (mer ”brand” än ”gul” jämfört med den svenska utgåvan, för er som sett den).

Boken ska till World Cultural Economic Forum i New Orleans i nästa vecka, dit den svenska förklaringsmodellen från Hultsfred om kultur och ekonomi ska spridas. Från musikfestival till policyramverk – det är en bra story.

Anledningen är att grundarna av FUNK-modellen, Putte Svensson (Rockparty/RockCity) och Lars-Erik Rönnlund (numera Hultsfreds kommun), är inbjudna dit och bildar en svensk delegation med tjänstemän från ambassaden i Washington och Regionförbundet i Kalmar län. (Själv ska jag göra något ännu mer spännande: förhoppningsvis välkomna mitt andra barn till världen.)

FUNK står för Forskning, Utbildning, Näring och Kultur – och tar bland annat upp hur kultur och upplevelseindustrin (eller egentligen kulturnäringarna) hör ihop.

På engelska har modellen fått namnet ERIBA. Det var ingen lätt uppgift att översätta akronymen, men tack vare översättaren Katherine Stuart i Australien kom vi fram till Education, Research, Industry, Business och the Arts/culture. Jag har hela tiden röstat för att en översättning av ”FUNK” har varit nödvändig, men FUNK med sina assocationer har varit svåröversatt. ERIBA låter ju som spanska arriba, på engelska ungefär let’s get going eller på svenska ”upp och gå!”.

Boken heter The ERIBA model – an effective and succesful policy framework for the creative industries och kommer kunna beställas kostnadsfritt från KK-stiftelsen. Jag kommer också lägga ut en pdf-fil här på bloggen.

Samtidigt, det här inlägget känns lite världsfrånvänt en dag som denna då börsen rasar igen och USA-börsen kanske inte öppnar. Allting hänger ihop och något om finanskris står inte i boken. Tur att bloggen finns. Jag ska återkomma mer kring ytterligare funderingar hur finanskrisen påverkar kulturekonomin.

eriba-model.jpg
Kommentera
25 januari 2008 under Noterat | kommentera

Årsbok för upplevelseindustrin

Tobias Tobias

Nätverket för upplevelseindustrin står bakom ”Nybyggarna ’08: Upplevelseindustrin 2008″ som släpptes i veckan. Jag och Anders Sjöstedt har sammanställt och skrivit.

Rapporten är dels en uppdatering av förra årets rapport ”Nybyggarna”, som byggde på sammanställningen som jag gjorde av tillväxtförslag för olika branscher i upplevelseindustrin och de kreativa näringarna. Resultaten härstammade från de ”FUNK-processer” som skedde på sju olika platser 2006-07 – för att sammanföra aktörer från forskning, utbildning, kultur och näringsliv för att gemensamt staka ut en riktning och för att skapa bättre samverkan även framåt. 400 personer deltog totalt.

(mer…)

Kommentera
17 januari 2008 under Noterat | kommentera

Roskilde får FUNK-centrum

Tobias Tobias

Det blev klart igår att nya statliga Center for Kultur- og Oplevelsesøkonomi i Danmark förläggs till Roskilde. 50 miljoner i startinvestering. Jag har själv varit på universitet där och mycket sker som är intressant, inte minst utbildningar.

Ett av syftena med centret är tätt samarbete med forskning och utbildning. (Det blir därmed ett s.k. FUNK-centrum.)

Kommentera
9 januari 2008 under Noterat | kommentera

Förutsättningar för framgångsrika kulturnäringar

Tobias Tobias

Handelsministern Ewa Björling sammanfattade delvis väl i sitt tal i måndags om vad politiken kan göra för kulturnäringarna och upplevelseindustrin. Hon talade i samband med ”utdelningen av Sverigefrämjarpriset för utomordentliga insatser för främjande av svensk musik i utlandet”.

Men hon har fel på en viktig punkt. Det viktigaste för att skapa förutsättningar för musikbranschen är inte att det är ”lönsamt att arbeta och driva företag”. (mer…)

Kommentera
5 december 2007 under Noterat | kommentera

En akademi för amatörkulturen

Tobias Tobias

Att inte tro på nyttan med amatörkultur är som att sluta tro på ungdomsidrott eller friskvård.

Det innebär inte att vi ska släppa alla krav på professionell verksamhet och höjd om vi talar offentliga subventioner av kulturen.

Men idag har bilden av amatörkultur varit snäv. Den har innehållit studieförbunden och körerna och ibland lite barn och ungdom. Ett av kraven från Amatörkulturens samrådsrådsgrupp (ax) är också att inte alla pengar till amatörkulturen måste gå via studieförbunden.

Och nu på morgonen dyker jag på oktobernyheten att Svenska amatörkulturakademin har invigts. Ledamöter är bland andra Jonas Bjälesjö, forskare i Hultsfred (och medredaktör för den av Emma hyllade ”Kulturell ekonomi”), och artisten Magnus Uggla.

Kommentera
19 oktober 2007 under Noterat | kommentera

KK-stiftelsen satsar vidare

Tobias Tobias

Sent igår eftermiddag blev det klart att KK-stiftelsen, med 24 miljoner kronor totalt för två år, fortsätter med och växlar upp satsningen som de startade: de åtta mötesplatserna för upplevelseindustrin och Nätverket som de bildar.

Alltför lite säger jag i SVT Kulturnyheterna ikväll.

Här är pressmeddelandet enligt Newsdesk… (mer…)

Kommentera
10 oktober 2007 under Noterat | kommentera

Re: Kultur som grundforskning

Tobias Tobias

Liknelsen med grundforskning är bra. Jag håller med Emma (nedan) och är också glad att näringsministern gick igång på den, liksom att mötet ägde rum. (Då ska vi dock veta att det här sker långt efter att många, många länder har presenterat gränsöverskridande program för kultur, utbildning och näring.)

Jag brukar själv använda den här bilden, men med poängen att både grundforskning och tillämpad forskning behövs. Förhållandet är det som ligger till grund för FUNK-modellen och illustreras av tratten nedan. Ett brett kulturliv (tänk: grundforskning) behövs för att stimulera och anlägga en grund för kulturindustrin/kreativa näringarna/upplevelseindustrin (tänk: tillämpad forskning).

Medan grunden alltså är mer experiment- och utbudsstyrd är den ”tillämpade kulturen” mer efterfrågestyrd. Men utan grundforskningen, inga nya stora innovationer. (mer…)

Kommentera
3 oktober 2007 under Noterat | kommentera

En musikfond också

Tobias Tobias

På en seminariedag i Umeå där norra Sverige snackade ihop sig om kreativa näringar inför Bryssel i nästa vecka. Fick bland annat lära hur långt fram Skellefteå är inom digital medieproduktion.

Fick också höra om BD Pop, ett utvecklingsprojekt vars syfte är att stimulera musikbranschen i Norrbotten (BD är länsbokstäverna för Norrbottens län). Aron Tideström berättade att de hade sneglat på Filmpool Nord, vilket är intressant. Jag har länge undrat varför det i Sverige inte bildats initiativ liknande filmfonder för andra sektorer, eftersom argumenten för en filmfond direkt kan appliceras på andra kreativa näringar. Aron konstaterade (lite hårddraget): ”Det finns satsningar för alla andra kulturformer. Men inte popmusik.” (mer…)

Kommentera