Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
25 februari 2011 under Noterat | kommentera

Grattis Film Stockholm 10 år

Tobias Tobias

Igår hade resurscentret Film Stockholm tioårsfest på Tvålpalatset och jag var där för att säga stort grattis. Den förhållandevis lilla, landstingsfinansierade verksamheten har varit oerhört intressant att följa. Historien om den visar motståndet då ett ”nytt” område försöker sig tränga sig in i kulturbudgeten, hur även små frågor kan bli politiska symboler och hur mycket man faktiskt kan åstadkomma med små medel. Kolla in  Filmbasen till exempel.

Till Film Stockholms jubileumsskrift skrev jag de här raderna:

Vissa saker känns. Engagemanget för film och kultur hos Film Stockholm känns. Lägg till en initiativkraft som förmår skapa strukturer och du har en mycket viktig organisation.

För det är inte självklart för en förvaltningsenhet att vilja saker, snarare tvärtom. Det finns ju ett uppdrag i grunden som ska utföras. Varför göra mer?

Men Film Stockholm har alltid imponerat genom att slänga bort de närsynta glasögonen som tyvärr är vanliga inom kulturpolitikens domäner. I stället har de identifierat vad som egentligen behövs och därmed gått utanför sin absoluta närhet.

Jag kom i kontakt med Film Stockholm – det var Ulf Andersson-Greek som sökte upp oss – för sju år sedan då tankarna på en filmfond för huvudstadsregionen började formas. Vi tog fram en rapport om filmproduktion i storstäder (”Filmen och staden”) som visade att det inte bara är i landsbygden som stödstrukturer behövs och finns. Även New York arbetar aktivt för att stimulera film- och teveproduktion. Senare tillkom också Filmregionen Stockholm–Mälardalen som en egen organisation.

Denna rapport följdes sedan av ”Film utanför filmen” som pekade på filmens släktskap med andra branscher. Också den ett exempel på något som Film Stockholm tyckte saknades i diskussionen, inte minst aspekten att film är både kultur och näring. Med den rapporten började vi arbeta med Kerstin Olander.

Men trots ett aktivt och utåtriktat arbete har Film Stockholm främst sin huvuduppgift att fungera som resurscentrum. Jag tycker att det är en oerhört viktig uppgift. Alltför ofta glöms helheten bort i kulturpolitiken. Det är så lätt att ta för givet att nya talanger bara uppstår för att det är många som har de där drömmarna om att förverkliga sig själva och gå i sina förebilders fotspår. Men medan idrotten har en välkrattad struktur för att ta hand om både bredd och elit, har inte minst filmen saknat en struktur där talanger, i brist på bättre ord, kunnat få chansen att utvecklas. Film Stockholms sajt och mötesplats för unga filmare, Filmbasen, är ett exempel på en välfungerande verksamhet som med knappa medel åstadkommer väldigt mycket.

Så grattis Film Stockholm till de tio första åren. Men ingen vet bättre än ni att arbetet bara börjat.

Kommentera
2 februari 2011 under Noterat | kommentera

Norge öppnar upp för kvotering för filmstöd

red red

I Norge liksom i Sverige är det ett problem att kvinnliga filmare har svårt att komma fram inom filmbranschen. Norges kulturminister, Anniken Huitfeldt, har därför öppnat upp för att kvotera in kvinnor för att få en jämnare fördelning mellan könen.

-Lika många kvinnor som män går ut från filmskolan, så talangerna finns där ute. Jag är beredd att använda könskvotering som politiskt verkningsmedel för att nå målet på 40 procent, säger kulturministern till NRK.

Det norska filminstitutet ska utreda hur en sådan kvotering skulle kunna genomföras i praktiken. Förslaget har fått blandad reaktioner inom branschen där en del ser det som nödvändigt under en övergångsfas och andra oroar sig för att de bästa projektet inte kommer att få stöd.

Kommentera
23 september 2010 under Analys, Noterat | kommentera

Kulturens kraft för regional utveckling ifrågasätts

Tobias Tobias

Kulturens kraft för regional utveckling är temat för en antologi som behandlar sambanden mellan kultur och regional utveckling. I veckan kom en kraftfull kritik av denna typ av argumentation genom SVT:s Uppdrag Granskning Kultur (UGK). Programmet handlade om Film i Väst (FIV) som arbetar för att utveckla filmbranschen i regionen och investera i filmproduktioner. Kritiken i reportaget mot FIV är hård och handlar framför allt om att avkastningen i de kalkyler som Film i Väst tar fram är felaktiga.

Redan innan programmet sändes skickade FIV ut ett informationsbrev med invändningar. Framför allt riktas invändningar mot att UGK valt att mäta skatteintäkter och inte bruttoregionalprodukten (BRP) för att bedöma satsningarnas effekter. Ett grepp som i sin tur fick UGK att anlita nationalekonomen Joakim Johansson (WSP) att göra en bedömning av de olika metoderna. Johanssons slutsats var att båda mätmetoderna innehåller brister.

Jag har ju själv funderat kring mätningar (se exempelvis ”Film utanför filmen” och ”Allt räknas”) och kan konstatera att det är komplext, och måste betraktas på så sätt. Det går inte bara att begränsa till enstaka projekt och studera avkastningen enbart från dessa. Däremot måste förstås skattebetalarna kunna förstå hur de får valuta för sina satsade pengar. Så om inte oberoende utvärderingar finns så bör sådana tas fram.

Kommentera
14 maj 2010 under Noterat | kommentera

Salander och Bond

Tobias Tobias

Filmens roll har i samhällsplaneringen kommit att handla mycket om besöksnäring, profilering och sysselsättning. Jag har själv i några rapporter undersökt och resonerat kring detta, senast med rapporten ”Allt räknas — om rabatter och erbjudanden till filmproduktion i Europa”.

För den som är intresserad av frågan rekommenderas ett seminarium i Nynäshamn 27 maj. Turisteffekten av film diskuteras, bland annat med produktionschefen för senaste Bondfilmerna på plats, Sue Hayes.

Frågan är dock komplex och jag hoppas att detta kommer till uttryck. Bland annat är det inte säkert att alla filmer skapar turism — alltför ofta hör vi bara om de mest framgångsrika fallen såsom ”Sagan om ringen” och ”Vicky Christina Barcelona”. Jag tvivlar att ”Trainspotting” lockade så många till Edinburgh (eller till Glasgow där filmen faktiskt spelades in framför allt).

Däremot pekar alla undersökningar på att en filmproduktion i sig själv leder till stor turistkonsumtion medan den pågår, genom att pengar spenderas på hotell, restauranger, hyra av utrustning och annan service.

Dessutom är jag övertygad om att det innebär något för självkänslan att filmer spelas in på ens plats. Det kommer droppas otaliga gånger av politiker och andra i Stockholm att David Fincher filmar den amerikanska versionen av Milleniumfilmerna på plats i den svenska huvudstan. Visst är det intressant att film har den effekten på oss? Ungefär som att vi är många som gläds åt ett landslags framgångar. Behovet av kollektiv glädje och stolthet är stort.

Kommentera
17 november 2009 under Inblick, Rapport | 1 kommentar

NY RAPPORT/ Allt räknas (i filmbranschen)

red red

allt_raknas_omslag

Uppdatering: Nu kan du ladda ner rapporten (1,3 Mb):
”Allt räknas – om rabatter och erbjudanden till filmproduktion i Europa”

Om man googlar på ”sweden film” pekar första länken till Sweden Film Commissions sida. Men där anges det bara att den är stängd – och så har det varit länge. Det är en provokation från delar från branschen, men varken övriga branschen eller politiken har sett behov av en förändring.

I torsdags var det dags för släpp av en rapport som berör detta. Den heter ”Allt räknas” och presentationen skedde i Kulturhuset i Stockholm. Jag har varit huvudförfattare med skriv- och researchhjälp från Johan Scheele. Men min presentation var bara en inledning. Därefter berättade Patrick Lamassoure intressant om Film France och en svensk panel diskuterade.

swefilmcom

Bakgrunden är att allt fler länder och regioner greppar filmen som ett kraftfullt verktyg för att stimulera sin egen filmbransch genom mer aktivitet, för att marknadsföra sig och locka turister. För att attrahera och behålla filmproduktioner används rabatter och andra incitament, i klartext: pengar.

Å ena sidan framstår Sverige idag som ett undantag utan ett nationellt erbjudande, med konsekvensen att vi får det svårare att hävda oss som internationellt inspelningsland. Utöver de samproduktioner som ändå genomförs, inte minst i samverkan med Film i Väst; det är andra filmer – ofta större, till exempel Bond – som Sverige inte lyckats konkurrera om.

Å andra sidan kan man fråga sig om det är rimligt att skattebetalarna snidvrider konkurrensen över gränserna, som det faktiskt handlar om. Investeringen i de här incitamenten ska dock likställas med att man försöker locka företag eller kongresser till sig – investeringen ska ge mer tillbaka i reda pengar. Stödet ska alltså ses som industriellt och inte kulturellt i första hand, även om förhoppningen är att en bättre och större bransch också leder till bättre filmer.

En möjlighet för Sverige är också att skapa ett erbjudande för att kunna tävla på lika villkor som de flesta andra länder, och om man inte gillar modellen, lobba för att den inte bör användas – åtminstone i Europa.

release_panel release_patrick

I den efterföljande debattpanelen satt Bengt Toll, vice vd, Svenska Filminstitutet, Åke Lundström, vd, Filmpool Stockholm-Mälardalen, Anette Mattsson, ordförande, Resursföretagen för film & TV i Sverige och Michael Hjort, regissör, manusförfattare och producent i Tre Vänner; styrelseledamot Paradox (och Emmas kusin). Bengt Toll (närmast i bilden till vänster) att det är branschen och inte Filminstitutet som bör arbeta för rabattsystem. Michael Hjort pekade på att Sverige har goda chanser att vara en viktigare nod i den internationella filmbranschen, och exemplifierade med all talang som Sverige exporterar.

Svenska Dagbladet skrev  – senare även på ledarplats (och här Gudmundson på egen blogg) – och SVT Kulturnyheterna gjorde ett inslag. Se hela klippet på SVT Play. (Ja, det blåste rejält.) Läs även Hynek Pallas närbesläktade inlägg.

tobias_svt
Kommentera
5 november 2009 under Noterat | kommentera

VÄLKOMNA! Rapportsläpp: Så blir Sverige bättre på att locka utländska filmproduktioner

Tobias Tobias

Inbjudan till seminarium och släpp av ny rapport som jag är ansvarig skribent för. Särskilt intressant kommer det bli att höra mer kring varför Frankrike – som varit ett inåtvänt filmland när det gäller produktion – nyligen har satt igång ett incitamentspaket för utländska filmproduktioner.

Rapporten ger en bakgrund till filmstöd generellt och jag tror att vissa modeller är användbara i fler fall än det som är egentligt fokus för rapporten, nämligen stödsystem för att locka till sig utländska filmproduktioner.

// tobias.

SÅ BLIR SVERIGE BÄTTRE PÅ ATT LOCKA UTLÄNDSKA FILMPRODUKTIONERallt_raknas_omslag

NÄR: Torsdag 12 november klockan 13.00 – 15.00
VAR: Studio 3, Kulturhuset i Stockholm (Sergels torg 3), plan 3

Allt fler länder och regioner greppar filmen som ett kraftfullt verktyg för att marknadsföra sig och stimulera besöksnäringen. För att locka till sig och behålla filmproduktioner används rabatter och andra incitament. Men Sverige framstår som ett undantag utan nationella åtgärder, med konsekvensen att vi får det svårare att hävda oss som internationellt inspelningsland. En ny rapport belyser stödsystemen i fyra europeiska länder. Under seminariet får vi höra mer om Frankrike, med Film France på plats.

Filmpool Stockholm-Mälardalen har i bred samverkan tagit fram rapporten  ”Allt räknas – om rabatter och erbjudanden till filmproduktion i Europa”. De andra aktörerna bakom rapporten är tre regionala filmkommissioner – Mid Nordic Film Commission, Oresund Film Commission och Swedish Lapland Film Commission – samt branschorganisationen Resursföretagen för Film & TV i Sverige.

Kl. 13.00
Välkomna!
Anders Ekegren, ordförande, Filmpool Stockholm-Mälardalen

Kl. 13.05 – 13.30
Presentation av rapport
Tobias Nielsén, QNB, författare till rapporten
”Allt räknas – om rabatter och erbjudanden till filmproduktion i Europa”

Kl. 13.30 – 14.00
Incitamentsystem i Frankrike
Patrick Lamassoure/Film France – samtal med Tobias Nielsén
Frankrike är beundrat för sin nationella filmpolitik. Ett nytt stödsystem tar även sikte mot att locka utländska produktioner.

Kl. 14.00 – 14.15
Kaffe & mingel

Kl. 14.15 – 15.00
Hur ska Sverige som filminspelningsland hävda sig?
Bengt Toll, vice vd, Svenska Filminstitutet
Åke Lundström, vd, Filmpool Stockholm-Mälardalen
Anette Mattsson, ordförande, Resursföretagen för film & TV i Sverige
Berit Tilly, filmkommissionär, Swedish Lapland Film Commission
Moderator: Tobias Nielsén

Osa senast 10 november till osa@fpsm.se

Kommentera
7 oktober 2009 under Analys, Noterat | kommentera

Filmutredningen: Först förlängning, sedan statlig filmpolitik

Tobias Tobias

Mats Svegfors har överlämnat Filmutredningens betänkande till kulturministern.

Sammanfattning:

  • Orimligt med dagens obalans i systemet idag med vilka som betalar och hur film ses. Åtta eller nio av tio ser film på andra plattformar än biografen.
  • Men för kort tid för förändring till Filmavtalets utgång 31 december nästa år. Förslag därför förlängning i två år. Svegfors: ”Inte riktigt framme. Nästan klart igår kväll.”
  • Sedan statlig filmpolitik. Finansieringsförslaget är höjd moms till 25 procent. Vilket inte bör slå så mycket på biografbiljetten eftersom insatsen för filmstödet tas bort.
  • Risker med den statliga politiken är dels att pengar inte öronmärks och dels att filmpolitiken bara blir kulturpolitik (i praktiken: svårt att motivera marknadsrelaterade stödet vilkan slår mot producentstrukturen som redan är svag)

Svegfors slutord: ”Svensk film är i en god situation. Jag tycker det ligger ett stort ansvar på alla parter, även staten, att värna om den goda situationen. Det finns så mycket bra konstnärligt utvecklingsmässigt som är bra. Jag hoppas att vi får ett förlängt filmavtal inom kort och sedan går mot en stark filmpolitik med växande resurser på kort sikt.”

Länkar:

Kommentera
25 maj 2009 under Noterat | kommentera

Kulturkonsumtion som samlande

Tobias Tobias

Mycket kultur som köps blir bara prydnader. Det gäller förstås en hel del konst som i århundranden fyllt väggar, men då har den åtminstone synts. Jag tänker på de böcker, de skivor och de filmer som aldrig lämnar hyllan efter att de ställts där.

Digitala bibliotek som man prenumerar på (tänk: Spotify) kommer få konsekvenser på allt från företag och branscher (vad som kan säljas) till heminredning (färre bokhyllor och stereomöbler, mer utrymme till annat).

Journalisten Kjell Häglund gör upp med sig själv som filmsamlare i en träffsäker krönika på FilmNyheterna: ”… när jag väl ser en film väljer jag ändå, 99 gånger av 100, någon av alla nya filmer jag inte hunnit se, någon som finns i samtiden och debatten.

Han efterfrågar det som vi är så många att önska – möjligheten att ta del av stora film- och tv-bibliotek över nätet i stället för att äga eller hyra – men min gissning är att det dröjer ytterligare några år eftersom en sådan lösning försvårar det som filmbranschen har tjänat så mycket på, nämligen att sälja samma sak flera tillfällen, genom s.k. fönster (tänk: bio, uthyrning, köp, kabel-tv, flyg, annan tv etc.). Nedladdningen via PirateBay m.m. har skyndat på, men förvånande lite (den här Fokus-artikeln sammanfattar svårigheter med bl.a. rättigheter).

Varför det trots allt kommer ske en förändring beror förstås på att vi inte behöver äga alla de där filmerna. Kjell Häglund:

”Filmindustrin har vräkt ut köpfilmer som i genomsnitt kostat mindre att producera än en kinesisk pirat-VCD, till miljoner svenska filmanalfabeter som utan att själva begripa varför köpt ”Snuten i Hollywood Vol. 1–3” på Ica Maxi, trots att de redan sett dem på både bio och video, och hellre går ner och hyr ”Mamma Mia” på hörnet den fredagskväll de råkar känna för att ”kolla på nåt”.”

Det fanns en tid när bokhyllan – med böcker, filmer och skivor – sa vem du var. Nu kommer sådana identitetsmarkörer ersättas av spellistor (och andra attribut).

Men än är vi många som har ett förhållande till de här ”prylarna”. Gamla böcker har jag börjat slänga – i mängder – trots att jag verkligen är bokälskare i betydelsen ”fysisk bok”. Igår rensade min bostadsrättsförening bort kvarlämnade saker ur vindsförråd och jag (som ordförande) såg till att alla bokkartonger försvann. Böcker… finns överallt ändå.

Men tre backar med vinylskivor – väl omhändertagna och resultat av en god samlare – lät jag stå kvar i ett hörn. Jag kunde inte slänga dem. Mest för att det var så länge sedan jag såg en sådan där samling vinylskivor, med alla omslag stora och tydliga som de var menade än gång.

Kommentera
20 maj 2009 under Noterat | kommentera

Re: Bra besökssiffror på bio

Emma Emma

Alltmedan (de amerikanska) biobesöken har gått upp, har DVD-försäljningen sjunkit med nästan lika mycket. Med 15 – 18 % enligt en artikel i LAT.

Vi – eller i alla fall amerikanarna – går alltså mer på bio, men köper mindre filmer. Och det skrämmer branschen, eftersom det är DVD-försäljningen som har stått för de största vinsterna – och som också varit lättast att förutse.

I mina öron låter utvecklingen dock rätt logisk – och förutsägbar. Om branschen, som det står i artikeln, har fått PANIK, kan man undra om de aldrig har ställt sig frågor som:
Kan det vara att vi drar oss för att köpa Saker i dessa tider, men fortsätter lägga pengar på Upplevelser/Underhållning?
Kan nedladdningen göra att folk går mer på bio, men köper mindre film?

Apropå skräckfilmer längtar jag själv till 5 juni och premiären av Antichrist. Inte för att jag är säker på att jag kommer att uppskatta filmen, men för att jag gillar att ställas inför svåra frågor – och tycker att det är konstens roll att ställa dem.

Det verkar Antichrist göra, och jag grubblar redan i förväg på om det som feminist, och dessutom engagerad i frågor om kvinnomisshandel, ens är möjligt att gilla den.

Kommentera
19 maj 2009 under Inblick | kommentera

Bra besökssiffror på bio

Tobias Tobias

Första kvartalet bjöd på bra siffror när det gäller biobesök i Sverige. Jämfört med första kvartalet 2008 steg besöksiffrorna med 22,5 procent. Även i USA pekar försäljningen av biobiljetter mot ett nytt rekord under året.

– När vi går igenom tuffa ekonomiska tider har den här branschen visat sig kunna stå emot bra. Jag säger inte att biografbranschen går säker för en ekonomisk nedgång, men vi är hel klart motståndskraftiga, säger Michael Campbell, VD på världens största biografkedja Regal Entertainment Group till bloomberg.com enligt FilmNyheterna.

De amerikanska biobesöken har i år ökat med 17 procent. Fem filmer har redan dragit in över 100 miljoner dollar, något som bara en klarade under första kvartalet förra året.

Samtidigt brukar biobesöken inte falla i början av en ekonomisk nedgång, utan med en viss eftersläpning. Det beror också på hur djup krisen blir. Efter stora börskraschen 1929 steg biljettförsäljningen under de första åren. Två år senare, 1932, hade dock biljettförsäljningen sjunkit med en tredjedel.

Dessutom är det intressant att se hur innehållet påverkas. Filmaren Martin Munthe skrev i höstas om att ”lågkonjunkturen födde filmen”, och särskilt skräckfilmen:

”Världens största myt är att man inte vill tänka på otäcka saker när världen runt omring är otäck – tvärtom – det är i tryggheten vi slutar försöka förstå våra mörka sidor. Underhållning är ett sätt att undersöka.”

Kommentera