Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
18 januari 2013 under Analys | kommentera

Åtta perspektiv på film och nya medier

Tobias Tobias

Är det bara jag som har känslan att filmbranschen — såväl den svenska som internationellt — tittar sig lite villrådigt runt omkring på den teknologiska utvecklingen och inte alltid vet hur man ska förhålla sig. Ibland blir det huvudet i sanden, ibland några trevande försök för sakens skull.

Visserligen ser vi stora innovationer också, men kommer inte de utifrån, från andra håll än traditionella branschaktörer?

Jag är följeforskare för EU-projektet Moving Pictures 2, som drivs av Filmregion Stockholm-Mälardalen, och ett av deras delprojekt handlar just om nya medier. Frågan är förstås hur de ska angripa detta område som har så många olika infallsvinklar. Jag har tidigare varit inne på frågan i samband med rapporten ”Film utanför filmen” (om rapporten och releasen, om seminarium och andra artiklar,

I ett försök att bena ut hur man från filmens perspektiv kan fundera kring nya medier har jag landat i punkterna nedan. Har jag missat något? Andra kommentarer? Resonemanget är förstås basala till viss del, men sådana bitar måste också med, inte minst eftersom inte alla är insatta.

Hur filmen produceras. Nya sätt att filma, utveckla animationer och på övriga sätta ”göra film” har möjliggjorts av teknologisk utveckling. Till exempel har videokameran på mobiltelefonen använts för att filma (även om resultaten främst kan ses som experiment). Mer banbrytande har varit utvecklingen inom animation vilket märks i filmer som ”Sagan om ringen”-trilogin.

Hur en film definieras. Är ”film” detsamma som långfilm? Se till exempel hur Youtube, en av världens största webbsajter, därutöver huserar mängder av videoklipp som gjorts av både professionella och amatörer. I flera fall handlar det dessutom om bearbetningar av befintliga filmer; och det har i flera talats om att en film inte längre är färdig när den släpps utan det är då bearbetningar gjorda i en hybrid- eller remixkultur tar vid (prokonsumtion).

Hur en film bara är en medieform. Karaktärer som skapas på film har sedan länge även tagit sig ur filmen och sålts som leksaker, tshirttryck eller tagit plats i andra medieformer som bok eller datorspel. Det är då vi kan prata om crossmedia. Ett annat ord, myntat av amerikanske professorn Henry Jenkins, är transmedia som syftar på hur en historia som berättas i en film kompletteras av andra, unika berättelser på olika plattformar, men som är sammanflätade.

Hur en film distribueras. Digitaliseringen har medfört möjligheter för nya typer av distribution. Det gäller såväl hur filmer sprids till biografer som nya distributionskanaler (internet). Detta har medfört att fönsterneutralitet lyfts fram, till exempel inom ramen för Filmavtalet där vissa korrigeringar har skett som tar hänsyn till nya distributionssätt (även om biografdistribution fortfarande är huvudspåret; men i nya Filmavtalet står att Sverige ska vara ledande i Europa på nya tekniska plattformar). Till en följd av den teknologiska utvecklingen kan vi idag se filmer på en mängd olika sätt: via mobiltelefonen, via surfplattan, via datorn, utöver traditionella sätt som på biografen eller på teve. Bland hoten märks biografdöd och olaglig nedladdning.

Hur en film diskuteras och rekommenderas. Internet har möjliggjort enorma databaser med information om film, liksom hur människor kan koppla ihop sig genom sociala medier och dela med sig av åsikter och sprida filmklipp.

Hur en film konsumerasDetta hänger ihop med både distribution och diskussion och s.k. prokonsumtion (apropå definition ovan), men det är viktigt att betona mottagarperspektivet.

Hur en film finansieras. Nya medier har dessutom skapat större möjligheter för s.k. crowdsourcing, då en mängd människor genom ofta mindre insatser kan finansiera filmprojekt. I USA märks tjänster som Kickstarter, i Sverige finns inom filmområdet Filmbasen som arbetar med en crowd culture-plattform (och där detta EU-projekt också är involverade).

Hur en film arkiveras. Hur ska filmarvet tas om hand, helst både arkiveras och tillgängliggöras.

***

För filmbranschens aktörer blir det relevant att fundera i termer av inuti eller utåtvänt. Ska man koncentrera sig på sina egna frågor innan det är dags att sitta på möten med IKT-klustret i Kista?

Jag tänker mig att man måste jobba på båda spåren. Utan något som helst utåtvänt perspektiv så kommer man förtvina helt, vilket Theodore Levitt förklarar fint i sin klassiska HBR-artikel om närsynthet (Marketing myopia). Samtidigt måste en organisation i en bransch i strukturomvandling fokusera inåt och inte tro att allting fyller samma funktion som tidigare.

Kommentera
26 januari 2012 under Noterat | 1 kommentar

Filmavtalet klart till slut

red red

Det såg länge oklart ut om det skulle bli något nytt filmavtal då parterna stod långt ifrån varandra i höstas. Men nu är det klart att det blir ett nytt treårigt avtal från 2013 till 2015. Den stora stötestenen har varit om filmavtalet ska fortsätta innebära att alla filmer måste visas på bio eller om stöd även kan ges till film avsedd för andra visningsfönster. Till slut fick dock Biografägarna ge med sig och stöd kan även komma att ges till film som inte visas på bio. Det nya avtalet är mer detaljerat än det från 2006 och innebär också att medlen ska öka, omkring 200 miljoner ska staten bidra med och branschen med en liknande summa.

Filmvetaren och kritikern Hynek Pallas kommenterar filmavtalet med att det är positivt att det är teknikneutralt men pekar på vissa teknikaliteter i avtalet som kan komma att ge biografägarna ett incitament att visa mindre smal film. Pallas skriver även i SvD om Polen som istället för ett filmavtal har infört en särskild filmskatt vilket har inneburit att den polska filmen upplever en kraftig boom, både i antalet filmer som produceras och antalet besökare.

Apropos alternativa visningsfönster så gjorde Kulturnytt på Sveriges Radio nyligen en intressant serie i tre delar om kultur som riktar sig till mobiltelefoner som plattform. Den första delen handlar om filmbranschen och hur filmskapandet påverkas när det produceras direkt för mobilen. Bland annat innebär det att historien måste göras mer rak och att andelen närbilder ökar än vid “vanlig” film. Den andra och tredje delen handlar inte om film utan om mininoveller och barnkultur för mobilen.

Kommentera
8 december 2011 under Noterat | kommentera

Filmavtalet på väg mot undergång?

red red

Ett nytt förslag till filmavtal är klart men flera av parterna vägrar skriva under det, däribland Film- och tv-producenterna och Film i Väst. Kritik riktas bland annat mot att avtalet skulle omfatta mindre pengar, inte tar höjd i teknikutveckling och internationaliseringen av branschen.

Vidare har bredbandsbolagen uteslutits som avtalspartner vilket var tänkt som ett sätt att bredda det nya filmavtalets samverkan. Anledningen är piratdiskussionen där bredbandsbolagen inte vill agera poliser.

Det har tidigare under hösten flaggats för att det sett mörkt ut att komma fram till ett nytt avtal till årsskiftet. Någon avsiktsförklaring innan de skarpa avtalsdiskussionerna började kunde inte färdigställas och desperation har märkts i debattinlägg.

Kommentera
7 oktober 2009 under Analys, Noterat | kommentera

Filmutredningen: Först förlängning, sedan statlig filmpolitik

Tobias Tobias

Mats Svegfors har överlämnat Filmutredningens betänkande till kulturministern.

Sammanfattning:

  • Orimligt med dagens obalans i systemet idag med vilka som betalar och hur film ses. Åtta eller nio av tio ser film på andra plattformar än biografen.
  • Men för kort tid för förändring till Filmavtalets utgång 31 december nästa år. Förslag därför förlängning i två år. Svegfors: ”Inte riktigt framme. Nästan klart igår kväll.”
  • Sedan statlig filmpolitik. Finansieringsförslaget är höjd moms till 25 procent. Vilket inte bör slå så mycket på biografbiljetten eftersom insatsen för filmstödet tas bort.
  • Risker med den statliga politiken är dels att pengar inte öronmärks och dels att filmpolitiken bara blir kulturpolitik (i praktiken: svårt att motivera marknadsrelaterade stödet vilkan slår mot producentstrukturen som redan är svag)

Svegfors slutord: ”Svensk film är i en god situation. Jag tycker det ligger ett stort ansvar på alla parter, även staten, att värna om den goda situationen. Det finns så mycket bra konstnärligt utvecklingsmässigt som är bra. Jag hoppas att vi får ett förlängt filmavtal inom kort och sedan går mot en stark filmpolitik med växande resurser på kort sikt.”

Länkar:

Kommentera