Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
13 februari 2014 under Noterat | kommentera

Ledarskap

Tobias Tobias

I Storbritannien har ett partnerskap och en webbplats nyligen lanserats. Sajten, thecreativeindustries.co.uk, är inte märkvärdig i sig, men vad vi i Sverige kan lära oss av är hur man tar ett ledarskap i en fråga.

Ett behov finns onekligen just nu i Storbritannien, där tidigare och omtalade satsningar drabbats av stora nedskärningar, inte minst för att alla regionala utvecklingskontor lagts ner.

Men ändå.

En vilja att gå vidare, trots allt, pekas ut här. 19 organisationer, såväl branschorganisationer  som myndigheter och andra offentliga organisationer står bakom. Här finns Arts Council, British Council, kulturdepartementet, handels- och näringsdepartementet, och branschorganisationer för bland annat film, mode och musik. Sajten innehåller bland annat statistik, fallstudier, nyheter och kontaktuppgifter till nyckelpersoner.

Jag lunchade häromveckan med Robert Nilsson på Kulturdepartementet och han säger i vårt samtal här på Kulturekonomi att ”KKN-frågorna definitivt inte (är) någon dagsslända”, utan pratar om hur att diskussionen fått fäste i myndighetsstrukturer och i europeiska sammanhang.

Det är bra, men många skulle behövt höra detta för ett år sedan, och för två år sedan, framför allt för tre år sedan. Det är inte Roberts fel och jag förstår att frågan blev politisk och personlig och komplicerades av att en ny näringsminister i Annie Lööf tillträdde, och som inte bara ville ärva sin företrädares agenda.

Ett glapp uppstod. Ni kanske minns att jag och Emma i en debattartikel mot slutet av handlingsplanen, pekade på att just ledarskap i frågan saknades, då det inte fanns någon information — eller berättelse — om vad som skulle ända efteråt. Som någon projektledare konstaterade: ”Vi hade behövt (repliken på debattartikeln) innan alla budgetar för nästa år var satta.”

Min poäng är bara att egentligen krävs väldigt lite för att bidra till energi för många.

Kommentera
15 februari 2013 under Analys | kommentera

Att tänka globalt (New York del 1)

Tobias Tobias

 

Ser ni Mamma Mia-skylten där nere till höger? Låt mig återkomma till den.

Det må ha varit snöstorm för en vecka sedan, men nu är gatorna torra vid Times Square och den strålande solen lyckas ibland komma i rätt vinkel i förhållande till de höga husen för att nå fram.

På ett hotell bredvid pågår konferensen Tools of Change for Publishing. Det är en konferens riktad mot bokförlag och tar upp aspekter som har att göra med den teknologiska utvecklingen.

Jag pratade i onsdags på konferensen och presenterade vår nya förlagsdel Density som kommer bli ett internationellt förlag med i huvudsak digital distribution Inriktning är forskning i kortformat.

Bakgrunden är hur bokbranschen internationaliseras, men ur en icke-amerikansk och litet förlags synvinkel. Det är ovanligt här. Från ett amerikanskt perspektiv så ser man bara möjligheter med att kunna sälja fler böcker på engelska direkt till utländska läsare, som i Sverige.

Men för ett svenskt förlag som har köpt rättigheterna till en bok och översatt den, är originalutgåvan på engelska ofta den största konkurrenten. Jag känner till exempel när det engelska originalet har sålt mer än tio gånger så mycket som översättningen. Lägre pris (ibland) och tajming (då översättningen kommer mycket snare) är två förklaringar.

Fast varför bara ta emot i denna internationella konkurrens och bara känna av nackdelarna? Jag tror att det är möjligt att även ett svenskt förlag kan konkurrera på den internationella spelplanen, även om det innebär att titlarna är på engelska. Frågan är förstås hur man gör — och under mitt föredrag gick jag igenom både egna och andras lärdomar.

Jag jämförde även med den svenska musikbranschen där internationalisering är ett naturligt inslag. Apropå Mamma Mia-skylten så berättade jag om hur Abba framför allt vidgade horisonten och visade att internationella, stora framgångar var möjliga — för att sedan efterföljas av Roxette och svenska superproducenter som Max Martin, Shellback, Avicii och Swedish House Mafia, och på företagssidan Spotify och X5.

En viktig poäng här att det handlar om självbild och känsla av vad som är möjligt. Här ligger flera svenska kulturella och kreativa näringar bra till i jämförelse med många andra länder.

Internationella framgångar brukar ibland förklaras med att vi är relativt bra på engelska och ligger långt fram när det gäller teknik etc. Men den viktigaste förklaringen är att vi ser sådana framgångar som möjliga, till och med självklara. Och därför ger oss ut.

Kommentera
15 augusti 2012 under Noterat | kommentera

Turismexporten fortsätter att öka

red red

Under Almedalsveckan presenterade Tillväxtverket siffror om hur mycket turisterna spenderar när de reser i Sverige.  Under 2011 uppgick den totala omsättningen av turismen till 264 miljarder kronor vilket var en ökning med 6,4 procent sedan föregående år. Av dessa stod utländska besökare för 98,8 miljarder kronor, en ökning med 9,3 procent. För att sätta in siffrorna i ett perspektiv innebär det att turismexporten är cirka 45 procent större än järn- och stålexporten och mer än dubbelt så stor som personbilsexporten.

Bland de utländska turisterna är det finländarna som i genomsnitt spenderar mest när de besöker Sverige, cirka 1045 kronor per peson och dag. Efter finländarna kommer turister från Norge, 884 kronor per dag, och USA, 829 kronor per dag.

Kommentera
5 juli 2012 under Noterat | kommentera

Almedalen dag 1: musikexport

Tobias Tobias

Dag 1. Almedalen/Visby.
Hur mycket kultur var det i år under Almedalsveckan? Under tisdagen kändes det som att det knappt var annat. I alla fall om man gick in med de glasögon och åtminstone på eftermiddagen då Umeå samlade för att prata kulturdriven tillväxt, Svenska institutet pratade kulturella och kreativa näringar utifrån Östersjöperspektiv, Generator och Peace & Love hade bjudit in från Austin — och så vi, jag och kollegan Linda Portnoff, som inledde ett seminarium om musikexport.

Vi höll till på det som blivit ”kulturhuset” i Almedalen, det vill säga Länsteatern. En fullsatt lokal med insatt och intresserad publik. Kan det bli bättre? Vi nämnde de siffror som vi fått fram i samband med att uppdatera musikstatistik utifrån den modell som vi presenterade i vintras. Därefter kommenterade Handelsministern innan en panel fortsatte diskussionen.

Det var verkligen anmärkningsvärt hur alla höll med om att svensk musik måste omfamnas i samband med politiska initiativ. Handelsministern själv konstaterade att exportrådet bara är i början med att försöka förstå och arbeta med musikbranschen. Under paneldiskussionen fortsatte Christer Nylander (FP) från kulturutskottet på det spåret och menade att det innebär stora krav på svensk politik framöver att KKN blir allt viktigare (notera, hans ord, inte mina).

Elisabet Widlund, vd för Musiksverige, berättade att Export Music Sweden kommer omformas till en ny typ av exportkontor. Sven-Olof Bodenfors, här i sin roll som ordförande för Rådet för kulturella och kreativa näringar, betonade att ”näringskedjan måste kopplas” — utifrån logiken att Ericsson behöver Spotify och Spotify behöver musik. Generaldirektören för Svenska institutet, Annika Rembe, pratade inte enbart om Sverigebilden utan också från ett kulturperspektiv då hon förde fram att det måste finnas en grund för det som ska föras ut.

Det sistnämnda var också en av våra huvudpoänger i presentationen. En fungerande export kräver något att exportera. När det gäller musikexport så krävs det därför ett fortsatt fungerande musikklimat i form av upphovsmän, musiker, artister, föreningar och studieförbund, utbildningar och företag.

Jag satt också och funderade kring att svensk musikexport verkligen återigen är i fokus. En överväldigande kramvilja. Med en ny  handelsminister i täten den här gången.

***

Därefter till mingel. Vi gick bland annat förbi Film & TV-producenterna och pratade filmproduktionsbolag, barnfilm och visionära kulturhus.

På kvällen vidare till Fabriken Furillen där jag sov. Det blev en lugn kväll vid havet i stället för trånga mingelbarer. Ibland känns det bäst så.

Foto från musikexportseminariet är från Musiksverige.

image

Kommentera
2 juni 2012 under Noterat | kommentera

Främjarkalender med fokus på kreativa näringar

red red

Handelsminister Ewa Björling har under 2012 tillsatt en “främjarkalender” med fokus på kreativa näringar, närmare bestämt musik, mat, film, mode och litteratur. Syftet är dels att förbättra möjligheterna för export inom respektive område med ett uttalat mål på en fördubbling till 2015. Dels är det en varumärkesstrategi där hon vill sprida bilden av det “moderna” Sverige som öppet och kreativt. Anledningen till att just dessa fem områden valts ut beror på att de bedömts ha den största exportpotentialen just nu.

Under maj månad har film varit i fokus och huvudinsatsen riktades mot filmfestivalen i Cannes. Handelsministern deltog i bland annat olika möten med branschföreträdare, seminarier om kreativa näringar och rundabordssamtal om filmexport.

Anna Serner, vd för Svenska Filminstitutet, skriver om handelsministerns besök på filmfestivalen under rubriken “Viktigast i Cannes”. Hon lyfter bland annat fram att Björling verkade mycket intresserad och betydelsen av att ha en handelsminister som förstår filmdistributionens förutsättningar och kan vidarebefordra en positiv berättelse om filmens möjligheter.

Kommentera
23 februari 2012 under Gäst, Rapport | 4 kommentarer

GÄST/Ny statistisk modell för musikbranschen

red red

Linda Portnoff, Volante, gästbloggar om sina tankar kring rapporten ”Musikbranschen i siffror” som släpps idag. Det är en rapport som hon menar framför allt utvecklar en metod och modell för att bedöma musikbranschens omsättning och export, och som fungera som underlag för hur man kan mäta andra kulturella och kreativa näringar. Ett lärseminarium kring det sistnämnda arrangeras i vår.

Förra veckan var jag i Oslo på By:larm och presenterade rapporten – utan att presentera några siffror, vilket var något av en utmaning, men det gick ändå förvånansvärt bra att prata i allmänna termer om den rapport som släpps av Tillväxtverket. Läs även Claes Olson från Musikindustrins reflektion från By:larm.

Skälet till att det gick att presentera en statistikrapport utan att visa några siffror är att det egentligen inte är siffrorna i sig som är intressanta, utan snarare deras relativa förhållanden. Vi visar bland annat att konsertintäkter i Sverige 2010 står för nästan dubbelt så mycket som både intäkter från inspelad musik respektive upphovsrättsliga intäkter.

Det övergripande syftet med undersökningen har varit att utveckla en metod och en modell för att kunna beskriva musikbranschens inhemska omsättning och export för år 2010, och på sikt kunna göra jämförelser över tid och se utvecklingstrender för olika delar av den svenska musikbranschen.

Blir du ändå nyfiken på siffrorna? Varsågod, här kommer de – ladda ned rapporten (högerklicka och välj ”Spara länk som”).

Läs mer om bakgrunden till rapporten på Volantes blogg. Tobias Nielsén har varit projektledare och Markus Larsson har varit medförfattare.

Kommentera
22 december 2011 under Noterat | 3 kommentarer

Det blir inte större än så här (Fairytale of New York)

Tobias Tobias

Det var länge sedan jag kände:
Jag var där.
Men i lördags hände det, på Swedish House Mafias ”efterspelning” i New York — och det var först efteråt som jag förstod hur stort det var, för det här är ju inte min typ av musik egentligen.

Kvällen efter klev jag ut från en taxi  i East Village och växlade några ord med de som tog över bilen, och de frågade över min accent. Jag sa ”Sweden” och de direkt kontrade med att de sett Swedish House Mafia på Madison Square Garden dagen före. Sedan började jag läsa på mer kring vad de just hade gjort, vad som hade hänt och  konstaterade att alla stora tidningar rapporterat.

Jag håller just nu på en sammanställning kring statistik för musikbranschen i Sverige och effekterna av en sådan här spelning är svårmätta. Men onekligen väldigt stora, även bortom biljettintäkterna (och gagerna) förstås.

Det finns tre spektakulära delar i detta. För det första att de faktiskt kallar sig ”Swedish” — apropå Sverigebilden och handelsministerns intresse för den svenska musikbranschen. För det andra att ingen annan svensk artist spelat på fucking Madison Square Garden tidigare. För det tredje att detta sker under radarn på de flesta svenskar, som kan hylla Robyn och andra svenskar, som ändå inte är i närheten av de här framgångarna. Är svenskarna mindre intresserade av modern dansmusik än övriga världen?

Spelningen på Madison Square Garden utannonserades först av bandet själva i en mycket påkostad trailer på YouTube, som enligt tidningen Rolling Stone var ”over-the-top”. Nyheten om MSG-spelningen kom tillsammans med nyheterna om den kommande spelningen på jättearenan Milton Keynes Bowl i Storbritannien, med plats för 65000 åskådare, och ett nytt album.

Över 20 000 personer var på Madison Square Garden för Swedish House Mafias spelning. Men långt fler än så ville gå. Biljetterna sålde slut på 10 minuter enligt uppgifter från tidningar – vissa säger 9 och andra 20. Men att det gick fort är ingen tvekan om.

Från början var tanken att SHM skulle släppa ett antal förhandsbiljetter till sina mest hängivna fans, men trycket på bokningssajten blev så stort att den till slut kraschade. Bandet agerade genom att skriva till sina 2 miljoner (!) fans på Facebook:

Bandet uppmanade även sina fans till att inte köpa biljetter på andrahandsmarknaden, detta hjälpte dock inte och snart fanns biljetter – äkta eller falska – ute på auktionssajter för nästan 1000 dollar styck.

Några videoklipp och bilder som jag tog med mobilkameran:

På väg bakom scenen. Jag hade tur att få VIP-biljett.

Kommentera
6 juli 2010 under Analys | kommentera

Kreativa näringar och export

Tobias Tobias

Kreativa näringar export var rubriken för seminariet som jag deltog i igår i Visby hos Företagarna — och det blev både underhållande och intressant, mycket tack vare moderatorn, Sydsvenskan-journalisten Thomas Frostberg, som ersätta panelmodellen med ett jurytänk.

Jag, Generators vd Johanna Skantze och Exportrådets vd, Ulf Berg, fick agera ”Idoljury” då två grupper kom med förslag på hur exporten för företag inom kulturella och kreativa näringar ska stärkas. Den ena gruppen bestod av Ewa Kumlin (vd Svensk Form), Carin Rodebjer (modedesigner och vd Rodebjer) och Henrik Toremark (stabschef hos kulturministern); jag gav dem en 4 i betyg. Den andra utgjordes av Hampus Jakobsson (grundare The Astonishing Tribe) och Luciano Astudillo (riksdagsledamot S); fina idéer men ändå bara en stark 3:a från mig.

Läs mer om förslagen som fördes fram på Företagarnas sajt.

Men före den diskussionen inledde jag med 15 minuter. Jag konstaterade att för tio år sedan — då jag aktivt började analysera de kreativa näringarna — hade inte Företagarna arrangerat ett sådant här seminarium. Då hade inte alla företagen i de här sektorerna synliggjorts, utan bilden av dem var ”kulturarbetare”. Jag träffade för övrigt Dogge idag. Han har haft företag sedan 15 års ålder.

Arbetet med att stärka exporten kan ske i tre olika faser:

1) I samband med exporten.

Exportmissioner, lokal närvaro, praktiskt (logistiskt, tullregler, hantering betalningar), förundersökningar/marknadsinformation.

2) Före exporten.

Det spelar ingen roll hur bra exportstöd som finns. Om företag eller kreatörer inte har intressanta produkter eller verk — då når man inte fram ändå. Jag jämförde med världens bästa tennisspelare nu, Rafael Nadal. Hans internationella framgångar beror förstås främst på kombinationen av talang och träning, även om Spaniens tennisförbund må ha stöttat hans första steg ut i världen. (Varför jag tog ett tennisexempel och inte från kulturvärlden? Det bara blev så. Jag blev mycket imponerad av Nadal under Wimbledon.)

Att endast sola sig i glansen då framgångarna finns där är alltså inte riktigt snyggt. Ett långsiktigt arbete måste finnas också.

3) Också locka hit

Att locka till sig företag och projekt, till exempel filmproduktioner, är också en form av export. Vi har tidigare skrivit om olika incitamentspaket inom filmen.

Vilka lyckas bäst? Några lärdomar:

– De som lyssnat på företagen och personerna och arbetat med specifika, inte generella, åtgärder (eftersom kreativa näringar består av sektorer och företag med mycket olika behov).
– Involvera flera aktörer. Inte isolerade insatser.
– Rejäla tag. Specialisering. (Sydkoreas dataspelsorganisation har  80 anställda, koordinerar 2.000 företag. Montreal satsar på dataspelskluster och erbjuder rabatter som inga arbetsgivaravgifter.)
– Export leder vägen till ny export. (Stieg Larssons böcker ligger på plats 1, 2 och 3 på Amazons bestsellerlista. Nu öppnar hans böcker vägen för andra svenska författare.)

Kommentera