Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
8 december 2011 under Noterat | kommentera

EU och kulturen

red red

Kulturfrågor har på senare tid diskuterats lite mer flitigt inom EU och kanske framför allt frågor som rör de kulturella och kreativa näringarna. Bland annat i relation till EU 2020-strategin och lanseringen av förslaget till EU:s nya program, Creative Europe.

En fråga det talas mer om är var, och hur, det finns plats för kulturens egenvärde i diskussioner om kulturens relation till tillväxt. I ett inslag i P1:s “Mitt i musiken” diskuterades dessa frågor med Tobias Nielsén och Emma Ernst, som arbetar med lobbyingkampanjen “we are more” och som Kulturekonomi intervjuade tidigare i höstas. Som en aktivitet inom “we are more” arrangerar idag Intercult och Riksteatern en konferens där kulturens roll inom smart, hållbar tillväxt för alla diskuteras. Konferensen kan även följas via webben. I radioinslaget deltog även Ann Branch, EU-kommissionen.

Kommentera
24 november 2011 under Noterat | 2 kommentarer

”Creative Europe” – EU:s nya program

red red

*** FLASH ***

Idag lanserade EU sitt förslag för programmet “Creative Europe” som syftar till att utveckla kultursektorn och de kulturella och kreativa näringarna. Därmed blir Europa en i raden på den långa listan med olika städer, regioner, länder och världsdelar som har ett Creative-program. Vi lär få anledning att återkomma till såväl upplägg som genomförande.

Programmet kommer sammanföra nuvarande Kultur-, MEDIA 2007- och MEDIA Mundus-programmen under ett gemensamt ramverk. Förslagets totala budget ligger på 1,8 miljarder euro under åren 2014-2020, en ökning med cirka 37 procent enligt EU-kommissionen. Stödet fördelas med 900 miljoner euro till film- och den audiovisuella sektorn, 500 miljoner euro till kultur och 210 miljoner euro till en ny bankgaranti som ska hjälpa  kulturoperatörer att få tillgång till en miljard euro i banklån.

Fokus kommer ligga på att underlätta för kultursektorn att verka på hela europamarknaden. Programmet kommer också arbeta för att främja kulturell mångfald och bidra till 2020-strategins mål om jobb och hållbar tillväxt.

Ladda ned förslaget [.pdf].

Kommentera
23 november 2011 under Noterat | kommentera

Policyrekommendationer om utveckling av KKN

red red

Kulturekonomi har tidigare rapporterat om det treåriga EU-projektet ”Creative Growth” som nyligen avslutades. I projektet har elva regioner i nio europeiska länder deltagit i syfte att höja vetskapen om den kreativa sektorns betydelse.

Från Sverige har regionförbunden Östsam  och Södra Småland deltagit och i samband med att projektet avslutades har en rapport tagits fram med policyrekommendationer baserat på lärdomar från projektet.

Rapporten ger förslag inom nio stycken policyområden och åtta förslag på riktlinjer för hur regionala och lokala strategier för KKN kan utvecklas. Policyrekommendationerna går ut på att:

  • Främja investeringar och investeringsberedskapen i de kreativa näringarna
  • Ge stöd och hjälp till inkubatorer och liknande tjänster
  • Främja bättre utbildning, forskning och branschrelationer (triple Helix-metoden)
  • Stödja nätverksförmågan för företag och verksamma inom de kreativa näringarna
  • Anpassa redan existerande program för företagsstöd efter behoven för den kreativa ekonomin
  • Stärka banden mellan stödkontor för de kreativa näringarna i olika länder genom nätverk
  • Se till att de kreativa näringarna förblir prioriterade efter 2013
  • Uppmuntra till kreativ experimentering med nya, flexibla stödprogram
  • Upprätta  ett  utbytesprogram  för  konstnärer  och  verksamma inom de kulturella och kreativa näringarna

Riktlinjerna för lokala och regionala strategier innebär att:

  • Regionala/lokala strategier för de kulturella och kreativa näringarna bör vara skräddarsydda och evidensbaserade
  • Uppmuntra deltagande och “buy-in” från intressenter
  • Främja gränsöverskridande beslutsfattande
  • Kommunikation och ledarskap är nyckeln till framgång
  • Glöm inte konst- och kulturinstitutionerna
  • Både hårda och mjuka investeringar krävs för att få fart på utvecklingen av  de kulturella och kreativa näringarna
  • Stärka banden med nationella och internationella initiativ
  • Främja flexibilitet och öppenhet inom stödstrukturen

Ladda ned och läs rapporten i sin helhet [.pdf].

Kommentera
3 november 2011 under Noterat | kommentera

Europeisk plattform snart igång

red red

”European Creative Industries Alliance”, ECCIA, är en plattform inom EU som sjösattes enligt förslag i grönboken om de kulturella och kreativa näringarna. I ECCIA ingår olika experter på KKN – akademiker, praktiker och politiker och tjänstemän – som arbetar för att utveckla de kulturella och kreativa näringarna och förbättra samarbetena inom Europa på området.

Plattformen är organiserad med olika arbetsområden för att skapa så heltäckande strategier som möjligt över administrativa nivåer och involvera en mängd olika typer av intressenter. Målet med initiativet är att mobilisera 100 miljoner euro extra i innovationsmedel för utvecklingen av KKN.

Tre nyckelområden har identifierats vara av särskilt intresse för ECCIA och för varje område har det tillsatts en grupp på fem experter som ska bistå i arbetet med att ta fram en översiktlig utvecklingsplan. De tre områdena är:

  • Innovation och stödservice
  • Inkubation och tillgänglighet till finansiering
  • Klusteruppbyggnad och samarbeten

.

Kommentera
7 oktober 2011 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Emma Ernsth: Kulturen viktig för att nå målen i “EU 2020-strategin”

red red


Emma Ernsth arbetar på det internationella nätverket “Culture Action Europe” som samlar fria kulturinstitutioner i Europa. Där arbetar hon heltid som koordinator för kampanjen “we are more” som arbetar för att stärka kulturens ställning i EU-budgeten 2014-2020.

Vad gör “Culture Action Europe”?
Culture Action Europe är en lobbyorganisation och politisk plattform för konst- och kultursektorn i Europa. Vi grundades 1992 och är organiserade som en ideell förening som samtidigt är ett europeiskt nätverk med över 110 medlemmar som i sin tur representerar mer än 80.000 organisationer. Tillsammans med våra medlemmar arbetar vi på sekretariatet i Bryssel med att lobba för att förbättra EU:s policy inom kulturområdet samt att ge kulturen en mer central plats i det europeiska samarbetet. Vi har sex medlemmar i Sverige: Culture Clinic, Intercult, Nordiskt centrum för kulturarvspedagogik, Riksteatern, Trans Europe Halles och Tillt.

Hur är det att jobba med kulturfrågor i Bryssel?
Det är både spännande, lärorikt och frustrerande. EU har inte särskilt mycket att säga till om på kulturområdet, kulturpolitik är och förblir något som medlemsstaterna bestämmer över själva. EU:s kultursatsningar syftar istället till att komplettera och stötta samarbeten som skapar ett mervärde jämfört med om de enbart skulle genomförts på nationell nivå.

EU:s totala kulturbudget, kulturprogram och strukturfonder, är mindre än en procent. Inom kampanjen we are more – act for culture in Europe lobbar vi för att förbättra både utformningen och budgeten för detta stöd i nästa EU-budget 2014-2020. Vi har fått starkt gensvar från civilsamhället och kampanjens manifest har redan skrivits under av mer än 20.000 individer!

Vad gäller gehör från beslutsfattare så är det så klart blandad kompott, vi vet redan att flera medlemsstater kommer att rösta nej till alla former av ökningar i nästa EU-budget på grund av den rådande ekonomiska krisen i Europa. Men som etablerad organisation som jobbat med frågorna länge har vi i de flesta fall inte svårt att få tillgång till möten med politiker, och det i sig är redan guld värt. Vi argumenterar också för att kulturen är ett av många områden, tillsammans med till exempel utbildning och hållbar utveckling, där EU måste investera mer om man vill nå sina mål i EU 2020-strategin. Vi är övertygade om att våra chanser att få gehör ökar om vi placerar kulturen i ett bredare sammanhang och lobbar tillsammans med andra aktörer som har liknande mål för Europas framtid.

Vilka flaskhalsar finns det för kultursamarbeten över nationsgränser i Europa?
Flera, men främst bristfällig information och dåliga stödstrukturer på regional och nationell nivå runt om i Europa. EU-projekt är aldrig finansierade till 100% utan projektledare och partner måste alltid söka extra finansiering från andra håll. På så vis blir dåliga stödstrukturer på regional och nationell nivå lätt en bromskloss, internationella samarbeten är helt enkelt något som många länder inte prioriterar eller ser som sitt eget ansvar att stödja.

Vad ser du som det allvarligaste problemen med de många nedskärningar som görs på kulturområdet i Europa?
I kristider måste man så klart göra nedskärningar och se över alla offentliga utgifter, men brist på vision och framåtanda och oproportionerligt stora nedskärningar inom kulturområdet riskerar att bli svåra att reparera. Värst är det kanske i Holland där man tagit radikala beslut om att helt enkelt lägga ner konstskolor, arkiv och forskningsinstitut.

I en intervju i SvD uttryckte du oro för att kulturella och kreativa näringar börjar anses som viktiga. Vad är risken med detta menar du?
Det är lite ryckt ur sitt sammanhang. I slutet av juni publicerade EU-kommissionen sitt förslag på nästa EU-budget 2014-2020. Kommissionen föreslår att EU slår samman nuvarande Kultur- och MEDIA-programmet och skapar ett nytt program, ’Creative Europe’. Det nya programmet skulle också vara öppet för ansökningar från vinstdrivande organisationer från de kulturella och kreativa näringarna. Detta ser vi inte som ett problem i sig, men det vi vill försäkra oss om är att EU-kommissionen designar programmet så att det tillgodoser de olika behoven hos alla olika typer av aktörer inom kultursektorn – från ideella, icke vinstdrivande föreningar, nätverk och institutioner till de kreativa näringarna och filmindustrin. Vi väntar just nu med spänning på EU-kommissionen detaljerade förslag på ’Creative Europe’-programmet som förväntas publiceras den 29 november och kommer att följa utvecklingen fram till dess medlemsstaterna och EU-parlamentarikerna röstar igenom programmets utformning och budget under senhösten 2012.

Kommentera
23 juni 2011 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Kulturrådet: ”Vi behöver fler kontaktytor”

Tobias Tobias

Eva Ottosson är utredare på kulturrådet och sitter bland annat med i en arbetsgrupp i EU som arbetar för  ”kulturindustrin och den kreativa industrin”. Gruppen hade sitt första möte under våren där Pier Luigi Sacco presenterade en modell för ”Kultur 3.0”.

Vad ska arbetsgruppen åstadkomma?
Medlemsländerna i arbetsgruppen ska ta fram en policyhandbok för beslutsfattare inom området kulturella och kreativa näringar. Arbetet handlar om hur medlen i EU:s strukturfonder kan användas strategiskt för att främja dessa branscher och deras spridningseffekter i hela ekonomin. Kort sagt – how to use the money.

Du har precis kommit tillbaka från senaste mötet. Vad pratade ni om?
Just nu befinner vi oss i en fas där vi ska bearbeta alla de goda exempel och rekommendationer som finns på området och ge konkreta förslag på program, strukturer och projekt som fungerat i olika länder. Handboken är ett verktyg för att snabba på överföringen av goda idéer.

Det står att ni vill öka medvetenheten om nyttan av en integrerad kulturpolitik i regional och lokal utvecklingspolitik. Vad innebär det?
Kultur börjar alltmer erkännas som en värdeskapande kraft – men det är viktigt att på allvar etablera detta synsätt så att kulturen inte blir en enkel måltavla för budgetnedskärningar vid nästa ekonomiska kris. Det finns bra argument i professor Pier Luigi Saccos rapport som tagits fram inför EU:s nästa strukturfondsprogramperiod och det är viktigt att förankra detta i den regionala och lokala utvecklingspolitiken. Kulturen kan inte avfärdas som en samhällsekonomiskt avskild sektor.

Skiljer sig det svenska perspektivet på något sätt från övriga länders?
Det är skillnad i mognadsgrad länderna emellan. I arbetsgruppen finns tre olika undergrupper, vilka ganska väl speglar denna skillnad i utvecklingen av KKN-området och diskussionen; att skapa förutsättningar för kulturnäringarna, att stärka villkoren för befintliga kulturföretag, samt spridningseffekterna från kulturnäringarna i den bredare ekonomin. Sverige befinner sig i ”stärkande” fasen/gruppen. Vi ser den absoluta nyttan av kreativa och kulturella branscher, men det är en bit kvar till att vi med självklarhet börjar tala om spridningseffekterna i den bredare ekonomin.

Har du fångat upp något som tycker skulle bidra till att förbättra diskussionen i Sverige om de kulturella och kreativa näringarna?
Vikten av en diskussion på tvären. Jag vet att en diskussion mellan näring, kultur, turism och andra områden pågår på olika nivåer i Sverige – men jag tror att många med mig ser ett behov av fler kontaktytor och tätare samarbeten. Den här arbetsgruppens existensberättigande är dialog och förankring. Det är så vi når målet; ökad medvetenhet om kulturens potential.

Kommentera
23 maj 2011 under Noterat | 2 kommentarer

Kultur 3.0 i EU

red red

Professor Pier Luigi Sacco var huvudtalare när EU:s  nya arbetsgrupp med experter på kulturella och kreativa näringar hade sitt första möte. Under mötet presenterade Sacco sin rapport angående strategier för hur kulturen ska integreras i nästa omgång av EU:s strukturfondsprogram, 2014-2020.

Sacco menar av vi nu befinner oss i ett skifte mellan vad han kallar “kultur 2.0” och “kultur 3.0”. Där det förra har karaktäriserats av en ”upptäckt” av kulturens ekonomiska betydelse vilket lett till en explosion av kulturmarknader.

Kultur 3.0 karaktäriseras istället av en explosion i antalet producenter vilket gör det svårt att skilja mellan producenter och användare. Och det kan därför vara vilseledande att utforma politik som syftar till att utveckla kulturnäringarna som en separat sektor. Istället bör framtida insatser rikta  fokus mot att utveckla en förståelse för hur KKN och andra ekonomiska och sociala sektorer är ömsesidigt beroende av varandra, där kulturellt deltagande är en nyckelfaktor.

Han identifierar åtta olika områden där länkar mellan kulturellt deltagande och respektive område har stor betydelse, däribland för innovation generellt inom ekonomin, nya entreprenörskapsmodeller och social hållbarhet. Policyförslag handlar bland annat om att skapa handlingsplaner för att utveckla dessa länkar och yrkesformer som bygger på dem.

Ladda ned rapporten.

Kommentera
28 mars 2011 under Noterat | kommentera

Svaren till EU:s grönbok om KKN analyserade

red red

Det är snart ett år sedan EU-kommissionen publicerade grönboken om kulturella och kreativa näringar och efterfrågade kommentarer för att utveckla framtida strategier. De 350 svaren som kom in under samrådstiden har nu analyserats.

Bland de viktigaste slutsatserna av analysen kan följande punkter nämnas

  • Det finns ett behov av att öka tillgängligheten till finansiering för företag inom KKN, framför allt för små och medelstora företag.
  • Det finns ett stort stöd för en bred syn på innovation som innefattar kulturbaserad kreativitet.
  • Aktörer som arbeter med lokal och regional utveckling måste öka deras stöd till kultur och dess angränsande sektorer som del i deras specialiseringsstrategier.
  • De kulturella och kreativa näringarna måste uppmuntras att experimentera, och att fullt ut utnyttja teknologi, särskilt IKT.
  • Fler möjligheter till multi‑disciplinära och gränsöverskridande kreativa samarbeten mellan kulturella och kreativa institutioner, alla sorters företag, universitet och forskningsinstitutioner måste tillhandahållas.
  • Upphovsrätt är viktigt för en rättvis belöning för kreativitet.
  • Läskunnighet måste främjas vidare.
  • Internationella samarbeten och utbyten måste stärkas ytterligare.

Ladda ned hela analysen av grönboken.

Kommentera
12 mars 2011 under Noterat | kommentera

Utvärdering av Europas kulturhuvudstäder

red red

Förra året firade ”Europas kulturhuvudstäder” 25-årsjubileeum under en tvådagarskonferens där lärdomar från tidigare år och strategier för framtiden diskuterades. Nyligen släpptes den tredje rapporten där ATLAS utvärderar EU-programmet och dess värdstäder. Rapporten ger först en genomgång över programmets historia och uppmärksammar förtjänster och fallgropar för städerna genom åren. Redan från starten, 1990, fanns det en idé om att programmet skulle kunna skapa kulturella städer. Rapporten fokuserar sedan analysen mer på de senaste trenderna och politiska styrning hos värdstäderna och bland annat programmets betydelse för turismen.

Kommentera
16 januari 2011 under Noterat | kommentera

Kulturnäringar i EU:s konkurrensrapport och strategiarbete

red red

Nyligen publicerade EU-kommissionen 2010 års konkurrensrapport där de kulturella och kreativa näringarna lyfts fram att ha särskild stor betydelse för Europas framtida utveckling. KKN beskrivs som en ökande källa för Europas tillväxt och utgör drygt tre procent av EU:s BNP och sysselsättning. Rapporten lyfter även fram KKN:s drivkraft för innovation generellt inom unionen. Det senare lyfts även fram i EU:s strategiarbete för 2020 för att bibehålla en konkurrenskraftig industribas inom EU.

Kommissionen har även kommenterat remissvaren på grönboken. Kommissionen säger att det viktigaste budskapet i svaren är att det behöver fokuseras betydligt mer på de kulturella och kreativa näringarna. Kommissionen säger att sårbarheten för de framför allt små- och medelstora företagen inom sektorn måste balanseras med “en kritiskt massa” av investeringar, smarta skatteförmåner, nya finansieringsmodeller och instrument för att skydda upphovsrätten. De nämner också att det kan vara användbart att utveckla ett gemensamt europeiskt handlingsprogram för företag inom sektorn.

Kommentera