Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
16 december 2013 under Samtal | kommentera

Alfons Karabuda: ”Det gynnar affärerna att bejaka mångfald och jämställdhet”

red red

alfons karabudaAlfons Karabuda är kompositör och ordförande i intresseföreningen SKAP – Sveriges kompositörer och textförfattare. SKAP arrangerade nyligen den internationella konferensen Digital Agenda For Music ’13 som satte fokus på musikbranschens roll på en ökad digital och internationell marknad.

Vad innebär en digital agenda för musiken?
Musiken behöver vara en del av de digitala agendorna såväl nationellt som i EU. SKAP:s satsning Digital agenda för musiken under 2013 har syftat till just det, att föra upp musiken och musikskaparna på agendan i de digitala agendorna. Genom vårt ordförandeskap i ECSA (European Composer & Songwriter Alliance) har SKAP deltagit i EU-arbetet kring bland annat det nya direktivet för upphovsrättssällskap och den digitala inre marknaden, och vi kommer självklart fortsatt att engagera oss i arbetet för en reform och harmonisering av upphovsrätten. Dessutom har Digital agenda för musiken syftat till att skapa nya arenor för samverkan mellan musik, teknik och politik. De här aktörerna pratar ofta två och två, mer sällan alla tre tillsammans. Ska vi lyckas på ett bra sätt med den digitala utvecklingen måste vi göra det tillsammans, med förståelse för varandras perspektiv. Jag tror att dialog och samarbete långsiktigt gynnar den digitala utvecklingen mer än tuff lobbying bakom ryggen på varandra.

Är det just de digitala frågorna som är de viktigaste för musikbranschen just nu?
Det finns många frågor som är viktiga för musikbranschen, men det är klart att de digitala är tongivande idag. Det arbete vi gör nu sätter en helt ny infrastruktur för musik, film och tv framöver. Det är inget musikbranschen som helhet, eller vi som företräder de enskilda kompositörerna, låtskrivarna och textförfattarna kan eller ska stå utanför.

Finns det andra viktiga frågor?
Under 2014 kommer SKAP att göra en satsning på mångfald och jämställdhet, som förstås alltid är en aktuell fråga. Men även här ser vi en koppling till den digitala utvecklingen. Vi menar att mångfald och jämställdhet är perspektiv som inte bara måste finnas med i den digitala diskursen, utan faktiskt är en av nycklarna till framgång för den digitala utvecklingen. Som vi diskuterade på konferensen ser vi också hur de nya strukturer som växer fram i nya affärsmodeller och nya digitala tjänster redan från start är mer jämställda än den gamla skivbolagsstrukturen. Det är förstås inte en slump, kanske är vi nu mogna att se fördelarna med mångfald och jämställdhet i alla verksamheter på ett sätt vi inte gjorde när den förra strukturen växte fram för ett sekel sedan.

Självklart ser jag med tillförsikt på att också vikten av de enskilda musikskaparnas arbete börjar hitta in på agendan. Deras arbete, musiken, ligger till grund för alla dessa tjänster som ska få den digitala inre marknaden att snurra. De som gör innehållet skapar värde för alla i näringskedjan – faktum är att det är deras arbete som är anledningen till att det överhuvudtaget finns en näringskedja.

Vad tog du med dig från konferensen?
Många saker. Kanske främst just vikten av att mångfalds- och jämställdhetsperspektivet finns med i arbetet med den digitala utvecklingen. Men också att vi även denna gång lyckades samla ”fler än oss själva”. Till konferensen kom såväl musiken, tekniken och politiken som innovatörer, entreprenörer och digitala tjänster, både redan etablerade och nya startups. Och vi hade den här breda representationen både på scen och bland åhörarna. Därför var nätverkandet och samtalet i foajén i pauserna och i Södra Bar under efterminglet lika viktigt som det som hände på scen. För SKAP:s del innebär det här att vi kan fortsätta arbetet med en ännu bredare plattform för dialog och samarbete.

Kreativa Europa är nu antaget av Europaparlamentet. Hur viktigt är ett europeiskt perspektiv när vi talar kulturpolitik och kreativa näringar?
Det är avgörande. Dels för att politik och lagstiftningsprocesser ser ut som de gör. Men framförallt för att en allt större del av infrastrukturen bakom kulturen blir gränsöverskridande med den digitala utvecklingen. Samtidigt är det lika avgörande att medlemsländerna får behålla sin kulturella särart. Det är trots allt den som utgör valutan i den nya infrastrukturen, och det är den som ger oss vår egen kulturella identitet.

Kommentera
8 november 2013 under Noterat | kommentera

Rapportering från European Culture Forum

red red

I veckan ägde konferensen European Culture Forum rum i Bryssel. Vi kunde inte vara på plats men har följt twitterrapporteringen från konferensen, och kan rapportera några intressanta punkter vi lyckades snappa upp. Om du var på plats får du gärna berätta om dina intryck i kommentarsfältet.

I sitt anförande till konferensen underströk Manuel Barroso, Europakommissionens ordförande, kulturens egenvärde och dess ekonomiska betydelse. Angående budgetförhandlingarna för Kreativa Europa sa Barroso att: ”Indeed spending on culture is not a luxury but a sound investment and not only for the distant future. Culture is not a ‘nice to have’, but a ‘need to have’”.  Och att: “We believe it is not smart to cut in culture, to cut in science, to cut in research, to cut in what can be the sources of growth in the future, of job creation for our young people”.

Androulla Vassiliou, kulturansvarige vid kommissionen, uppmanade bland annat medlemsstaterna att använda strukturfonderna för att främja kultur i regionerna och städerna.

Nedan följer några ytterligare punkter vi fångat upp från diskussionerna.

Kreativa Europa

Den 19 november klubbas budgeten för det nya kulturprogrammet Kreativa Europa i parlamentet. Storleken på budgeten ser ut att bli 1,5 miljarder euro. En ökning med nio procent enligt nuvarande program. Under året har förhandlingarna varit hårda då..

Fördelningen ser ut att blir 31 procent för kultur, 56 procent till media och 13 procent till tvärsektoriell del. Det är den senare delen som är den större nyheten i hela programmen.

Även Horisont 2020 som är EU:s nya program för forskning och innovation, här finns en sammanfattning av det som berör kulturområdet. EU kommer släppa mer information om Horisont 2020 i början av december. Läs även mer om Horisont 2020 hos Vinnova.

Minskat kulturellt deltagande under krisen

En ny ”Eurobarometer” med särskilt fokus på kulturell tillgänglighet och deltagande visar att deltagandet har minskat sedan den undersökning som gjordes 2007.  Enbart 38 procent svarade att de aktivt deltagit i en kulturell aktivitet som att sjunga, dansa eller fotografera under det senaste året. När det gäller ”passivt” kulturellt deltagande svarar 18 procent att deras engagemang är högt eller mycket högt. 2007 var motsvarande siffra 21 procent. Minskningen har skett över alla kulturområden utom för biobesök.

Resultaten skiljer sig dock åt mellan länderna inom EU. Sverige ligger långt högre än EU-genomsnittet och här har deltagandet ökat i samtliga kategorier sedan 2007.

Läs mer om undersökningen.

@diversity Awards

Under konferensen presenterades vinnarna i @diversity Awards. En projekt och tävling som går ut på att hitta nya lösningar för innovation inom kulturområdet och för kulturens distribution. Läs mer om vinnarna.

Kommentera
12 november 2012 under Noterat | 2 kommentarer

Europeisk kulturstatistik

red red


Är det här bokbransch eller porrindustri? Ibland är det svårt med avvägningar, men att till slut ändå välja riktlinjer är att föredra framför att inte göra några mätningar alls. ESSnet publicerade nyligen slutversionen av rapporten om europeisk kulturstatistik. Syftet med rapporten är att ta fram metoder som gör det möjligt att göra jämförelser mellan länderna. Rapporten (550 sidor!) spänner brett över kulturområdet inklusive finansiering, kulturindustrin och dess spill over-effekter, kulturellt deltagande och sociala aspekter.

Arbetet har letts av Eurostat och koordinerats av Luxemburgs kulturdepartement i samarbete med franska och nederländska kulturdepartementen och Tjeckiska och Estländska statistikbyråerna. Ladda ned rapporten direkt [.pdf].

Kommentera
12 november 2012 under Samtal | 1 kommentar

SAMTAL/Giep Hagoort: Kreativa Europa är redan verklighet

red red

Holländske Giep Hagoort är forskare vid Utrecht School of the Arts där han framför allt intresserar sig för entreprenörskap inom de kulturella och kreativa näringarna. Hoogart ledde också arbetet med EU:s grönbok om de kulturella och kreativa näringarna och på onsdag, 14 november, talar han vid konferensen Ka-tziing i Göteborg som bland annat Nätverkstan är med och arrangerar.

Du ledde arbetet med EU:s grönbok om de kulturella och kreativa näringarna. Hur har processen fortsatt efter att grönboken publicerades?
Grönboken från EU-komissionen publicerades under våren 2010. Vår egen forskning för kommissionen om den entreprenöriella dimensinonen hos de kulturella och kreativa näringarna började dock redan 2008. Vår studie fokuserade på en bättre förståelse för kulturella och kreativa företag, särskilt de små och medelstora företagen, och hur de kan stödjas inom EU. Först publicerade vi en litteraturgenomgång där vi förklarade företagens särskilda kännetecken. Det följdes sedan av expertmöten, runda bords-diskussioner och kompletterande kvantitativ forskning.

Vår viktigaste slutsats var att småföretagen utgör 80 procent av det totala antalet av de kulturella och kreativa företagen. En stödjande infrastruktur måste dörför baseras på dessa kännetecken. Grönboken har följt den slutsatsen. Och flera organisationer har understrukit det angreppssättet när de har kommenterat grönboken, och i Europakommissionens förslag, Kreativa Europa 2014, går det att se att den aspekten fortfarande är synlig.

Slutligen har vi (Utrecht School of the Arts-HKU) publicerat den kompletta rapporten om den entreprenöriella dimensionen i december 2010.

Vilka är de ”heta frågorna” som rör de kulturella och kreativa näringarna i EU nu? Kommer KKN fortsätta att ta plats på agendan eller tar andra frågor över?
Då jag samlat in alla möjliga trender, utvecklingar och i nya studier – som vår egen forskningsrapport ”Pioneering Minds Worldwide” – observerar jag tre centrala frågor:

  1. Den dynamiska relationen mellan KKN och andra sektorer. På global, nationell, regional och lokal nivå har nya digitala lab och cross‑over-nätverk skapats, med ett fokus på innovation. I min egen omgivning ser jag ett växande samarbete när det gäller hållbarhetsfrågor, där konstnärer, designers och kulturella entreprenörer spelar en proaktiv roll.
  2. En växande politisk medvetenhet hos regeringar om en mer holistisk ansats när det gäller KKN. Att inte bara de ekonomiska aspekterna är viktiga, utan även social och geografisk samanhållning. Detta samlar nya grupper vid bordet att utarbeta nya aktiviterer uppifrån och ner och nerifrån och upp.
  3. Kreativa städer vill etablera ett europeiskt parnerskap med andra städer för att dela med sig av erfarenheter och kunskap, utbyta kulturella event och skapa ”lärandelab” (”Learning Labs”). Särsklit mellanstora städer är aktiva inom det här området. Vi är akademisk partner till flera europeiska städer som Colchester, Lille, Edinburgh och Hagen som arbetar tillsammans under den gemensamma rubriken Creative Urban Renewal (CURE). Vi har noterat ett ökat intresse för en stödjande urban infrastruktur med hjälp av kreativa näringar.

Med säkerhet kommer en kraftigt sammankopplad kulturell och kreativ sektor vara avgörande för EU och dess medlemsstater under de kommande åren.

Från ditt perspektiv, hur placerar sig Sverige internationellt när det gäller KKN?
Om vi talar om Sverige i ett internationellt sammanhang ser jag olika bilder. I 2011 års upplaga av det globala kreativitetsindexet – som Richard Florida utformat där hänsyn till alla möjliga indikatorer tas – är Sverige i topp och lämnar 81 länder bakom sig, med USA som tvåa och Finland på tredje plats. Jag vill gratulera Sverige till den positionen! Indexet behandlar dock inte forskning om KKN. Efter att ha sett de här siffrorna, har jag fått intrycket av att svenska forskare behöver stärka sin prestation. Jag saknar dem vid konferenser som handlar om entreprenörskap inom KKN. Jag saknade dem också i UNCTAD-rapporten från 2010. Eftersom Sverige placerar sig först i indexet måste de svenska forskarna sitta inne med väldigt intressanta berättelser!

Kommer Kreativa Europa att bli verklighet tror du? Vilka är de potentiella hindren?
Kreativa Europa – idéen, praxisen – och Kreativa Europa 2014 – EU-förslaget – är redan verklighet! Alla europeiska intressenter vill se ett starkt och kreativt Europa inom den globala kreativa ekonomin.

Ändå lider politiker av något som jag kallar för ”Europestress”: å ena sidan ser de Europa som en rik kulturell och kreativ kontinent, men å andra sidan tvekar de inför att skapa en stark politisk konstruktion för ett framtida Europa. Kanske är det EU:s medlemsstater som inte vill finansiera de kreativa ambitionerna inom EU, och det är ett stort hinder. Ett annat hinder är om vi enbart fokuserar på Europa, och glömmer bort att skapa starka nätverk på gräsrotsnivåer och ignorerar kulturella och kreativa ambitioner på dessa grundläggande nivåer.

Men som medlem av den urbana kreativa rörelsen ”City for Utrecht for Cultural Capital of Europé 2018”,  är jag optimitst när det handlar om att hantera dessa hinder.

Kommentera
9 oktober 2012 under Noterat | kommentera

EU-kommissionen lanserar strategi för kulturnäringarna

red red

EU har lanserat en strategi för tillväxt inom KKN-sektorn. Strategin inleder med att notera att mellan 2008 och 2011 var de kulturella och kreativa näringarna starkare än ekonomin som helhet inom EU. Syftet med strategin är dels att stärka sektorns konkurrenskraft och möjligheter för export och dels att ta vara på de “spill over”-effekter som kultursektorn bidrar med inom exempelvis IKT och innovation. Strategin rekommenderar åtgärder för aktörer på den lokala, regionala, nationella och EU-nivån och ökade samarbeten mellan olika politikområden. EU-kommissionen släppte också samtidigt en policyhandbok för hur EU:s olika stödprogram kan användas för kulturprojekt i lokal, regional och nationell utveckling.

Ladda ned strategin direkt (svensk version) och policyhandboken (engelska).

Kommentera
20 augusti 2012 under Samtal | kommentera

Samtal/Robert Karlsson: Frilansare får inte glömmas bort i kompetensutvecklingen

red red

320 olika utbildningsaktiviteter för 4.000 deltagare i kultursektorn. Det är resultatet hittills för projektet KulturKraft Syd, en plattform för kompetensutveckling inom kultursektorn i Skåne och Blekinge. Projektet är inne på sitt tredje år och vänder sig till såväl kulturutövare som personer med tekniska eller administrativa yrken.

Robert Karlsson är verksamhetsledare för projektet.

Vilka är de största utmaningarna för kompetensutveckling av verksamma inom kulturlivet idag?
Att hitta metoder och modeller för kompetensutveckling som är anpassade till branschens speciella förutsättningar. Detta gäller inte minst hur arbetsmarknaden inom branschen ser ut med en stor andel frilansare och personer som arbetar på korta kontrakt och uppdrag. Frågan om vem som tar hand om den nödvändiga kontinuerliga kompetensutvecklingen blir hängande i luften. Individen har oftast vare sig råd eller tid. Och de institutioner, organisationer och företag som fungerar som uppdrags- och arbetsgivare är oftast så slimmade och specialiserade att det inte heller hos dem finns det nödvändiga utrymmet.

Jag tror emellertid att vi har hittat någon form av nyckel genom att vi kan agera som en neutral och oberoende part där vi genom vårt arbetssätt ser alla aktörer och tänkta deltagare som lika viktiga. Genom att lyfta frågorna och det konkreta arbetet upp på en branschövergripande nivå kan vi föra samman såväl de individuella behoven som de deltagande organisationernas behov utan att det behöver innebära någon kompromiss.

Vad är KulturKraft Syd?
KulturKraft Syd är ett kompetensutvecklingsprojekt inom kulturbranschen i södra Sverige som vänder sig till såväl individer som organisationer. Bakom projektet står en samlad bransch i regionen med såväl de offentliga kulturinstitutionerna och de större branschorganisationerna som olika fria aktörer, företag och individer. Initialt handlar det om ett tidsbegränsat projekt finansierat av Europeiska Socialfonden. Projektet startade den 1 mars 2010 och nu har vi fått förlängd finansiering till och med 31 mars 2014.

Huvudman för KulturKraft Syd är Trygghetsrådet TRS vilket innebär att arbetsmarknadens parter (Svensk Scenkonst, Teaterförbundet, Symf) står bakom projektet. TRS är även huvudman för vårt syskonprojekt KulturKraft Stockholm som är inne i sin uppstartsprocess och tidigare har det även funnits ett KulturKraft Väst som tyvärr inte fick förlängd finansiering från ESF i våras.

(mer…)

Kommentera
26 mars 2012 under Noterat | kommentera

Statistik om kultur och KKN

red red

I förra veckan samlades europeiska politiker och tjänstemän i Göteborg för att diskutera statistik för kultur och de kulturella och kreativa näringarna under en konferens som CREA.RE arrangerade. Huvudnumret var ESSnet Kulturs färska och oerhört omfattande rapport.

Rapporten tar ett helhetsgrepp om kultur inklusive kulturnäringarna och syftar till att ta fram gemensamma standarder för att kunna mäta och jämföra statistik mellan EU-länderna. Rapporten har tagits fram av en grupp som arbetar enligt ett särskilt arbetssätt som kallas the Open Method Coordination som ska vara ett ”mjukare” sätt för EU-medlemmar att samarbeta. Ett initiativ som framför allt använts inom utbildningsområdet men som sedan 2007 har en kulturgrupp. Utöver statistikfrågor arbetar de även med kulturell mångfald, de kulturella och kreativa näringarna, färdigheter och rörlighet, kulturarv och slutligen kultur i externa relationer.

Rapporten finns ännu inte offentligt tillgänglig i sin slutversion, vi uppdaterar inlägget när den blir så. Nedan är en video från ESSnets presentation. Alternativ länk till video.

Kommentera
22 mars 2012 under Noterat | kommentera

European Creative Industries Alliance lanserat

red red

Kulturekonomi har under en längre tid följt utvecklingen som skett med att skapa den europeiska plattformen European Creative Industries Alliance, ECIA. Nyligen skedde till slut den officiella lanseringen under Innovation Festival i Milano, ECIA har också fått en egen hemsida www.howtogrow.eu/ecia/.

I samband med lanseringen sa Reinhard Büscher, chef för innovation på DG Enterprise and innovation att kulturnäringarna blivit en allt viktigare ekonomisk sektor och att  ECIA ska bidra till att politiker och investerare också förstår deras potential.

Plattformen är skapad för att ta fram bättre och mer heltäckande policies och strategier för de kulturella och kreativa näringarna och arbetar efter tre ben; Innovation och stödservice, inkubation och tillgänglighet till finansiering och klusteruppbyggnad och samarbeten.  Labkultur var på plats i Milano och dokumenterade lanseringen och också gjort en promovideo.

Kommentera
3 mars 2012 under Noterat | kommentera

Specialgrupp ska arbeta för hur kultur kan motverka krisen

red red

Fotograf: Klaus Holsting

I slutet av februari lanserades specialgruppen (task force) “Team Culture 2012” av EU:s ordförandeland Danmark. Syftet med gruppen är att visa på hur kultursektorn kan bidra till att stävja den ekonomiska krisen. Detta genom att lyfta fram internationella exempel på där kultur bidrar till förändring i samhället i stort. På avslutningskonferensen i juni ska gruppen presentera ett manifest för hur kultursektorn kan bidra med ny energi i ekonomin.

I specialgruppen ingår tolv stycken personer med olika yrkesmässiga och personliga bakgrunder, från Sverige deltar Margot Wallström och Efva Lilja (rektor för Dans- och Cirkushögskolan).

Kommentera
10 januari 2012 under Analys, Noterat | 1 kommentar

Året med skiftet

Tobias Tobias

Gott nytt år!

Och jag antar att ni har hunnit summera innan ni började blicka framåt. Själv har jag i mer än tio års tid på nyårsaftonens middag haft en punkt som avhandlat ”årets…”, vilket har varit allt från årets bad till årets ögonblick och alltid innehåller årets bok.

Min bild av 2011 från ett kulturekonomiskt perspektiv kan summeras i en tvådagsresa som jag gjorde i mars. Jag började i Sunne med en avslutningskonferens för ett piggt EU-projekt där kulturens roll för platsens utveckling diskuterades. Jag fortsatte på Hôtel Majestic i Cannes på fastighetsmässan MIPIM, där Stockholm stad bjudit in till en välbesökt frukost. Det märkvärdiga var att temat var ungefär detsamma i Cannes, men ändå tog plats i en värld som är så annorlunda. Med så mycket större pengar, med lyxbåtar som väntar vid kajerna, med de mest centrala politikerna vid borden. Och det där med pengar har inget med Cannes att göra, utan temat för mässan — fastigheter och samhällsplanering.

För mig illustrerar detta reseminne att skiftet som länge varit på gång verkligen ägde rum under året. Jag tänker på synen på kultur som en motor i utvecklingen generellt, inte som en egen, separat sfär. Det blev också tydligt på årets Generatorkonferens där en av talarna var professor Pier Luigi Sacco som med sitt fokus på deltagande i kultur och “Kultur 3.0” varit en av de som influerat idéutvecklingen (och som var mycket poppis i Sverige i år). Intrycket förstärktes vid läsningen av EU-kommissionens ”Creative Europe”-program och då detta diskuterades på Intercults och Riksteaterns heldagskonferens i december ”Det europeiska projektets framtid”.

Parallellt med denna utveckling har vi i Europa sett många exempel på neddragningar i kulturbudgeten. Men tendenserna hänger ihop. Kulturförsvararna har insett att de måste bli ännu bättre på att motivera sitt offentliga stöd och använder både nya och gamla sätt.

Då Kulturutredningen släpptes för några år sedan var debatten enorm om den ”aspektpolitik” som lanserades. Idag känns förslaget nästan helt okontroversiellt. Till och med så att jag ibland tycker att pendeln slagit för långt. Som Chris Marshall på Intercult sa till mig skämtsamt på konferensenen om ”Creative Europe”-programmet: ”Tidigare var du ekonom. Nu har du blivit kultur.”

För ibland blir argumenten lite väl svagt underbyggda och väl förväntansfulla. Jag försökte bland annat nyansera diskussionen i det provokativa inlägget ”Kreativa klassen en lögn?” (med denna uppföljning). Det fanns även andra reaktioner som tog upp andra aspekter, bland annat Timbros rapport ”Noll koll”. Nu sitter jag med en text om ”Creative Europe”-programmet och seminariet i Stockholm och funderar mer kring detta; så jag återkommer.

***

Europa har förstås varit i fokus många gånger under 2011 över huvud taget. Den ekonomiska krisen har varit ett återkommande samtalsämne och orosmoln för kulturen. Än är det dock för tidigt att tala om i vilken utsträckning Europas kulturbudgetar kommer drabbas. Hittills kan vi se att bilden ser väldigt olika ut mellan olika länder och administrativa nivåer.

Intresset för kultur och kulturnäringarna har också ökat på EU-nivå. Arbetet med grönboken för kulturnäringarna har fortsatt under året och EU-kommissionen lanserade som sagt sitt förslag för Creative Europe där KKN får ett större utrymme som en viktig del “Europa 2020-strategin”.

***

På hemmaplan har utvecklingen med samverkansmodellen fortsatt och sexton nya regioner har tagit fram kulturplaner som börjar gälla från årsskiftet. Kopplat till detta är även den nya Myndigheten för kulturanalys som startade i våras med uppgift att granska och utvärdera kultursatsningar. Jag sitter med i Insynsrådet och det har varit spännande att få en inblick i myndighetens försök att få grepp om både sin egen organisation och kulturpolitiken idag i Sverige. En viktig fråga för myndigheten är kulturens samlade finansiering och de har också under hösten startat upp ett forskningsråd.

En av fjolårets hetaste kulturdebatter startade Svenskt Näringsliv när de bland annat föreslog sänkt studiestöd till humaniorastudenter. Reaktionerna var många och både jag och Emma (i SvD) svarade. Emma har på sitt håll — på Handelshögskolan — gjort ett storartat jobb med att stärka humanioras roll på skolans grundutbildning, vilket får ses som en till markör för 2011 (mer här).

Ett annat nyckelord allmänt sett har varit innovation, med regeringens Innovationsplan Sverige i spetsen. Men kultursektorn hade nog tjänat på att vara lite mer på den spelplanen.

***

Under året har Kulturekonomi fortsatt att intervjua intressanta personer inom kultursektorn och låtit andra skriva gästkrönikor. Däribland kan nämnas Kati Hoflin, Calle Nathanson, Bill Gartner, Svante Beckman och Joakim Jardenberg.

***

Vilken blev årets bok? Alltid någon av Tomas Tranströmer, inte minst i år förstås. Annars var årets bok 2011 för mig ”Steve Jobs” privat och ”Monster” professionellt. Det sistnämnda eftersom arbetet som förläggare upptog ännu mer tid och fokus. Jag är i det sammanhanget lite glad över att vi lyckades bidra till en diskussion om nätbeteende genom vår bok ”Nedkopplad”.

Jag funderade på om ebok också var ett av årets fenomen, men insåg att jag för närsynt. På Volante har vi genomfört flera experiment med eboken och även om jag bytt över till läsning digitalt så gillar de flesta att bära runt på tryckta böcker.

Mitt företag Volante har över huvud taget växt och det var kul att dra igång både Volante Academy (som vi fortsätter med i vår) och Kreatörskaravanen som ägde rum dels i Stockholm, dels i Östersund (och 30 januari i Gävle).

Kommentera