Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
7 januari 2015 under Samtal | 2 kommentarer

”Det pågår en musikmassrörelse för att förändra villkoren på musikmarknaden”

Tobias Tobias

2010 STOCKHOLM Elisabet Widlund, vd Musiksverige Foto: Annika af Klercker

Elisabet Widlund var tidigare vd för Musiksverige och är numera kommunikationschef på SAMI (Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation), som bland annat arbetar med att samla in ersättning till sina medlemmar.

Hon har även en bakgrund som teaterproducent. Kanske minns också någon — jag gör det! — hennes blogg ”Konsten och kulturen” under en tid som frilansande kulturentreprenör och konsult?

Under hösten har artisternas intäkter från streamingtjänster diskuterats rätt intensivt, bland annat i samband med att Taylor Swift tagit bort sin musik från Spotify. Varför kommer den här diskussionen just nu?

Artister och musiker, alltså de som spelar in och framför den musik som vi alla lyssnar på, är tyvärr ofta i en svag förhandlingsposition när det gäller att skriva avtal och att hävda sina rättigheter. Artisternas och musikernas organisationer har varit aktiva länge för att få till rimliga ersättningar. Som jag ser det är det ingen ny diskussion – den diskussionen har funnits lika länge som musikmarknaden funnits. Sedan några år tillbaka är det intäkterna från streamad musik som är i fokus, vilket ju är helt naturligt eftersom musiklyssnarna använder streamingtjänster allt mer.

Ni skrev nyligen i ett pressmeddelande att “när människor lyssnar på musik i radioliknande streamingtjänster, får artister en väldigt liten del av intäkterna och musikerna ingenting alls”. Vad behöver förändras för att fördelningen ska bli mer rättvis som ni ser det?
Vi tror på att musikmarknaden själv kan göra upp om en lösning, där även våra anslutna får del av intäkterna. För SAMI:s artisters och musikers del, handlar det om att få ersättning för det ekonomiska värde som de är med och skapar när de spelar in musik och som sedan sprids via radioliknande streamingtjänster.

SAMI:s uppgift är att samla in ersättning när musik sprids vid ett så kallat offentligt framförande, bland annat radio, och det är inom det området som vi vill få till en lösning. Vi anser att de radioliknande streamingtjänsterna ska licensieras på samma sätt som vanlig radio, det vill säga att producenterna (skivbolagen) och utövarna (artister och musiker) delar lika på intäkterna från tjänsterna.

Idag sker licensieringen enbart mellan skivbolagen och streamingtjänsterna, vilket gör att våra anslutna saknar de bitar från intäktskakan som de har rätt till. Situationen är densamma i nästan alla länder, och det pågår en musikmassrörelse i världen för att förändra villkoren.

Vår förhoppning är som sagt att marknadens olika parter ska lösa detta. Om det inte går, så kommer licensieringsfrågan att prövas rättsligt.

Är det enklare idag att argumentera för modeller för hur artister och musiker ska få betalt idag, jämfört med för några år sedan?
Jag upplever att de flesta människor har en välvillig inställning till artisters och musikers rättigheter. Det stora flertalet tycker att det är självklart att de ska få betalt för sitt arbete, och känner till att så inte alltid är fallet. Så musiklyssnarnas lojalitet ligger ofta hos artister och musiker.

På det sättet är det enklare än för fem år sedan, då opinionen för fri fildelning av musik var stark. På andra sätt är det mycket mer komplext! Ju fler digitala musiktjänster som kommer, desto fler vägar finns det för artister och musiker att nå lyssnarna med sin musik. Samtidigt kan den snabba digitala utvecklingen ibland innebära att våra anslutnas rättigheter och intäkter förbises.

Att hitta hållbara lösningar på musikmarknaden är ett väldigt spännande arbete! Och det är dessutom avgörande för att få musiklyssnarnas förtroende.

Vilken är den viktigaste frågan just nu för er?
Förutom att ständigt arbeta med att samla in mer ersättning och betala ut den så effektivt som möjligt, fokuserar vi just nu på att stärka kompetensen hos artister och musiker. De har själva uttryckt att de behöver mer kunskap om sina rättigheter och intäkter, och därför håller vi seminarier om det med start under 2015.

Vi har också tagit fram ett utbildningsprogram för de som vill lägga sitt engagemang i styrelser i någon av de många musikerorganisationer som finns. Programmet löper över ett år och kommer att stärka upp kunskapen i juridik, ekonomi och ledning.

Med starkare artister och musiker, tror vi att musikbranschen på sikt kan bli mer hållbar.

Kommentera