Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
6 september 2012 under Noterat | 1 kommentar

Norskt digitaliseringsavtal för böcker

red red

Ett nytt digitaliseringsavtal för litteratur i Norge innebär att alla böcker som publicerats mellan 1900 och 2000 i Norge ska göras tillgängliga på Nasjonalbibliotekets digitala plattform Bokhylla. Böcker som har kvar upphovsrätten kan inte laddas ned, utan bara läsas på sidan, och förlagen ska själva bestämma vilka böcker som ska vara tillgängliga.

Satsningen finansieras genom att Nasjonalbiblioteket betalar 36 öre per inskannad sida till upphovsrättsorganisationen Kopinor som sedan fördelar intäkterna via stipendier. Totalsumman beräknas bli åtta miljoner norska kronor. År 2017 innebär det att cirka 250.000 böcker kommer finnas tillgängliga på plattformen, idag finns det 50.000. Böckerna är dock endast tillgängliga för de som har ett norskt ip-nummer.

Kommentera
14 maj 2012 under Noterat | kommentera

Symboliska sammanslagningar i bokbranschen

red red

Microsoft satsar två miljarder kronor och bildar tillsammans med Barnes & Noble ett företag för en global e-bokssatsning. B&N lägger all sin digitala verksamhet och universitetsförsäljning i det nya bolaget, inklusive surfplattan Nook. Ett försök att på allvar ta upp kampen med Apple och Amazon. Joe Wikert, chef på O’Reilly Media, kommenterar satsningen med att det (hoppas han i alla fall) handlar om mycket mer än bara e-böcker, bland annat butikskoncept  som innefattar musik, video, appar med mer och att de även satsar på att vara närvarande i staden, i butiker.

Även på hemmaplan är en stor sammanslagning på gång. Boklådorna Akademibokhandeln och Bokia har skrivit en avsiktsförklaring om att gå samman. Nätbokhandeln Bokus, en del av Akademibokhandelsgruppen, kommer dock inte ingå i sammanslagningen. Svensk Bokhandel skriver i en ledarkommentar att sammanslagningen kommer påverka bokbranschen på ett “fundamentalt” sätt och att det blir en synlig motvikt till Bonnierdominansen.

Kommentera
10 april 2012 under Analys, Noterat | 3 kommentarer

Jag läser på tre skärmar

Tobias Tobias

image
image

Visserligen älskar jag boken, den fysiska, tryckta saken av papper. Som barn till en bokhandlare och en lärare är jag uppvuxen med väggar klädda med böcker och som tjugoåring samlade jag på förstaupplagor. Jag älskar papper, omslag, känslan i en bok.

När jag och min familj flyttade senast så funderade jag på om vi skulle prioritera bokhyllan. Vid förra flytten, 2006, bytte jag musiksystem till datorlösning enbart. Inga skivor framme. Men det blev ändå en stor vägg med böcker. Jag älskar ju det.

Men risken är att bokhyllan kommer få karaktär av ett museum, med ett före och efter 2011. För i höstas gick jag över helt. Sedan dess har jag bara läst böcker på skärm. Valet var medvetet — jag ville på djupet testa med tanke på vårt experimentella arbete på Volante med e-böcker.

Med anledning av våra olika försök och framgångar, bland annat försöken med olika priser på titeln ”Monster”, och kanske alla inlägg här på bloggen, har tidningen Svensk bokhandel gjort en intervju och placerat mig på omslaget.

Nu har jag svårt att gå tillbaka till tryckta böcker. När jag ser andra bära omkring på sådana känns det mest jobbigt och tungt. Okej, jag överdriver lite. Men tidigare idag blev jag småirriterad av att inte kunna köpa boken som jag sökte efter (svenska utgåvan av ”Torsk”) direkt, inte minst eftersom jag vet att jag köpt den tidigare men inte hittar.

Den stora fördelen utöver direktleveransen är att jag hinner läsa mer eftersom jag alltid har med mig boken.

Flera har frågat kring hur jag läser. Jag läser främst på tre skärmar:

– Mobil. En android-lur med stor skärm, som funkar bra upp till en halvtimme, det vill säga på tunnelbanan, i kösituationer och då barnen inte vill somna under nattning.
– Dedikerad läsplatta. Min andra Amazon Kindle och den som jag helst läser på och därför förstavalet hemma eller på resa.
– Mediaplatta. En (ny) iPad som mest tas fram för läsning i mörker då den till skillnad från läsplattan har bakgrundsbelyst skärm.

Jag har testat tre andra läsplattor men föredrar Kindle just nu eftersom deras app möjliggör läsning även på andra enheter smidigt. Synkning sker automatiskt för att hitta där jag senast slutade läsa, oavsett enhet. Svenska titlar köper jag på Dito och konverterar själv till mobi-format via gratisprogrammet Calibre. Inte kanon, främst eftersom jag tappar synkningen, men okej. På mobilen och iPaden kan jag då läsa med dito-appen.

Kanske hade jag valt en annan plattform än Amazon Kindle om jag verkat i USA. Det finns många invändningar mot Amazons dominans och hur företaget utnyttjar den, och troligen hade jag känt mig drabbad av hur Amazon inte verkar för branschens och litteraturens bästa.

Framför allt är arkiveringen inte användarvänlig. Dels hittar man till slut inte bland alla titlar, dels är inlåsningen — det går inte att flytta sina filer till andra system — allt annat än optimal… Men egentligen behöver jag inte ha kvar de här titlarna som jag redan läst. Jag behöver bara kunna söka i dem vid behov. Och helst alla andra böcker också, apropå Spotify för böcker som ju då och då lyfts fram som önskemål. Nya titlar kan jag betala mer för.

Sverige är en marginell marknad för Amazon, men de har köpt Lovefilm och det skulle vara förvånande om de inte vill bygga vidare på sitt herravälde. Det kommer finnas anledning att återkomma i ämnet.

Genombrottet för eboken i Sverige? Jag trodde något skulle ske i höstas då Dito tapetserade storstäderna med reklam och då Zlatan-boken sålde slut och bara fanns i e-format. Men det finns för få prisvänliga och enkelt tillgängliga läsplattor för vardagskonsumenten. Dessutom, bland annat på grund av olösta frågor kring bibliotekens utlåning av e-böcker, känner sig inte förlagen tvungna att driva utvecklingen hårdare.

Under tiden jobbar vi hårdare än någonsin.

image

Två av mina lässkärmar. Kindlen och iPaden. Men Steve Jobs-biografin läste jag nog mest på mobilen.

Kommentera
23 september 2011 under Noterat | 5 kommentarer

Flyktbeteende på bokmässan

Tobias Tobias

Tillbaka från bokmässan. Jag var med på seminariet om framtidens marknad för eböcker (bild nedan). Per Sundin från musikindustrin — han är vd för Universal — fick frågan om han trodde att allt skulle gå ”åt helvete” för författarna och förlagen.

”Absolut”, var hans svar.

Men på mässan märktes inget av det. Alla kör på som vanligt och kanske var jag bara lite bakis och trött idag, men jag kände ändå starkt att detta kommer inte hålla, ökningen av antalet utgivna titlar kan inte fortsätta. Och framför allt: är det rimligt att alla dessa böcker trycks? I de flesta fall är formgivningen så standardiserad och formatet så enkelt att det inte tillför något alls.

Jag blev ännu mer övertygad om att eboken kommer slå ut stora delar av bokbranschen, både förlag och bokhandlare.

Det finns affärslogiska skäl till att så lite har skett. De flesta aktörer tjänar på att så lite som möjligt förändras, och den tryckta boken är lättare att ta (mycket) betalt för. Detta ska dock ställas mot Per Sundins refererande till Itunes devis… ”keep’em clickin'”. Då kan inte priset vara för högt.

En viktig förklaring till det svenska stilleståndet är att starka marknadsplatser för eboken hittills saknats i Sverige, så det har varit intressant att i veckan notera KF Medias satsning på eboksplattformen Dito.

Här är även Svensk Bokhandels notering om seminariet.


Kommentera
20 september 2011 under Noterat | 2 kommentarer

Framtidens marknad för e-böcker och appar

Tobias Tobias

Framtidens marknad för e-böcker och appar. En omöjlig uppgift att ge alla svar på — men jag får fint sällskap under seminariet med den här rubriken.

Paneldiskussionen äger rum på Bokmässan på torsdag kl 16.30. Plats är Molnet, plan 2, ett område som i år är vigt åt mediediskussioner. Se bland annat Elibs sammanställning kring vad som sker kring ämnet eböcker.

Temat för vårt samtal:
Vilka möjligheter för digitaliseringen av bokbranschen med sig? Och vilka risker? Kan appar och e-böcker sprida läsning till nya grupper av läsare eller är de ett hot mot den traditionella boken? Och, inte minst, går det att göra digitala böcker lönsamma för förlag och återförsäljare utan att det blir för dyrt för kunden?

Medverkande:

  • Per Sundin, vd Universal
  • Tobias Nielsén, kulturekonom och vd Volante
  • Johanna Ögren, egen företagare PR på internet och en av grundarna till bokhora.se
  • Torbjörn Flygt, författare
  • Klas Fjärstedt, ansvarig för digitala satsningar, Norstedts Förlagsgrupp

Moderator är Mattias Fyrenius, strategi- och affärsutvecklingsdirektör KF Media.

Kommentera
18 juli 2011 under Noterat | 1 kommentar

Harry Potter och e-böcker

Tobias Tobias

I Sverige går e-boksförsäljningen fortfarande trögt, men diskussioner börjar ta fart på flera håll. Bland annat Dagens Nyheter som publicerar en en artikelserie om e-bokens utveckling. De första artiklarna utgår från svårigheterna att sälja och få sina böcker recenserade, såväl för väletablerade författare som mindre kända.

John Ajvide Lindqvist säger att ”Jag blev överraskad av det enorma ointresset. Jag hade aldrig kunnat tänka mig att det skulle gå så dåligt – och att ingen papperstidning ens skulle vilja recensera boken.”

Den följande artikeln har Pottermore som utgångspunkt för en diskussion om distributionsfrågor och förändrade relationer mellan förlag och författare. Pottermore, skapad av JK Rowling, är en ny sajt för Harry Potter-fans att samlas på. Den kommer även vara det enda försäljningsstället för e-böckerna för Harry Potter.

Jag uttalar mig bland annat om Rowlings unika position. För det första att hon äger alla eboksrättigheter, för det andra hennes popularitet.

Men klart jag undrar… Om det är något jag lärt mig om distribution är att det är de stora distributionskanalerna som är viktigast. Inte sällan står ett val mellan högre andel men mindre försäljning å ena sidan, och lägre andel men större försäljning å andra sidan.

Rowling måste ha något i baktanke – och jag tror inte att det handlar om att torgföra en åsikt. Då borde hon väl ha lagt fram den redan?

Kanske vill hon bara utmana, göra nytt. Hennes utgångsläge innebär hur som helst att det ska bli intressant att se vad det blir av Pottermore, liksom effekter på branschen på längre sikt.

Kommentera
14 april 2011 under Analys, Noterat | kommentera

Bokappens död — fler höll med i London

Tobias Tobias

Tillbaka från London Book Fair. Två hektiska dagar med sol utanför och en känsla av moln inomhus. Oron över eboksframfarten finns där, samtidigt som många spinner på nya möjligheter och i s.k. Digital Zone visade ett gäng nya teknikföretag upp sina erbjudanden.

Själv deltog jag i såväl en konferens om den digitala utvecklingen och satt i en rad möten, utöver några spontana samtal. Det mest märkliga kanske var när jag skulle börja berätta om våra egna böcker för ett ryskt förlag, som visade sig inte förstå något alls – trots tolk! – och i stället avbröt för att beskriva deras titlar om olja och gas i Ryssland. Spännande, eller hur?

Min kollega Simon Brouwers på Volante summerar våra intryck från konferensen och mässan här, bland annat om hur vi drack gravöl för bokappen, ett tema som präglade efter konferensdagen. Ibland blir det många som tänker samma tanke ungefär samtidigt. Jag skrev ju i förra veckan om att jag inte trodde på bokappen. Detta gäller för traditionella böcker. För multimediaproduktioner blir det en annan sak. Men är det då böcker, även om en fyrfärgsproduktion kan stå som utgångspunkt? Likaså fungerar ju appar för barn – det vet jag oerhört väl – men då i kombination med spel, pyssel och filmer.

Fler perspektiv:

Behövs förläggare?

En fråga som återkommit det senaste åren är huruvida bokförlag behövs. Frågan känns igen från musikbranschen: om skivbolag behövs när förutsättningarna för produktion och distribution revolutionerats. Samtidigt som kostnaderna har sjunkit har möjligheterna ökat. Det här är en bloggpost från en av flera diskussioner.

Glöm att barn skulle läsa på läsplattor.

Svensk Bokhandels Lars Schmidt bloggar om hur amerikanske analytikern Michael Norris menar att bokläsandet kommer sjunka allt längre ner på listan över vilka kultur- och medieformer som vi lägger tid på.

Amerikaner dominerar

Det var amerikanska tankar och idéer som stod i förgrunden när eboken diskuterades på London Book Fair. Den här bloggposten tar också upp bokappens påstådda död.

Kommentera
6 april 2011 under Analys, Noterat | kommentera

Tillåt mig presentera boksinglar (och bitkultur)

Tobias Tobias

Idag släpper Volante 58 nya böcker. De motsvaras av de antologikapitel som vi på förlaget gav ut under 2009 och 2010 och som tidigare bara kunnat läsas inom ramen för varje bok.

En text mår bra av ett sammanhang, och varje bok fungerade som sådan, med en egen dramaturgi för vardera titel. Det blev tre spännande antologier: ”Gratis? Om kvalitet, pengar och skapandets villkor”, ”Noll Noll – decenniet som förändrade världen” och ”Framtiden är nu – Kulturverige 2040 – vad vi vet, vad vi tror, vad vi vill”.

Men nu kan varje kapitel köpas var för sig – som e-bok, dels via vår nätbutik, dels via de vanliga svenska ebokhandlarna (Adlibris, Bokus och några till). Amazon testade vi för övrigt, men de säljer inte titlar på svenska än.

Varje kapitel har ett eget omslag, med antologins omslag som utgångspunkt.

Det här blir ett oerhört spännande experiment. Vi har inte sett det genomföras tidigare, även om liknande tankegångar börjar skönjas.

Under tiden vi förberett vårt experiment har Amazon hunnit lansera Singles och en av vinterns mest omdebatterade faktaböcker i USA, Tyler Cowens ”The Great Stagnation”, släpptes enbart som en sådan.

Vi är förstås inspirerade av musikbranschens konventioner med album och singlar. Ibland vill man ju bara ha låten, inte hela albumet, eller hur? Från början tänkte vi bygga en egen app, men det blev dels för dyrt, dels börjar vi tröttna på alla miljarder appar som man har skräpandes i telefonen. Vi är tveksamma till eboken som app (läs gårdagens inlägg kring detta).

Med detta testar vi framför allt tre saker:

  • Prissättning. Näthandel uppmuntrar till att testa på liksom lågengagemangsköp, samtidigt som det finns ett hav av gratis innehåll tillgängligt. Vårt pris i den egna shoppen är 10 kronor (exklusive moms 8 kronor) och F-priset via extern handel 5 kronor. Hittills har få svenska eböcker köpts – men händer något när priset för en text sänks radikalt? Tyvärr blir utpriset dock högre (Bokus 20 kronor, Adlibris 25 kronor).
  • Bitkultur. Konsumtion av kultur sker i allt högre grad i bitar och även bokbranschen kommer youtubifieras. Men kort eller snabbt behöver inte motsvara sämre kvalitet. Jämför med dikter. Skillnaden jämfört med, säg blogginlägg, är att i de här antologikapitlen så är texterna genomarbetade, något längre och har även en längre livstid.
  • Long tail-modellen. Hur gör man för att inte bara sälja mycket av några få ex, utan också lite av mycket. Tillgänglighet och sökbarhet krävs, men för att öka utbudet är det också viktigt att differentiera, att släppa samma sak eller ungefär samma sak i olika versioner. Det handlar inte bara om e-versioner. Robyn släppte ju tre album förra året, varav det tredje i princip var en samling av de två första och även dessa hade en låt som återkom på båda albumen i olika versioner.

Problemet är förstås beteendet i Sverige. Medan eboksutvecklingen har exploderat i USA och är på stark uppgång i Storbritannien, pratar vi fortfarande om låga volymer i Sverige (även om ökningen procuentuellt sett är stor).

Den viktigaste förklaringen är att kunderna hittar inte vant eller lärt sig köpa – vilket hör ihop med att handlarna eller förlagen inte marknadsfört eboken. Tydligast blir det i en jämförelse mellan startsidorna på Adlibris och Amazon - Amazon har i flera års tid haft sin Kindle på startsidan.

Kommentera
4 april 2011 under Analys | kommentera

Ebok eller app? Ebok!

Tobias Tobias

Om ni tror att prissättning har med hur det borde se ut måste du tänka om. Men det vet förstås alla ni som sysslar med konst och kultur på något sätt.

Prissättning handlar om vad man kan få ut, vad som anses rimligt utifrån de standarder som finns och därmed beroende av sitt sammanhang. Prissättning är också ett sätt att försöka påverka ett konsumentbeteende — och mer om detta mycket snart när vi sjösätter ett experiment kring detta.

Begränsade möjligheter kring prissättning är en förklaring till varför jag inte tror på appen som bärare av ebok — och låt mig återkomma till det här med priser.

Den andra anledningen är att jag är trött på alla appar som skräpar i min mobil. Jag antar att jag inte är ensam om att ha laddat ner, testat en gång och sedan aldrig mer. Men appen ligger kvar. Bokappen är en ensam stuga i skogen som man aktivt måste återvända till. Medan eboken i en nätbokhandel sorteras på ett rimligt sätt, nämligen ihop med andra böcker: jag behöver inte ha en egen bokhylla för varje bok som fallet är med en app. Undantagen som jag sett hittills är appar av typen coffee table med mycket bilder samt appar för barn som även inkluderar spel, pyssel och filmer. Men är det då en bok?

SvD gör idag ett uppslag av bokbranschnyheten att Sara Ohlssons roman släpps som s.k. e-bok+ eller enhanced e-book (artikel av Tobias Brandel som för tillfället skriver många av de kulturnyhetsartiklar som intresserar mig mest). Mycket väsen för ingenting kan tyckas när man bläddrar i boken, vars förstärkning handlar om länk till spellista och extratexter som kan klickas fram. Men balansen mellan läsning och extramaterial är skör och vårdas fint här. Dessutom är vi bara i början. Vi är många som väntar med spänning på Epub3 (om en vecka vet jag mer, efter London Book Fair).

Artikeln fokuserar mycket på Apples censur, men det är kanske naturligt från mediehåll som interndiskuterat — och förskräckts — en hel del kring detta. Artikeln nämner ändå fler fördelar med epub-formatet, till exempel att en bok i ett sådant format kan flyttas runt på samma sätt som en mp3-fil.

Men jag saknar insikten om hur olika format möjliggör olika prissättningar, vilket jag själv som ekonom tycker är oerhört fascinerande. Låt mig utgå från ett exempel. Telegrams fotobok om Håkan Hellström PS Lycka till ikväll har givits ut i tre format med tre olika priser:

- Tryckt kaffebordsbok. 208 kronor (priser från Bokus).

- Ebok via nätbokhandeln. 132 kronor.

- App till iPad. 38 kronor. Dessutom finns en lättversion som är gratis

Priset ska ju helst täcka kostnaderna, och det kan vara intressant att tryckkostnaden i en kalkyl kanske motsvarar en femtedel av budgeten, gissningsvis i samma nivå som att utveckla en iPad-app från noll idag.

Appen till den här boken innehåller dessutom extramaterial som att man faktiskt kan lyssna på musiken som det står om, medan den vanliga eboken är helt statisk. Ändå kostar den tre-fyra gånger så mycket. Jag skriver det igen. Appen är alltså på flera sätt överlägsen den statiska eboken — ändå är den så mycket billigare, eller till och med gratis i sin lättversion.

Hur är det möjligt? Därför att varje sammanhang har sina standarder. Går du in på Itunes app store så reagerar du om du hittar något som kostar mer än några tior. Att gå över 100 kronor anses otänkbart i den här miljön som även erbjuder ett stort antal gratisappar. En ebok i en bokmiljö, däremot, kostar som en bok brukar kosta. Gå in på Amazon och studera deras prissättning av deras eböcker (Kindle store) — priserna ligger marginellt under den tryckta boken.

Jag skrev om betydelsen av jämförelsepriser och standarder i Reko-rapporten 2010. Då handlade det om konstnärers ersättningar, men resonemanget är generellt — och ger svar på frågan varför det är en bättre affär att släppa böcker i bokmiljöer än i en app store: det går att ta mer betalt (att produktionen dessutom är billigare gör ju också sitt):

Ersättningar till konstnärer betalas utifrån vad som anses motsvara begreppet ”rimligt”. Det handlar inte om budgetutrymme, utan om vilka mentala föreställningar som är fastmurade när budgeten sätts.

Inga priser är självklara. De är bara resultat av tradition och uppfattningar. Priser för olika saker och tjänster har som allting annat sin idéhistoria, med olika milstolpar. Flygbiljetter låg på en viss nivå innan Ryanair förändrade den marknaden. Vad en nedladdad låt skulle kosta var osäkert innan Apple bestämde sig för priset 0,99 dollar i sin Itunes Store.

Men när nya standarder har etablerats finns en enorm tröghet som kräver ett strukturellt skifte för att en ny förändring kan ske. Uppfattningarna som får styra står som fastmurade: eftersom vi skapar vår världsbild utifrån jämförelser – referensobjekt – så blir vi ofta fast i vissa uppfattningar om vad saker ska kosta, vad som är en rimlig ersättning. Det är dessa referenspunkter som vi sedan utgår från om vad som är rätt och rimligt.De har en dramatisk effekt och handlar inte bara om priser utan alla våra uppfattningar.

En illustration av kraften i de här referenspunkterna finns i Dan Arielys bok Predictably Irrational som återger ett experiment där han läser en dikt för en samling studenter. Han säger att han inte vet vad uppläsningen bör kosta och delar in studenterna i två grupper. Till den ena gruppen ställer han frågan om det är värt 10 dollar att höra honom läsa dikten. Till den andra är frågan om det räcker att betala dem 10 dollar för att få läsa dikten. Som följdfråga undrar han vad priset borde vara för att han skulle läsa kort- respektive medellånga och långa versioner av dikten (för övrigt Walt Whitmans Leaves of Grass).

Gruppen som först fick frågan om det var rimligt att betala 10 dollar svarar i snitt att uppläsningen är värd priset 1, 2 eller 3 dollar beroende på vilken version som avses. Gruppen däremot som inledningsvis fick frågan om det var rimligt att få 10 dollar för att lyssna svarar att det räcker att få mellan 1,30 och 4,80 dollar beroende på vilken version av dikten.

På motsvarande sätt betalas ersättningar ut till konstnärer, utifrån vad ”rimligt” anses motsvara. Det handlar på så sätt inte om budgetutrymme, utan om vilka mentala föreställningar som är fastmurade när budgeten sätts.

Kommentera
6 december 2010 under Noterat | kommentera

E-böcker på bibliotek

red red

Det pågår några diskussioner kring e-böcker. En handlar om momssatsen, eftersom e-böcker beläggs med 25 procent moms och tryckta böcker 6 procent. Frankrike presenterade häromveckan att de kommer sänka momssatsen även för e-böcker.

En annan diskussion handlar om bibliotekens e-boksutlåning. Mikael Petrén, chef för Virtuella Enheten på Stockholms Stadsbibliotek, menar att det saknas en hållbar modell för hur en reglering och utlåning av e-böcker ska gå till. Det är förhållandevis dyrt för biblioteken att låna ut e-böckerna och de har inte kontroll över kataloginnehållet. Marknaden är även avvaktande på grund av risker för illegal spridning.

Svensk Biblioteksförening har inlett samtal med Sveriges Författarförbund och Svenska Förläggareföreningen för att bland annat diskutera e-boken. Det finns flera knäckfrågor för biblioteken men de kan sammanfattas i tre punkter enligt Henriette Zorn som skriver i Biblioteksbladet [.pdf sid. 8]:

  1. Affärsmodellen. Frågor som vad betalar man för, vem som betalar till vem och hur kostnaden kan kontrolleras utan att tillgången till boken samtidigt begränsas.
  2. Urval. Vem styr vad biblioteken har tillgång till.
  3. Tillgängligheten och användbarheten. Vilken läsplattform, exempelvis en läsplatta eller en mobiltelefon, som behövs.

Zorn menar att bibliotekens intresse kolliderar med förlagens affärsmodeller som vill nå konsumenter utan mellanled. Idag är det förlagen som avgör vilka titlar biblioteken får tillgång till i e-boksformat. Elib är en av de ledande e-boksleverantörerna och det företag som administrerar e-boksutlåningen för biblioteken. För varje utlån av e-böcker betalar biblioteken tjugo kronor varav hälften går till Elib och resten till förlagen.

I USA används ett system som företaget Overdrive står för som innebär att en licens köps av biblioteken för varje digital bok. Boken laddas ner av låntagaren och den kan läsas offline. Först efter lånet avslutats kan boken lånas vidare och det fungerar i princip som vid utlåning av en fysisk bok.

Rasmus Fleischer har på Copyriot skrivit flera inlägg som rör problem med e-boksutlåning. Han diskuterar bland annat hur skattepengar används i samband med e-bokslån, gränssnittet och begränsningen till operativsystemen för Windows och Mac och framför allt att det nuvarande systemet innebär problem för bibliotekens möjligheter att bestämma över sin katalog.

Biblioteken har en viktig funktion i dagens samhälle. I och med att samhället förändras med att tryckta medier blir digitaliserade är det nödvändigt att även biblioteken följer med. Det är alltså flera problem som finns och det är många aktörers intressen. Det är därför mer än välkommet att en diskussion nu börjat.

Se även Publit som sammanfattat och samlat intressanta länkar.

Kommentera