Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
21 september 2010 under Noterat | kommentera

Regeringen utser råd för kulturella och kreativa näringar

Tobias Tobias

Under den förra mandatperiodens absoluta slutspurt, i fredags, presenterade näringsminister Maud Olofsson och kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth Rådet för kulturella och kreativa näringar. Detta var ingen nyhet som trumperades ut; det måste ha varit en lättnad för de som jobbat med tillsättningen att hinna presentera före valet.

Till ordförande utsågs Sven-Olof Bodenfors som — om ni minns — också var ordförande för Rådet för arkitektur, form och design.

Det här rådet kommer förstås tio år för sent för att göra stor nytta och jag har ingen aning om rådets egentliga uppgift. Jag gläds ändå åt att min vän och medförfattare Dominic Power finns med bland ledamöterna, samt ytterligare kloka människor, både kulturföretagare, företagare och kulturchefer. Verkligen en kombination av företagarperspektiv (min Vetlandabundis Bråkenhielm) och institutionskultur (operachefen och hovsångerskan Birgitta Svendén) samt företag som verkar i gränslandet mellan kommersiell och konstnärlig strategi, såsom Bea Szenfeld.

Utöver Bodenfors har följande ledamöter i rådet utsetts:

Anna Carrfors Bråkenhielm, Passion for Business
David Eriksson, North Kingdom, Skellefteå
Lotta Lekvall, Nätverkstan, Göteborg
Stina Lindholm, Skulpturfabriken, Gotland
Dominic Power, Docent, Uppsala universitet
Birgitta Svendén, Kungliga Operan, Stockholm
Bea Szenfeld, modeskapare, Stockholm
Mattias Wikner, Wikners i Persåsen, Jämtland

Kommentera
19 maj 2010 under Samtal | kommentera

SAMTAL / Dominic Power om Europas kreativa regioner

red red

Dominic Power är professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet och har i över tio års tid särskilt intresserat sig för kulturella och kreativa näringar. Nu är han aktuell, tillsammans med Tobias Nielsén, som författare till både en rapport från EU-organet the European Cluster Observatory och boken ”Creative Business: 10 lessons to help you build a business your way” som båda presenterades imorse på Handelshögskolan i Stockholm.

I rapporten, ”Priority Sector Report: Creative and Cultural Industries”, har de jämfört drygt 250 regioner i Europa sett till hur många som arbetar i företag inom de kulturella och kreativa näringarna. I kontrast till rapportens makroperspektiv har de i boken gått närmre och genomfört intervjuer med ett tiotal företag.

Rapporten kan laddas ned i sin helhet här. Boken släpps om två veckor men kan redan nu beställas här med specialpris för Kulturekonomis läsare. Den finns även tillgänglig i digital form via Amazon (läs mer kring detta i förra blogginlägget).

Vilken region är den mest kreativa i Europa?

Det är nästan omöjligt att säga vilken region i Europa som är den mest kreativa då kreativitet finns överallt och alla europeiska kulturer har rika och varierande kreativa traditioner. Däremot är det kanske möjligt att säga vilka regioner där flest som arbetar inom de kulturella och kreativa näringarna är samlade. Så det handlar mindre om vem som är mer kreativ utan snarare om att förstå varför vissa platser är bättre på att dra nytta av deras kreativa och kulturella aktiviteter.

Vad som blir synligt utifrån resultaten i rapporten är att Europas kulturella och kreativa näringar dras till några av de största städerna. Så London, Paris, Milano och Amsterdam är de största noderna där flest personer är anställda inom dessa sektorer. Självklart, som ett särdeles blodigt engelskt ordspråk säger, finns det fler än ett sätt att flå en katt och olika mätningar ger lite olika resultat. Till exempel om vi istället för att studera absoluta tal av antalet anställda och istället koncentrerar oss till andelen av en regions arbetsmarknad ser vi att London fortfarande är i toppen men att Stockholm och Prag inte följer långt efter. I alla dessa fall verkar det som att densitet av producenter och en hög grad av specialisering är nyckelfaktorer.

Hur kom ni fram till de här resultaten?

Jag har forskat om de här näringarna i över tio år nu så det är svårt att säga exakt var gränsen mellan den nuvarande forskningen och tidigare arbete går. Men för rapporten om europeiska kulturella och kreativa näringar som vi just har släppt, arbetade jag och Tobias i nära samarbete med statistikexperter på European Cluster Observatory och en internationell grupp av experter på dessa näringar och tillsammans med European Commission DG Industry and Enterprise kom vi överens om en metod för att studera dessa näringar. Den ledande principen här har varit att komma fram till en metod som kunde appliceras på 30 europeiska länder och en metod som även kan användas med Cluster Observatorys unika och detaljerade databas över industriell statistik och klustermätningar.

Varför är en klusteransats en bra början för att analysera de kulturella och kreativa näringarna?

Jag tycker att klusteransatsen är ett intressant och användbart verktyg för både analyser och för policyåtgärder. Det verkar som att förekomsten av en tät koncentration av liknande aktiviteter i en stad eller region är ett gemensamt drag för de kulturella och kreativa näringarna. Kluster verkar hjälpa företag att lära, utveckla och, det viktigaste, att kommersialisera produkterna. Så kluster handlar i grunden om en lokaliseringsstrategi vilket innebär att företag omvandlar ”dolda” vinster till konkurrensfördelar. Klustertanken är baserad på observationen att affärer som görs på en plats är annorlunda mot affärer som görs på en annan och därför har olika platser olika förutsättningar. Platser är unika och har unika resurser för företag att hämta och för politiker att bygga på.

Hur är det möjligt att stimulera kreativa företag?

Jag tror att människans kulturella nyfikenhet och uppfinningsförmåga är den viktigaste drivkraften för kreativa företag men bortom det är det svårt att definiera exakt vad som stimulerar kreativa företag: Jag tror inte det finns ett definitivt recept för framgång. Det underliggande budskapet i vår bok ”Creative business” är att för att stimulera och skapa tillväxt för kreativa företag måste man gå bortom de enkla managementsanningarna och slöa tänkandet. I boken går vi igenom och omformulerar tio av de vanligaste företagsmyterna och presenterar några intressanta och användbara fallstudier med företag som har klarat av att balansera kreativitet med ett hållbart företagande.

Kommentera