Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
1 juni 2016 under Noterat | kommentera

Bokbranschen och Volante (gästblogg på Svensk Bokhandel)

Tobias Tobias

Jag har gästbloggat hos tidningen Svensk Bokhandel i två veckor.

Fokus ligger på bokbranschen, och utifrån Volantes perspektiv — men jag tog tillfället att fundera varför förlag, författare och andra aktörer i bokbranschen varit så frånvarande i diskussioner om kulturella och kreativa näringar eller kreativ sektortrots att bokbranschen i alla definitioner ingår.

Var är satsningarna?
”Bokbranschen isolerar sig och går därmed miste om en rad möjligheter, såsom finansiellt stöd, utbildningar och kompetenshöjande åtgärder för författare”

Enögd litteraturbevakning
”Det här är ett tips för svensk litteraturbevakning. Många är intresserade av sakprosa, popvetenskap och ekonomiböcker. Det råkar för övrigt vara en typ av böcker som jag alltid har hållit högt – och som dessutom Volante främst ger ut.”

Jag sörjer kritikern
”… handlar om bristen på kritiker som vågar tänka och tycka själva.”

Varför ger vi ut böcker?
”Svaret på frågan ovan svarar även på nedan. Varför ger Volante ut en ungdomsbok i vår? Varför gav vi i höstas ut en barnbok? Sysslar inte vi med sakprosa, populärvetenskap och management framför allt? Vi ger inte ut böcker för att ge ut böcker.”

300 ansökningar – bra för boken
”… svarar på jobbansökningar och slås samtidigt av hur stark bokens ställning är bland många i 20- och 30-årsåldern.”

 

Kommentera
22 september 2015 under Noterat | kommentera

Bokmässa, kulturekonomi i verkligheten och bibliotekspanel

Tobias Tobias

Evernote Camera Roll 20150922 230559

Får en bild i mobilen från Göteborg. Vår monter — Volante förlag — håller på att sättas upp. Snart väntar fyra extremt intensiva dagar med böcker, samtal och dålig mässluft.

Det är kulturekonomi i verkligheten.

Kultur — berättelser, kunskap och hantverket bok – till försäljning. Och framför allt människorna bakom.

För mig som förlagschef väcker just mängden en rad tankar. Sticker vi ut bland alla montrar? Hur står sig våra böcker? Är tillräckligt många intresserade av att köpa? Hur står sig boken? Vilka är egentligen våra läsare?

Volantes monter (B08:19) blir den största för oss hittills, så välkommen förbi! Från ett kulturekonomiskt och politiskt perspektiv rekommenderar jag framför allt våra seminarier med Linda Liukas (”hur en sagobok om programmering engagerade en hel värld”) och Andrew Keen (”Internet är inte svaret”). Se nedan för tider.

Från ett mer allmänmänskligt perspektiv måste man förstås lyssna på psykologstjärnan Daniel Goleman, om hans samtalsbok med Dalai Lama om godhetens kraft. Fredag kl 09:30-09:50 (C04:32) i samtal med Maria Carling från SvD.

Och apropå politik är ju Dagens Nyheter-journalisten Viktor Barth-Krons debutroman ”Gröna gården” obligatorisk. Han signerar till exempel i Volante-montern kl 15-16 på fredag. Han lär också dyka upp på DN-scenen.

I år är jag också med i en diskussion på fredag kl 10.00 om skolbibliotek (plats E1, E00:01; seminariekort krävs). Se mina tankar från i våras då en uppfriskande biblioteksdiskussion pågick.

Utmaningen för oss i panelen blir väl bara att inte vara alltför överens.

Fest? I vår monter torsdag kväll från kl 17. Du är välkommen! Det blir öl och pizza. (Tyvärr är jag inte själv på plats då. Kommer med Daniel Goleman direkt från Skavlan-studion på torsdag kväll.)

***

Några tider, apropå Linda Liukas och Andrew Keen:

Torsdag
Kl 13.00-13.20 Linda Liukas, Digitala torget (F02:32)
Fredag
Kl 16:00-16:20 Linda Liukas, Digitala torget (F02:32)
Lördag
Kl 15:30-15:50 Andrew Keen, Digitala torget (F02:32)
16:30 Varför är inte internet svaret? Med Andrew Keen och Andreas Ekström (Molnet scen, G-hallen, G02:36)
Söndag
Kl 14:00-14:50 Andrew Keen, Digitala torget (F02:32)

***

Det brukar bli några av årets roligaste och mest minnesvärda dagar. Första mässan för mig var för 21 år sedan, som värnpliktig reporter på Värnpliksnytt (de hade nog inte haft någon reporter på plats tidigare). Jag intervjuade bland andra Norman Mailer och Olov Svedelid (RIP), utöver de svenska storförfattarna som fortfarande upptar en stor plats på scenen (Klas Östergren, Jan Guillou, PO Enquist).

Snart är det dags igen.

Dålig luft, men enormt många bra samtal.

Kommentera
11 april 2014 under Noterat | kommentera

Kreativa näringar?

Tobias Tobias

20140411-095842.jpg

 

Jag har varit på London Book Fair och ägnat mig åt kulturekonomi i praktiken för Volante förlags del.

Det kan vara den mest okreativa miljö som finns, och jag tänkte på hela diskussionen om kreativa näringar och vad som då inte är kreativt. Men man måste förstås se ordet som en etikett. Det har vi pratat om många gånger.

Att vara på en bokmässa för professionella — det vill säga inte som i Göteborg, vars mässa riktar sig till läsare, journalister och bibliotekspersonal — är ändå en bild av hur kulturekonomin är organiserad. Utifrån skapandet så finns lager på lager med tjänster för att ta ut detta till skapande till världen, och i olika former. Det är viktigt att se att flera av personerna som är på den här mässan också kan ha viktiga funktioner i skapandeprocessen — som initiativtagare, som idédrivare, som stöd — men just här är allt annat är kreativt. Vi sitter vid borden och hör presentationer av titlar och författare, halvtimme efter halvtimme.

Mässan är också en illustration av den fortsatta betydelsen av mötesplatser då man träffas. Även om man har mejlkontakt året runt är det vi sådana här tillfällen som relationer vårdas och utvecklas. Vi är trots allt människor och inte tangentbordsrobotar.

Kommentera
1 oktober 2013 under Noterat | 4 kommentarer

Pappa och mamma vill att du läser

Tobias Tobias

Det talas sällan om vad kulturpolitik egentligen handlar om. Att någon tycker att andra ska exponeras för, eller göra något, mer eller mindre. Det kan handla om filmutbud, tillträde för fler att lära sig spela instrument eller att hålla en operascen igång av hög kvalitet.

Just nu slås det på stora trumman för läsning, och särskilt läsning av böcker. Regeringen vill i sin proposition ”Läsa för livet” som presenterades på Bokmässan arbeta för läsfrämjande. Satsningen kommer i spåren av Litteraturutredningen.

Idag skickade Kulturrådet ut meddelande om bidrag för läsfrämjande insatser kopplade till idrottsrörelsen. Jag gissar på att analysen i bakgrunden handlar om att pojkar läser mindre idag och var finns pojkar fortfarande — jo, på fotbollsplanen.

Eller så är de intresserade av musik. Tajmingen blir i det här läget perfekt för hiphopartisten Petter, nu aktuell med boken ”16 rader” och som berättar i otaliga intervjuer om sin kärlek till böcker. Han motsvarar inte typen för den vanliga läsaren. Perfekt, tänker läraren och bibliotekarien, med risk för att Petter kommer bli så sönderkramad den närmsta tiden att de som han ska tala för till slut kommer känna det som att han också är en del av de vuxna etablissemanget. Vilket han för den delen också är.

De stora morgontidningarna vill också vara med. Daniel Sandström, kulturchef för SvD drog en lans för skönlitteraturen nyligen. DN känner sig förstås hemma här. I ett manifest föreslås att man ska göra läsningen synlig, det vill säga sitta med en bok. Bakom står Patrik Hadenius som är chefredaktör för Forskning & Framsteg.

Det är inte svårt att förstå bakgrunden till oron. Undersökningar visar på minskad läsning just bland yngre män. Som jag skrev om nyligen så slås jag ofta av att det är få som läser böcker i situationer där man tidigare såg böcker. Det var därför våra nya enkätresultat både var lite glädjande och förvånande: intresset för att läsa böcker slog alla andra intressen.

Den här frågan är på många sätt viktigare än vad som händer med boken i sig, apropå digitaliseringen och jag tänker på seminariet ”Bokmediets omvandling” som jag besökte på Bokmässan. Därför tycker jag att Rasmus Fleischer träffade rätt i sin Expressen Kultur-artikel, i alla fall delvis. Han konstaterar att marken inte är plöjd på samma sätt nu för ebokens intåg i Sverige som den var i USA då Kindle fick sitt genombrott. Idag är surfplattan (iPad) — inte den dedikerade, monokroma läsplattan — standard, vilket medför direkt konkurrens för boken med andra medieformer, i samma apparat. Däremot håller jag inte alls med honom om att förlagen förväntar sig eller tror att ett genombrott kommer korrigera för andra farhågor, till exempel bokhandelns tynande roll eller minskad läsning. Förlagen turar mest på som tidigare och bryr sig snarare mer om att hitta nästa diet eller, som nu, nästa Backman.

Hur som helst.

Jag uppmuntrar förstås allt arbete med läsfrämjande. Bokens betydelse utgör ju en av hörnpelarna i vad jag och Volante gör.

Samtidigt gnager en fråga i mig. Är vi bara några som på ren autopilot framhåller bokens roll? Blir de personer som i stället dedikerar sig mot rörlig bild sämre människor?

Kanske handlar det om en känsla att se kultureliten som ovanifrån ska bilda pöbeln, på samma sätt som en pappa och en mamma som tjatar på sitt barn om vad som är bäst för dem. Även DN:s Jonas Thente tar upp svårigheterna med ett sådant politiskt arbete.

Mest saknar jag nog en diskussion. Varför ska vi läsa böcker? Kanske ska vi tala om läsning i stort, och berättelser betydelse, lika mycket?

För med ett sådant samtal — också fört av andra än kulturjournalister, utanför ekokammaren — så uppstår också andra och troligen bättre argument och åtgärder.

 

Kommentera
23 september 2013 under Noterat | 1 kommentar

Böcker och bio slår idrott

Tobias Tobias

Ibland när jag vandrar igenom tågvagnar — jag reser mycket med tåg — så slås jag av hur få som läser böcker. I stället är det många som tittar på film eller tv-serier på sin dator.

Därför är jag både lite förvånad och glad (som förläggare!) över resultatet i en undersökning som vi genomfört. Bakom svaren finns en enkät med 600 svarande, som antingen bor i Stockholms län eller sydvästra Sverige (Skåne, Halland, västra Småland, Västra Götaland). Enkäten har gjorts i ett annat syfte inom ramen för ett uppdrag för Skåne Nordväst, och det blir säkerligen anledning att återkomma till utredningen i sig.

Inte bara böcker intresserar de som har svarat. Även bio, museer och teater lockar — mer än till exempel gå på konsert eller idrottsevenemang.

Det senare har förbryllat en del, men jag tror att det enbart är en viss och återkommande publik som faktiskt är på plats på arenorna. De flesta ser idrott på tv.

På motsvarande sätt kan man tolka det relativt svagare intresset för tv-spel. Det är en och samma grupp som spelar, men intresset är ännu inte spritt över alla grupper (även om det är på väg åt det hållet). Vi har dessutom enbart frågat en vuxen grupp; 20 år eller äldre.

Det är förstås också skillnad på vad man säger är intressant och hur mycket tid som faktiskt läggs ner på något. Enligt Nordicoms senaste undersökning så läggs enbart 5 procent av dagens mediekonsumtion — som är sex timmar i snitt — på böcker.

Kommentera
10 april 2013 under Essä, Noterat | 2 kommentarer

Böcker har sina öden (men bli inte för närsynt)

Tobias Tobias

20130410-231741.jpg

Till konferensen IfBookThen på Moderna Museet i Stockholm gav branschtidningen Svensk Bokhandel ut en bok med en sammanställning av tidigare artiklar.

Jag skrev bokens förord som återpubliceras här.

***

Jag är säker på att du också har märkt det. Du kan gå igenom en tågvagn, kliva på en buss eller resa med ett flygplan och du ser ytterst få som sitter med en bok och läser.

Ännu färre läser böcker på skärmar, oavsett om det är läsplatta, mobil eller surfplatta. Men skärmarna finns där. Det är bara det att de främst används för annat än böcker.

Om någon ändå skulle ses med en bok? Då är det inte osannolikt att boken är på engelska och inköpt via en amerikansk nätbokhandel (eller på pocketbutiken med en tredjedel av utbudet på engelska).

Den svenska bok- och förlagsbranschen står idag inför många och stora utmaningar. Därför är det allvarligt om framtidsdiskussionen stannar vid påståendet att eboken bara är ett nytt format. För vi kan inte bara tala om boken.

De följande sammanställda artiklarna har tidigare varit publicerade i Svensk Bokhandel och visar att branschförändringarna är strukturella. De handlar bland annat om förlagens respektive författarnas roller, om konkurrensen när de anglosaxiska förlagen direktsäljer och därmed hur översättningar hotas, om bibliotekens roll och om de internationella nätjättarna Apple, Amazon och Google.

Ett stycke i en av artiklarna summerar tillståndet:

“Situationen är besvärande, inte minst för att det inte längre räcker att var duktig på klassiska förlagsfrågor. Nu går en stor del av tiden åt till att tänka på helt nya konflikter och frågeställningar.”

Detta stycke är dessutom intressant eftersom det utgår från att den nuvarande situationen skulle vara extra besvärande just eftersom nya konflikter och frågeställningar har dykt upp. Tyvärr är detta perspektiv talande, men det gäller inte bara bok- och förlagsbranschen. Det är inte heller unikt för nuläget.

Att utgå från att branschstrukturer och uppgifter inte förändras är bokstavligt talat livsfarligt. Lösningen handlar om att inte bli för närsynt, utan att lyfta blicken och att våga omdefiniera sig. En av de mest lästa och refererade ekonomiartiklarna heter Marketing Myopia, det vill säga marknadsnärsynthet, och publicerades 1960 i Harvard Business Review.

Författaren Theodore Levitt, senare uppmärksammad för sina tidiga insikter om globaliseringen, stödjer sin argumentation på flera exempel av hur branscher har förändrats. Järnvägsbolagen fick inte problem för att folk inte längre behövde resa, utan för att andra färdsätt började konkurrera, såsom bil eller flyg. De utgick från att de var i järnvägsbranschen, enbart, och inte sysslade med transporter mer generellt.

Ett annat exempel är hur Hollywood var på väg att gå under när teven slog igenom. På samma sätt som med järnvägsbolagen så definierade filmbolagen sin verksamhet snävt. De såg att de arbetade med film och inte underhållning, vilket också föranledde att filmbolagen betraktade teve som ett hot och inte som en möjlighet för att expandera sin verksamhet.

Varje organisation gör givetvis sitt ett eget val att välja inriktning, men annan ekonomisk forskning gör liknelser med evolutionsteorin. En organisation som inte utvecklas – och definierar sin verksamhet brett – kan aldrig dra nytta av tillväxtmöjligheter och får svårt att överleva på sikt.

Men på vissa sätt är argumentationen hoppingivande: det är upp till varje företag att själv skapa sin lycka. Men detta, menar Levitt, bör ske genom att utgå från människors behov i stället för fokus på att sälja sina – befintliga – produkter. Hur ska vi agera på information om att läsförståelsen sjunker drastiskt bland unga?

Hur ska vi vidga vår branschdefinition? Jag blir själv konfunderad när min dotter säger ”film” om en illustrerad barnbok som bara gjorts lite interaktiv för en iPad. (Men visst, karaktärerna rör sig.) Förändringen kan även kännas sorglig: vi är ju många som älskar hantverket med boken – kombinationen av innehåll och format, av ord och papper, av hur omslaget bidrar till att sätta en ton och kan vara ett konstverk i sig. Som bokhandlar- och lärarbarn är jag uppvuxen med väggar klädda med böcker och som tjugoåring började jag samla på förstaupplagor. Vid senaste barnkalaset hemma konstaterade de andra barnen högt: ”Titta, Judith (min dotter) bor i ett bibliotek!” Och då har jag ändå slängt eller ställt undan två tredjedelar av boksamlingen

Frågan om branschdefinition – och branschutvidgning – är komplex och lär leda till olika svar beroende på vad vi gör i den nuvarande branschkedjan.

Tim O’Reilly introducerades som the innovator’s innovator när han inledningstalade vid senaste Tools of Change for Publishing-konferensen i New York. Han manade oss till att gå tillbaka till huvudfrågan: Varför gör vi det vi gör? Själv, berättade han, började han ge ut böcker i början av 1980-talet för att han vill lösa problem och att han tyckte att idéer hade betydelse. Det finns förstås flera kanaler för detta syfte idag. Han sa att om du är en förläggare och bara tänker på böcker så har du nog missat något.

På väggen i mitt småländska barndomshem hade vi en stor plansch med en gammal bok och texten habent sua fata libelli, som min pappa förklarade betyder ”böcker har sina öden”. Det underliggande budskapet är att det är fantastiskt med en boks långa livslängd, spridning och förmåga att påverka människor på djupet.

Nu har jag tagit planschen till Volantes kontor i Gamla stan i Stockholm, även om jag egentligen tror på en omformulering. För vi kan inte bara tala om boken.

***

En annan bok till konferensen var “eBooks & eBucks – money, passion and change”, som är en del Malmöbaserade medieklustret Media Evolutions skriftserie. Några av Media Evolutions medlemmar har också skrivit texter, däribland Anders Mildner. Skriften kan laddas ned gratis som pdf eller e-pub för din läsplatta.

Kommentera
21 februari 2013 under Noterat | 1 kommentar

Göra skillnad. Apropå gubblallarna (New York del 2)

Tobias Tobias

Här nedan en bild på det som gjort mig mest irriterad på sistone. Att ställa upp i Melodifestivalen för att sjunga ironiskt om en ”jävla schlager” är ett hån mot de som faktiskt kastar sig ut där och försöker göra något på riktigt.

Visserligen är inte Melodifestivalen arenan för det mest vågade och utmanande — men jämför med 18-årige Amanda Fondell som verkligen försökte sig på något, något unikt, och som floppade tyvärr.

Tommy Körberg är en av Sveriges bästa sångare. Varför inte försöka göra ett avtryck, än en gång? Orkar han inte längre? Att sedan svenska folket sedan röstar fram de här gubblallarna är en annan sak och både obegripligt och beklämmande.

Det har gått en vecka sedan jag lyssnade på Tim O’Reilly i New York. ”The innovator’s innovator” som han presenterades. Han var oerhört inspirerande och avslutade med:

”It’s not about how much money you make, but how much difference you make. 
Work on stuff that matters.”

Det känns som att Körberg och hans grupp, vad den nu heter, befinner sig på längst bort på andra sidan av den skalan som O’Reilly måttade upp. O’Reilly är en av mina förebilder, men han var över huvud taget sevärd för alla som funderar över media och kultur i allmänhet och böcker och bibliotek i synnerhet. Se videon längre ner.

20130221-142648.jpg

 

 

Kommentera
15 februari 2013 under Analys | kommentera

Att tänka globalt (New York del 1)

Tobias Tobias

 

Ser ni Mamma Mia-skylten där nere till höger? Låt mig återkomma till den.

Det må ha varit snöstorm för en vecka sedan, men nu är gatorna torra vid Times Square och den strålande solen lyckas ibland komma i rätt vinkel i förhållande till de höga husen för att nå fram.

På ett hotell bredvid pågår konferensen Tools of Change for Publishing. Det är en konferens riktad mot bokförlag och tar upp aspekter som har att göra med den teknologiska utvecklingen.

Jag pratade i onsdags på konferensen och presenterade vår nya förlagsdel Density som kommer bli ett internationellt förlag med i huvudsak digital distribution Inriktning är forskning i kortformat.

Bakgrunden är hur bokbranschen internationaliseras, men ur en icke-amerikansk och litet förlags synvinkel. Det är ovanligt här. Från ett amerikanskt perspektiv så ser man bara möjligheter med att kunna sälja fler böcker på engelska direkt till utländska läsare, som i Sverige.

Men för ett svenskt förlag som har köpt rättigheterna till en bok och översatt den, är originalutgåvan på engelska ofta den största konkurrenten. Jag känner till exempel när det engelska originalet har sålt mer än tio gånger så mycket som översättningen. Lägre pris (ibland) och tajming (då översättningen kommer mycket snare) är två förklaringar.

Fast varför bara ta emot i denna internationella konkurrens och bara känna av nackdelarna? Jag tror att det är möjligt att även ett svenskt förlag kan konkurrera på den internationella spelplanen, även om det innebär att titlarna är på engelska. Frågan är förstås hur man gör — och under mitt föredrag gick jag igenom både egna och andras lärdomar.

Jag jämförde även med den svenska musikbranschen där internationalisering är ett naturligt inslag. Apropå Mamma Mia-skylten så berättade jag om hur Abba framför allt vidgade horisonten och visade att internationella, stora framgångar var möjliga — för att sedan efterföljas av Roxette och svenska superproducenter som Max Martin, Shellback, Avicii och Swedish House Mafia, och på företagssidan Spotify och X5.

En viktig poäng här att det handlar om självbild och känsla av vad som är möjligt. Här ligger flera svenska kulturella och kreativa näringar bra till i jämförelse med många andra länder.

Internationella framgångar brukar ibland förklaras med att vi är relativt bra på engelska och ligger långt fram när det gäller teknik etc. Men den viktigaste förklaringen är att vi ser sådana framgångar som möjliga, till och med självklara. Och därför ger oss ut.

Kommentera
14 maj 2012 under Noterat | kommentera

Symboliska sammanslagningar i bokbranschen

red red

Microsoft satsar två miljarder kronor och bildar tillsammans med Barnes & Noble ett företag för en global e-bokssatsning. B&N lägger all sin digitala verksamhet och universitetsförsäljning i det nya bolaget, inklusive surfplattan Nook. Ett försök att på allvar ta upp kampen med Apple och Amazon. Joe Wikert, chef på O’Reilly Media, kommenterar satsningen med att det (hoppas han i alla fall) handlar om mycket mer än bara e-böcker, bland annat butikskoncept  som innefattar musik, video, appar med mer och att de även satsar på att vara närvarande i staden, i butiker.

Även på hemmaplan är en stor sammanslagning på gång. Boklådorna Akademibokhandeln och Bokia har skrivit en avsiktsförklaring om att gå samman. Nätbokhandeln Bokus, en del av Akademibokhandelsgruppen, kommer dock inte ingå i sammanslagningen. Svensk Bokhandel skriver i en ledarkommentar att sammanslagningen kommer påverka bokbranschen på ett “fundamentalt” sätt och att det blir en synlig motvikt till Bonnierdominansen.

Kommentera
10 april 2012 under Analys, Noterat | 3 kommentarer

Jag läser på tre skärmar

Tobias Tobias

image
image

Visserligen älskar jag boken, den fysiska, tryckta saken av papper. Som barn till en bokhandlare och en lärare är jag uppvuxen med väggar klädda med böcker och som tjugoåring samlade jag på förstaupplagor. Jag älskar papper, omslag, känslan i en bok.

När jag och min familj flyttade senast så funderade jag på om vi skulle prioritera bokhyllan. Vid förra flytten, 2006, bytte jag musiksystem till datorlösning enbart. Inga skivor framme. Men det blev ändå en stor vägg med böcker. Jag älskar ju det.

Men risken är att bokhyllan kommer få karaktär av ett museum, med ett före och efter 2011. För i höstas gick jag över helt. Sedan dess har jag bara läst böcker på skärm. Valet var medvetet — jag ville på djupet testa med tanke på vårt experimentella arbete på Volante med e-böcker.

Med anledning av våra olika försök och framgångar, bland annat försöken med olika priser på titeln ”Monster”, och kanske alla inlägg här på bloggen, har tidningen Svensk bokhandel gjort en intervju och placerat mig på omslaget.

Nu har jag svårt att gå tillbaka till tryckta böcker. När jag ser andra bära omkring på sådana känns det mest jobbigt och tungt. Okej, jag överdriver lite. Men tidigare idag blev jag småirriterad av att inte kunna köpa boken som jag sökte efter (svenska utgåvan av ”Torsk”) direkt, inte minst eftersom jag vet att jag köpt den tidigare men inte hittar.

Den stora fördelen utöver direktleveransen är att jag hinner läsa mer eftersom jag alltid har med mig boken.

Flera har frågat kring hur jag läser. Jag läser främst på tre skärmar:

– Mobil. En android-lur med stor skärm, som funkar bra upp till en halvtimme, det vill säga på tunnelbanan, i kösituationer och då barnen inte vill somna under nattning.
– Dedikerad läsplatta. Min andra Amazon Kindle och den som jag helst läser på och därför förstavalet hemma eller på resa.
– Mediaplatta. En (ny) iPad som mest tas fram för läsning i mörker då den till skillnad från läsplattan har bakgrundsbelyst skärm.

Jag har testat tre andra läsplattor men föredrar Kindle just nu eftersom deras app möjliggör läsning även på andra enheter smidigt. Synkning sker automatiskt för att hitta där jag senast slutade läsa, oavsett enhet. Svenska titlar köper jag på Dito och konverterar själv till mobi-format via gratisprogrammet Calibre. Inte kanon, främst eftersom jag tappar synkningen, men okej. På mobilen och iPaden kan jag då läsa med dito-appen.

Kanske hade jag valt en annan plattform än Amazon Kindle om jag verkat i USA. Det finns många invändningar mot Amazons dominans och hur företaget utnyttjar den, och troligen hade jag känt mig drabbad av hur Amazon inte verkar för branschens och litteraturens bästa.

Framför allt är arkiveringen inte användarvänlig. Dels hittar man till slut inte bland alla titlar, dels är inlåsningen — det går inte att flytta sina filer till andra system — allt annat än optimal… Men egentligen behöver jag inte ha kvar de här titlarna som jag redan läst. Jag behöver bara kunna söka i dem vid behov. Och helst alla andra böcker också, apropå Spotify för böcker som ju då och då lyfts fram som önskemål. Nya titlar kan jag betala mer för.

Sverige är en marginell marknad för Amazon, men de har köpt Lovefilm och det skulle vara förvånande om de inte vill bygga vidare på sitt herravälde. Det kommer finnas anledning att återkomma i ämnet.

Genombrottet för eboken i Sverige? Jag trodde något skulle ske i höstas då Dito tapetserade storstäderna med reklam och då Zlatan-boken sålde slut och bara fanns i e-format. Men det finns för få prisvänliga och enkelt tillgängliga läsplattor för vardagskonsumenten. Dessutom, bland annat på grund av olösta frågor kring bibliotekens utlåning av e-böcker, känner sig inte förlagen tvungna att driva utvecklingen hårdare.

Under tiden jobbar vi hårdare än någonsin.

image

Två av mina lässkärmar. Kindlen och iPaden. Men Steve Jobs-biografin läste jag nog mest på mobilen.

Kommentera