Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
28 september 2015 under Noterat | kommentera

Bibliotekens värde

Tobias Tobias

Screen Shot 2015-10-19 at 13.36.57

Hur mäter man värdet av bibliotek?

Vi är många som kan vittna om vad bibliotek för oss. Sådana berättelser studsar fint mot någon med liknande upplevelser, men sämre mot någon som inte kan identifiera sig med liknande bakgrund.

På diskussionen om skolbibliotekens värden på Bokmässan gick jag igenom den danska, uppmärksammade studien som presenterades i vintras. Den danska studien har i sin tur utgått ifrån en norsk avhandling som kom för flera år sedan.

Men om vi ska kika på den danska rapporten så menar utredarna att värdet av bibliotek uppgår till 6 miljarder kronor totalt. De utgår ifrån tre komponenter:

1) Kulturellt och socialt bidrag. Här mäter de ickebrukarvärden på samma sätt som bland annat jag varit med och gjort på olika sätt; se till exempel den här studien i Norrbotten. Vad är man beredd att betala för bibliotek? I ett scenario såvida motsatsen är nedläggning.

2) Kunskapsbidrag. Biblioteken är en av de viktigaste krafterna för att stimulera barns läsande utanför skoltid. Genom att förbättra barns läsförmåga bidrar biblioteken till en högre utbildningsnivå i samhället, vilket i sin tur påverkar produktivitet och BNP.

 

3) Digitaliseringsbidrag. Den här delen är på marginalen och syftar specifikt på kurser som bibliotek i Danmark lett för att utbilda de danska medborgarna för att hantera digitala miljöer.

Kommentera
15 juni 2015 under Noterat | 2 kommentarer

Har vi råd att vara utan bibliotek?

Tobias Tobias

Bibliotek har länge varit en av hörnpelarna i vårt samhälle, och förstås i kulturpolitiken. Men som med allt som inte förändras eller debatteras så ökar risken att man tappar sin funktion och kraft.

När vi — på flera sätt — mätte kulturens olika värden i Norrbotten häromåret stack bibliotekens betydelse ut.

norrbottenbiblio2

Men samhället förändras och biblioteken påverkas också. Därför är jag glad över den senaste tidens biblioteksdebatt.

Jag är också glad över att ha blivit inbjuden till en panel på Bokmässan på temat ”Har vi råd att vara utan skolbibliotek?” (fredag 25/9 kl 10.00), som bland annat tar fasta på den danska biblioteksstudien om bibliotekens värde. Jag tänker bygga upp något liknande till diskussionen i september.

Debatten pågår för fullt. Idag skriver Neos chefredaktör Paulina Neuding en kommentar efter otaliga andra artiklar som har följt efter hennes första krönika, om ett beslut att minska öppettiderna på ett bibliotek i Hässelby i västra Stockholm. Beslutet var en följd av att väktare fått tillkallas till biblioteket vid flera tillfällen då några ungdomar och män uppträtt hotfullt och aggressivt mot personal och andra besökare.

Kati Hoflin, stadsbibliotekarie i Stockholm, kommenterade krönikan och tyckte att Neuding förenklade och skrev bland annat: “Alla ska kunna finnas i ett bibliotek. Vissa platser är mer stökiga, för att biblioteket är placerat på en sådan plats, andra bibliotek är mer stilla.”

En bibliotekarie från Hässelby, Einar Ehn, svarade och menade att Hoflin gav utryck för att relativisera problem i förorten och reducera människorna på dessa platser till att de inte kan bättre än så.

Sedan har debatten fortsatt i flera olika medier bland bibliotekarier, kulturjournalister och opinionsbildare. Debatten har fortsatt och vuxit kring arbetsmiljön och social oro i vissa stadsdelar men även kring frågan om vad ett bibliotek är för typ av plats på 2010-talet (Ett exempel är Niclas Lindberg, generalsekreterare för svensk biblioteksförening, som vill “ifrågasätta tysthetsnormen som råder på bibilioteket”). Paulina Neuding även har följt upp sin granskning i Magasinet Neo och länkar vidare till flera olika debattörer.

Kommentera
13 september 2012 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Louise Andersson: Kulturarv är en het fråga

red red

Louise Andersson ersatte Calle Nathanson som kulturansvarig på Sveriges kommuner och landsting, SKL, i mitten av juni. Om några veckor är hon med och anordnar SKLs stora kulturkonferens som i år har temat ”Kulturarv för framtiden”.

Vad är din bakgrund? Vad har du gjort innan du började på SKL?
Jag har under de senaste fem åren arbetat på Riksutställningar och blev rekryterad dit i samband med att de omorganiserade och flyttade till Gotland. Där arbetade jag med frågor som rör kompetensutveckling och med omvärldsbevakning och trendspaning inom den kulturpolitiska utvecklingen. Innan Riksutställningar har jag jobbat på både kommunal och regional nivå, bland annat på Dunkers kulturhus i Helsingborg och som regional konstkonsulent i Halland.

Vilka är de stora utmaningarna era medlemmar står inför när det gäller kulturfrågor anser du?
Kultursamverkansmodellen är en fortsatt mycket viktig fråga och hur den ska utvecklas framåt. Vi kommer snart att släppa en antologi tillsammans med Swecult som behandlar effekter av samverkansmodellen.*

En annan viktig utmaning rör biblioteken och deras möjligheter att göra e-böcker tillgängliga för befolkningen. Och det är i stor utsträckning en ekonomisk fråga. I dagsläget har det blivit väldigt dyrt för många bibliotek att hantera e‑böcker. Vi måste hitta vägar framåt för hur en utlåningsmodell kan se ut som inte ger alltför stora ekonomiska konsekvenser för biblioteken och kommunerna.

Årets kulturkonferens som SKL arrangerar har temat ”kulturarv för framtiden”, kan vi bestämma idag vad som ska bli ett kulturarv i framtiden? Bör vi det?
Jag tänker så här att kulturarv är förvaltningsuppdrag för många institutioner och kommuner, regioner och landsting ger både uppdrag och medel åt dem. Vill man diskutera den fortsatta verksamheten då behöver vi tänka på vad det är som ska bevaras, utvecklas och vilka berättelser vi vill göra möjliga att berätta i framtiden. Sen när det handlar om att bestämma vad som är ett kulturarv så är det många maktrelaterade frågor som berör kulturarvet. Vilka perspektiv är det som beaktas? Vilka konflikter finns det mellan vad som anses oviktigt och viktigt? Frågor som vi måste diskutera.

Det digitala kulturarvet nämns inte uttryckligen i konferensprogrammet. Är det en fråga som bättre hanteras på nationell nivå?
Dels handlar digitalt kulturarv om det som produceras digital från början och jag kan tänka mig att det är frågor som kommer att komma upp men det är inte något som kommer finnas med som en egen programpunkt i år. Och dels kan man se på digitalt kulturarv som en del av digitaliseringen, det vill säga att göra andra kulturarv tillgängliga digitalt och det är en fråga som vi kommer att diskutera. Det som är spännande med den här konferensen är att många är angelägna om att kulturarv blir belyst ur flerfaldiga perspektiv. Kulturarv är en het fråga.

*Läs Tobias Hardings sammanfattning av konferensserien ”Effekter av samverkansmodellen” som arrangerades under vintern 2011/2012.

Kommentera
19 december 2011 under Noterat | kommentera

e-böcker på biblioteket

Emma Emma

… är ju en toppengrej! Jag, som nästan helt gått över till e-böcker under 2011, har sett fram emot att smidigt kunna låna dem. Men så smidigt verkar det inte vara…

Vad har du för erfarenheter av e-bokslån? Är de smidiga, eller inte?

Själv har jag ännu inte lyckats komma igång. Bibliotekskortet var försvunnit och först i veckan lyckades jag hämta ut ett nytt. När jag sedan skulle logga in och låna, behövde man också en pin-kod, som också måste hämtas på biblioteket. Kunde de inte ha sagt det? Eller?

Usch, jag känner hur jag blir en sur kund istället för en glad medborgare. Just när det kommer till e-tjänster är man ju så bortskämd med att det fungerar smidigt, och hela det här traskandet fram och tillbaka till en fysisk plats för att hämta små sifferkombinationer känns rätt underligt i dessa digitala tider.

Men det kanske blir jättebra när jag väl får till det. Idén är i alla fall toppen och jag ser fram emot att kunna låna och läsa böcker på min padda i jul – och slippa stiga upp ur soffan!

Kommentera
16 februari 2011 under Samtal | 1 kommentar

Katti Hoflin: "Ett bibliotek är världens finaste plats"

Tobias Tobias

Katti Hoflin har en bakgrund som bland annat författare, dramatiker, programledare och sedan 2007 är hon ansvarig för barnkultur på Kulturhuset i Stockholm. Den 26 februari slår Kulturhuset upp dörrarna till den nya satsningen ”TioTretton”. Ett specialbibliotek inriktat på åldersgruppen mitt emellan småbarn och tonåringar, så kallade ”Tweens”.

Varför behövs ett specialbibliotek för unga mellan 10 och 13 år?
Det första som slog mig när jag tillträdde som chef i Rum för Barn var att de äldre barnen inte var där. Jag formulerade en skarp fråga till Kulturrådet och de gav 250.000 kronor till en förstudie. Ihop med en forskare på Centrum för barnkulturforskning fick vi mycket kunskap om hur olika det är att vara barn beroende på i vilken familj man är född. Storleken på drömmarna var också avgrundsolika. Det visade sig också tydligt att dessa barn INTE vill vara med småbarn. Och INTE vill vara med läskiga stora. Just denna målgrupp verkar alltså verkligen behöva en EGEN plats. Man befinner sig där, i ett slags limbo, mellan liten och stor. De faller konstant emellan stolar: det finns mycket för bebisar och en hel del för tonåringar. Det viktigaste för barnen var att det skulle finnas vuxna med gott om tid i biblioteket. Som kunde lyssna framförallt.

Det har rasat en biblioteksdebatt under vintern. Vilken funktion fyller ett
bibliotek idag tycker du?

Ett bibliotek är världens finaste plats. Det märks ju inte minst på de heta känslor bibliotekens roll och utveckling väcker. För det första är det gratis. För det andra råder Verklig sekretess. Det är inte alla som vet, men storebror vet precis var du befinner dig just nu och hur ditt konsumtionsmönster ser ut. Men ingen kan ta reda på vilka böcker du lånar. Ett bibliotek är en plats där man kan vara helt förvirrad och bara sitta och tanka gemenskap utan att behöva prestera något. Ett bibliotek är en plats där man kan få makt över språket. Det är en demokratifråga att särskilt inte ge upp på den, ganska stora, grupp killar som ställer sig utanför språket. Därför känns det oerhört kul att bygga ett bibliotek också för den som hatar böcker! I vår underbara uppkopplade tid är biblioteken en fusion av det digitaliserade analoga. Förutom då att man kan få hopp, identifikation och tag i sin egen kreativitet när det funkar som bäst.

Är du orolig över bibliotekens framtid?
Inte ett dugg. Bibliotek kan verka som en trögrörlig och dammig konstruktion, men tittar man närmare är biblioteken ofta långt före många andra institutioner när det gäller att ha örat mot samtiden. Vi människor vill mötas. Vi behöver platser där jag kan ha ena handen i min globala gemenskap samtidigt som jag prata om lokala fenomen med andra medborgare.

Du arbetar i Sveriges mest besökta hus, Kulturhuset i Stockholm, vilket kan dra nytta av ett enormt stort flöde av människor i centrala huvudstaden. Tidigare har du även arbetat med Rum för barn, ett specialbibliotek och annat för de yngsta barnen. Hur tror du att ett specialbibliotek för barn och unga kan fungera även i mindre städer?
Jag tror det skulle fungera hur bra som helst. Det är ganska svårt att se sig omkring idag: de barn vars föräldrar har råd gör massor av intressanta saker på fritiden. Men de som råkar vara födda i en annan familj har inte en möjlighet att delat i kulturliv eller andra aktiviteter. Det är hemskt nedskuret på verksamheter av gammal hederlig ungdomsgårdstyp. Och på mindre orter kan det vara bra mycket svårare att sticka ut. Där ska ju konsten, litteraturen och kulturen vara och visa att det finns miljoner sätt att vara människa på. Och låt ingen säga annorlunda!

Kommentera
13 januari 2011 under Analys, Noterat | kommentera

Privata bibliotek?

Tobias Tobias

Om man läser Adam Smith menar även han att vissa delar av samhället bör vara statligt skötta. Polisen till exempel. Jag skulle vilja lägga till folkbiblioteken till den listan — och har därför svårt att förstå Nackas beslut att bedriva en upphandling av kommunens samtliga folkbibliotek under nästa år. Bakgrunden är att Dieselverkstadens bibliotek som redan privatiserats, enligt en utredning (som jag inte läst, har någon?) fungerar väl även om kommunens insyn bör förbättras.

Finns en hel del gott att säga om Dieselverkstaden — men som komplement, inte som standard.

En debatt om bibliotekens roll har rasat kring detta (och även om bibliotekens roll generellt). Jag tänker inte — sent in — fortsätta, men det är värt att summera några röster. Kulturjournalisterna Jonas Thente och Annina Rabe är båda kritiska. Thente menar att privatiseringar på vissa områden är positiva men biblioteken har en särställning som inte kan effektiviseras. Båda menar att det innebär en risk för försämrad demokrati. 

Rabe skriver att det kan innebära “att en av samhällets viktigaste fria utposter för yttrandefrihet och demokrati raseras. Kort sagt att hela folkbibliotekstanken faller som ett korthus.” Skeendet tonas dock ner i en uppföljande artikel i Dagens Nyheter. Att Nacka är ett undantag och inte ett exempel på en större trend. Privata bibliotek är lätträknade och den enda liknande utförsäljning som gjorts är i Linköping där de kommunen ändå vann upphandlingen.

Läs även Annina Rabes kapitel om bibliotekens utmaningar framåt i antologin som jag varit med och redigerat “Framtiden är nu. Kultursverige 2040”. Ett mycket bra kapitel.

Kommentera
6 december 2010 under Noterat | kommentera

E-böcker på bibliotek

red red

Det pågår några diskussioner kring e-böcker. En handlar om momssatsen, eftersom e-böcker beläggs med 25 procent moms och tryckta böcker 6 procent. Frankrike presenterade häromveckan att de kommer sänka momssatsen även för e-böcker.

En annan diskussion handlar om bibliotekens e-boksutlåning. Mikael Petrén, chef för Virtuella Enheten på Stockholms Stadsbibliotek, menar att det saknas en hållbar modell för hur en reglering och utlåning av e-böcker ska gå till. Det är förhållandevis dyrt för biblioteken att låna ut e-böckerna och de har inte kontroll över kataloginnehållet. Marknaden är även avvaktande på grund av risker för illegal spridning.

Svensk Biblioteksförening har inlett samtal med Sveriges Författarförbund och Svenska Förläggareföreningen för att bland annat diskutera e-boken. Det finns flera knäckfrågor för biblioteken men de kan sammanfattas i tre punkter enligt Henriette Zorn som skriver i Biblioteksbladet [.pdf sid. 8]:

  1. Affärsmodellen. Frågor som vad betalar man för, vem som betalar till vem och hur kostnaden kan kontrolleras utan att tillgången till boken samtidigt begränsas.
  2. Urval. Vem styr vad biblioteken har tillgång till.
  3. Tillgängligheten och användbarheten. Vilken läsplattform, exempelvis en läsplatta eller en mobiltelefon, som behövs.

Zorn menar att bibliotekens intresse kolliderar med förlagens affärsmodeller som vill nå konsumenter utan mellanled. Idag är det förlagen som avgör vilka titlar biblioteken får tillgång till i e-boksformat. Elib är en av de ledande e-boksleverantörerna och det företag som administrerar e-boksutlåningen för biblioteken. För varje utlån av e-böcker betalar biblioteken tjugo kronor varav hälften går till Elib och resten till förlagen.

I USA används ett system som företaget Overdrive står för som innebär att en licens köps av biblioteken för varje digital bok. Boken laddas ner av låntagaren och den kan läsas offline. Först efter lånet avslutats kan boken lånas vidare och det fungerar i princip som vid utlåning av en fysisk bok.

Rasmus Fleischer har på Copyriot skrivit flera inlägg som rör problem med e-boksutlåning. Han diskuterar bland annat hur skattepengar används i samband med e-bokslån, gränssnittet och begränsningen till operativsystemen för Windows och Mac och framför allt att det nuvarande systemet innebär problem för bibliotekens möjligheter att bestämma över sin katalog.

Biblioteken har en viktig funktion i dagens samhälle. I och med att samhället förändras med att tryckta medier blir digitaliserade är det nödvändigt att även biblioteken följer med. Det är alltså flera problem som finns och det är många aktörers intressen. Det är därför mer än välkommet att en diskussion nu börjat.

Se även Publit som sammanfattat och samlat intressanta länkar.

Kommentera