Debatt, idéer och nyheter med Tobias Nielsén och Emma Stenström sedan 2007

Vill du prenumerera på analysbrevet?
3 december 2010 under Noterat, Rapport | kommentera

Rapporten "Gungor och Karuseller"

red red

I senaste analysbrevet från Kulturekonomi bifogades rapporten ”Gungor och Karuseller” [.pdf] av Tobias Nielsén och Emma Stenström. Rapporten är en översiktlig och kortfattad guide till de kulturella och kreativa näringarna som tagits fram på uppdrag av det interregionala projektet KKN. Det skedde inför ett flertal seminariedagar under hösten och efter några besök på olika ALMI-kontor.

Tyvärr skadades filen i samband med analysbrevets utskick och går därför inte att öppna. Vi ber om ursäkt för felet.

>>Ladda ned rapporten ”Gungor och Karuseller”.

Nedan några filmer från vårt besök i Karlstad. (Stort tack för filmerna till Region Värmland, David Lindeby och Jakob Rubenson.)

Karlstad klipp 1 from QNB Volante on Vimeo.

Karlstad 2 from QNB Volante on Vimeo.

Karlstad 3 from QNB Volante on Vimeo.


Kommentera
3 november 2010 under Noterat | kommentera

Här har vi varit idag

Tobias Tobias

Ägget, Karlstads universitet. Som en del av vår turné för att prata om kulturföretagande för banker, rådgivare och företagsutvecklare. Jag skrev några rader efter Gävle — och det har varit fortsatt kul och givande, först i Falun förra veckan och nu i Karlstad.

Karlstad blev för övrigt vår nya favoritstad då taxichauffören som körde oss till universitet också hämtade oss — på eget initiativ, för att lämna tillbaka mössan som jag glömt i bilen. Smaka på den, Stockholm!

Det har varit en bra form att köra heldagsseminarier. Till skillnad från då man gästar för ett föredrag har vi hunnit involvera och föra en dialog med deltagarna, vrida och vända på perspektiv och kunnat återkomma och betona viktiga poänger. Dessutom har vi kunnat sätta ton och inramning själva, koppla ihop teori med praktiska exempel, det allmängiltiga med det lokala. Och så har det varit kul att för ovanlighetens skull undervisa ihop, inte minst för att vi kompletterar varandra så väl, både vad gäller temperament och erfarenheter. För att inte tala om hur stimulerande det har varit att möta alla framsynta och generösa deltagare i dessa seminarier.

Kommentera
25 oktober 2010 under Noterat | kommentera

Tack Gävle! (Nu är vi igång)

Tobias Tobias

Emma och jag startade vår turné i onsdags i Gävle — och det är bara att tacka deltagarna där för begåvade och engagerade inspel genom hela dagen. Riktigt bra och positiv energi i rummet.

Rubriken för seminariet var ”Framtidens företagande”, men vad vi framför allt ville göra var att diskutera hur man från ett företagsfrämjandeperspektiv kan utveckla företag och individer i kultursektorn och de kulturella och kreativa näringarna. Jag började med en bred omvärldsanalys — de största trenderna bakom förändrade konsumtions- och produktionsmönster — och Emma tog vid utifrån ett mer filosofiskt och sociologiskt perspektiv.

Under dagen i övrigt hade vi besök av tre företag från regionen och hörde andra exempel från publiken. Jag och Emma talade dessutom under rubriker som ”Så funkar det”, ”Vem tjänar pengar?”, ”Varför just nu?” och ”Kapital är inte bara pengar”. Medverkade gjorde bland andra folk från ALMI, Etablera, banker och Regionförbundet Gävleborg, liksom kulturchefer och näringslivschefer.

Det är inom ramen för projektet KKN — med regionförbunden i Dalarna, Gävleborg och Värmland — som vi besöker tre platser. Vi har varit där tidigare och gästat ALMI-kontor. Ett resultat av vårt arbete är rapporten ”Gungor och karuseller” som jag hoppas vi kan lägga ut här snart.

På onsdag blir det Falun och i nästa vecka Karlstad. Sedan får vi se om det blir ytterligare platser. Det känns som att jag och Emma har hittat en bra form här.

Vi körde tre olika övningar: rockfestivalen, nycirkusen och mobilspelet.

Deltagarna. Inte publiken.

Vad deltagarna nämnde som saker att ta med sig.

Kommentera
15 september 2010 under Noterat | kommentera

Allt ni behöver veta om kulturekonomi

Tobias Tobias

Kommentera
10 september 2010 under Samtal | kommentera

SAMTAL/Dogge: "Tiden väntar inte på någon"

Tobias Tobias

Douglas León är mest känd som Dogge Doggelito, frontmannen i hiphopgruppen The Latin Kings som var tidiga med att rappa på svenska och var enormt stora i några år från mitten av 90-talet (minns här: klipp från Hultsfred). Intresset för hiphop kom tidigt genom Dogges äldre bror och han började rappa hemma i Alby redan 1983.

På senare tid har Dogge dock även medverkat i en långfilm, gjort reklam för Elgiganten, jobbat som programledare i TV4 med mer. Läs mer om hans senare liv i ett lysande reportage i musiktidningen Novell från förra året.

Nyligen deltog Dogge i ett seminarium för ALMI-rådgivare om kulturella och kreativa näringar, vilket jag var med och ordnade. Han har drivit företag i 15 år (men aldrig hört talas om ALMI).

Dogge pratade bland annat om hur den kommersiella och konstnärliga sidan av hans yrke påverkar varandra. Han var oerhört positiv till vad hans medverkan i reklamfilmen för Elgiganten givit och betonade ”våga vara kommeriell”. Jag försökte fråga honom om det ändå var nödvändigt under ett par startår att helt fokusera på musiken, men han menade — om han förstod frågan — att en inriktning som kommersiell ”kombinatör” redan från början hade varit bra.

Dogge var inte den enda kulturföretagare som vi träffade. Vi besökte såväl några andra på Subtopia i Botkyrka som galleriet Andersson/Sandström i Stockholm. Frågan om konstnärlig kontra kommersiell strategi väcktes hela tiden i de samtalen och blev ett bra underlag till diskussionerna med ALMI-rådgivarna.

Dogge, varför valde ni att starta ett eget skivbolag?
– Jag tror att vi startade vårt första skivbolag 1996. Det var för att vi ville att vi skulle äga vår egen musik. Visst, man kan göra en massa dealar med stora skivbolag, men sen äger du inte din egen musik och det tyckte vi lät helt sjukt. Här gör vi musik, svettas och jobbar och får knappt något betalt och så äger vi inte vår egen musik. Då bestämde vi, att okej, vi startar något eget där vi kan äga vår egen musik.

Hur var det när ni slog igenom?
– The Latin Kings var en klassisk rap-grupp. Vi levde vår dröm samtidigt som vi var ungdomar. När vi startade då rappade alla på engelska, men jag var så dålig på engelska att jag tänkte, shit, fan, hur ska jag nu klara rappen. Men jag tänker ju på svenska, jag drömmer på svenska, då måste jag också rappa på svenska eftersom den är en uttrycksform – och det visade sig ju vara ett genialt drag.

Tjänade ni pengar när ni startade och funderade ni på ekonomin?
– Hiphop-släktet är ett ganska roligt släkte. Man ska ha mycket bling bling, man ska ha fina bilar, man ska ha stora hus, men man får inte tjäna pengar. Då är man inte äkta. I början tjänade vi inga pengar alls. Då rappade vi bara för att äta mat.

Du blev väldigt omskriven när du medverkade i tv-reklamen för Elgiganten. Vad innebar den för dig?
– Vi var inte bara bland de första som rappade, jag var också en av de första som tog in rap på svenska i reklamsammanhang. Det blev också en ny grej. Det blev en jättestor diskussion om det var en bra grej eller inte. Om ni frågar mig så är det det bästa som jag har gjort. Så stor som jag blev efter den kampanjen, skulle jag aldrig kunna bli om jag bara rappade hela livet.

Har du någon affärsplan idag?
– Jag har så många projekt på gång, så mycket idéer, så mycket tankar som gör att jag behöver ekonomiska muskler. Det är det jag letar efter hela tiden för att kunna genomföra mina projekt, exempelvis nya låtar och skivor, barnböcker, en biografi och det är allt möjligt. Jag är inte bara i rapmarknaden längre, jag är i musikbranschen, jag är i bokbranschen, jag är i reklambranschen. Jag figurerar i många olika branscher. Det är väldigt, väldigt bra för att du får ett kontaktnät, en bredare publik och fler människor som vill göra affärer med dig.

– Tiden väntar inte på någon, så jag vill hinna skapa så mycket som möjligt, så snabbt som möjligt. Det är min plan.

Hade du blivit en lika bra rappare om redan tidigare hade börjat göra fler saker samtidigt?
– Att hålla på med en mer kommersiell verksamhet är väldigt nyttigt för att du får många fler uppdrag. Du får göra mycket mer samtidigt som du får hålla på med din konst. Du har mycket friare händer. För det kostar ju att hålla på med konst också. Det innebär att det är massor med kvalitetstid som du slösar bort. Och det förstår man ju, tiden är ju det viktigaste, det är där skon klämmer hos mig, tiden. Våga vara kommersiell — det rådet skulle jag ge. Stäng inte igen den dörren. Det är det som många lyxlirare gör idag, men de mest framgångsrika är ju de som är kommersiella.

Kommentera
7 september 2010 under Noterat | kommentera

Dogge, ALMI, Emma, Karin, Anders och jag

Tobias Tobias

Nu har vi satt igång våra utbildningar. På några platser i Sverige ska jag och Emma försöka bidra till att stärka kunskapen om kulturföretagande. Seminarie- eller utbildningsdagarna riktar sig till affärsrådgivare och näringslivsfrämjare generellt.

För en veckan sedan mötte vi ett gäng rådgivare från olika ALMI-kontor. Första dagen var vi på Subtopia i Botkyrka, andra i Sigtuna. Vi pratade om definitioner, om skapandet som en drivkraft i sig, om kommersiell kontra konstnärlig strategi, om affärsmodeller och om ibland ofrivilligt företagande. Jag försökte betona att det är svårt att bunta ihop alla kulturföretagare till en grupp. För det första består de av stora, vinstdrivande verksamheter, för det andra av små livsstilsföretag, för det tredje av icke-vinstdrivande konstnärliga organisationer.

Vi fick hjälp av Karin Lekberg på Subtopia, Anders S Persson på Västra Götalandsregionen, samt Joppe Pihlgren och Stina Algotson på Tillväxtverket (utlånade från KK-stiftelsen). Dessutom pratade vi med några kulturföretagare, bland annat Dogge.

I oktober blir det dags för tre särskilda län – Dalarna, Värmland och Gävleborg – då vi håller i tre heldagar. Dessa seminarier har jag och Emma utvecklat ihop på uppdrag av projektet KKN. De har även styrt upp så att jag och Emma har besökt olika ALMI-kontor och medverkat vid några skarpa kundmöten. Det finns massor att berätta om de här erfarenheterna – och vi återkommer.

Över huvud taget går ALMI i täten nu bland myndigheterna för att sprida kunskap om kulturella och kreativa näringar i sin organisation, enligt vad regeringens handlingsprogram förordar. Satsningen inkluderar även dokumentation som kan användas på respektive kontor.

Läs mer Volante.se:

Videoklipp och bilder
Program

Kommentera
16 augusti 2010 under Noterat | kommentera

Driva eget

Tobias Tobias

Tänk att ”kulturföretagande” skulle anses som ett ord som kan locka tidningsköpare.

När jag och Emma började med den här bloggen — för tre år sedan — betraktades fortfarande kulturekonomi som om inte en oxymoron så en konstruktion. Idag kikar allt fler på kulturföretagande, till och med Privata Affärer-grundaren Anders Anderssons nya tidning ”Driva Eget”. Bilderna ovan är därifrån. På förstasidan över puffen ”6 sidor om kulturföretagande” säger författaren Denise Rudberg ”Lär dig sälja dig själv”. Inne i tidningen diskuteras hur det är möjligt att både vara konstnär och företagare. Musikerna Pal Johnsson och Krister Dahlström ger några råd (”säljskola”).

Och det stannar förstås inte här. Myndigheterna är igång utifrån handelsprogrammet för kulturella och kreativa näringar. I höst rullas regionala möten upp och själv förbereder jag just nu för utbildningsdagar för de offentligas tjänare vad gäller utlåning och företagsrådgivning, bland annat ALMI. Vi återkommer kring detta.

de offentligas tjänare vad gäller utlåning och företagsrådgivning
Kommentera
15 oktober 2009 under Inblick, Noterat | kommentera

Inkubatorer och Almi

red red

I förra analysbrevet återgav vi kritiken som näringsministern riktade mot Almi när handlingsplanen för de kreativa näringarna presenterades:

”Vi måste erkänna att banker och Almi inte har kunnat de kreativa näringarna. Det har funnits en misstro.”

Nu ska kompetensutvecklingen vara igång enligt Almis kommunikationsdirektör Lars Mårdbrant – en process som främst handlar om att ge handläggarna en djupare branschkunskap.

Man frågan är om det löser hela problemet?

På den kreativa inkubatorn Krenova i Umeå arbetar Lizzie Ragnarsson, tjänstledig från just Almi. Hon håller med om att rådgivningen på Almi i första hand inte är anpassad för kulturnäringarna, men att grundproblemet kanske är en kombination med att flera kreatörer trots fyra till sex år på högskolan inte har verktyg att bli företagare, ”det kan handla om marknadsföring, säljteknik, bokföring och presentationsteknik”. Steget från ambitionen att starta företag till Almi – som ska bedöma potentialen i en affärsplan – blir då långt.

Här spelar inkubatorer som Krenova en viktig roll (en satsning på inkubatorer ingår också i handlingsplanen). Där kan kreatörer få ett mer grundläggande och processinriktat stöd. Som Lizzie säger: ”Här på Krenova har de tillfälle att diskutera med varandra och med handledare. För handledarna handlar det om att man tillsammans med en kreatör söker rätt väg. Det handlar mycket om att ha tålamod”.

Att Almi skaffar sig branschkunskap som gör att de kan bedöma affärsidéer även inom kultursektorn är det såklart positivt och kan motverka delar av den ”misstro” som näringsministern snappat upp. Sedan kanske det är inkubatorer eller andra instanser som ska stödja kreatörerna så att de som kommer till Almi med en affärsplan som gör att de får tillgång till rådgivning och finansiering.

Almis perspektiv sammanfattas ganska bra av Lars Mårdbrandt: ”Det gäller samma utgångsläge för entreprenörer inom den här branschen som för alla andra branscher. Man behöver en plan för att affärsidén ska leda till ett företag som kan bli lönsamt.

Den planen måste kreatörerna själva ta fram.

[Av Johan Scheele]

Kommentera