Mitt bidrag handlar om behovet av en digital kulturpolitik, och föreslår en mycket konkret modell för att komma igång med en sådan. Det är en modell som jag gillar skarpt och som jag tänker återanvända fler gånger, inte minst för att fånga kulturpolitikens viktigaste avvägningar generellt.
Framför allt försöker texten förklara varför en digital kulturpolitik — eller mer korrekt: en kulturpolitik som anpassar sig till digitaliseringen — handlar om mycket mer än upphovsrätten, utan medför många fler och djupgående konsekvenser.
Jag ska försöka återkomma mer om den här boken, men tills vidare:
Lasse Winkler, Svensk Bokhandels chefredaktör, kommenterar det monumentala USA-släppet av sista boken i Millennium-trilogin med en tro på litteraturens möjligheter att öka kännedomen om ett land.
”Så intrycket och effekterna av Stieg Larssons framgångar är enorma både vad gäller intresset för svensk litteratur och för landet. Spelar det någon roll? I allra högsta grad, försåvitt man tycker att mellanmänskliga relationer är viktiga.”
Svenska ambassaden i Indien tror också på denna kraft. Regelbundna läsare av Kulturekonomi minns säkert att Tobias träffade två indiska journalister tidigare i våras efter en uppringning av nämnda ambassad. Ett led i en mindre marknadsföringskampanj av svenska deckare, men framför allt en kampanj för att marknadsföra Sverige med förhoppning om bland annat turistekonomiska effekter. Klicka på bilden för att se resultatet från en av journalisterna, i indiska Time Out.
Tobias uttalar sig: “This new trend digs into the other side of Swedish life — the darkness, the melancholy… It’s not what you want to promote. But perhaps it can add complexity to the image of Sweden and make it more exciting.”
Någon månad efter träffarna i Stockholm med de indiska journalisterna anordnade svenska ambassaden också seminarier i New Delhi, Bangalore och Mumbai. Huvudpersonen och inledningstalaren för satsningen, Håkan Nesser, uteblev dock på grund av askmolnet men seminarierna resulterade ändå i en hel del artiklar i indisk dagspress.
Och kommer indierna snart att vallfärda till Sverige? Tjaa, det fanns en antydan om att bilden av “det mörka Sverige” är lockande hos i alla fall den ena av journalisterna och det har ju rapporterats om succé för stadsvandringar i Mikael Blomkvists och Lisbeth Salanders fotspår. (Den där succén bör nog nyanseras för övrigt. Varken från ett turistekonomiskt eller kulturellt perspektiv kan stadsvandringar ses som så betydelsefulla.)
Den indiska medelklassen saknar dock en stark tradition av att läsa skönlitteratur. Enligt en undersökning av tidningen Tehelka läser endast 18 procent av de svarande för nöjes skull. Försäljningssiffrorna av böcker i Indien är generellt också blygsamma och cirka 14 000 sålda böcker av de enskilda delarna i Millennium-trilogin anses vara en succé, enligt SvD 4/5 (ej på nätet). Hur många indier Nesser, Larsson och Läckberg lockar till Sverige återstår att se.
Först i världen? Nåväl. I alla fall blir Volante, förlagsdelen av mitt företag, först av svenska förlag att nå ut till världen på ett specifikt sätt, nämligen att direktdistribuera e-böcker via Amazon Kindle. Det innebär också att boken blir tillgänglig för iPhone, vissa andra mobiltelefoner och alla datorer.
Vad vi på Volante nu gör genom att samarbeta med Amazon – och snart Apple – är att applicera teorin om the long tail och försöker samla ihop de nischmarknader som finns i olika länder kring våra och andra experters och forskares specialområden.
Det ska bli oerhört spännande att se hur det går. Den digitala versionen kommer kosta kring 40 kronor och den trycka kring 100 kronor. Vi har även investerat i domännamnet creativebusiness.org (sajten långt ifrån klar).
Varför är Amazon så viktigt? Amazon Kindle står idag för 90 procent av eboksmarknaden och fyra av tio böcker som Amazon säljer är eböcker. Läsplattan Kindle säljs sedan i höstas internationellt, men den är inte nödvändig för att läsa Kindleböcker utan via tilläggsprogram kan böckerna också läsas på datorer och på flera mobiltelefoner. Men vi kompletterar Amazondistributionen genom att också göra boken köpbar i de friare formaten epub och pdf.
Att vi kan vara först — när Kindle nu ändå funnits i flera år — beror på att det var först för någon månad sedan som det blev öppet för icke-amerikanska förlag att ansluta sig.
Jag tror att det här bara är en föraning av hur bokbranschen ritas om. Från att ha varit utpräglad lokal och dominerats av olika förlag på olika hemmamarknader, är det nu möjligt att direkt nå läsare i andra delar av världen. Det engelska språket blir förstås ett krav för att nå många, men inom specialistområden är det ändå engelska som dominerar.
Välkommen till Handelshögskolan i Stockholm nästa onsdag, 19 maj kl 9.00. Då släpper jag och Dominic Power, Uppsala universitet, både en rapport och en bok. Vi håller på i en timme och hänger kvar lite till för den som vill eftermingla. Platsen är Terassrummet, ingång Holländargatan 32.
Anmäl dig senast på fredag genom att mejla Malin Ekberg, malin.ekberg [at] hhs.se.
Boken heter “Creative Business: 10 lessons to help you build a business your way” och utgår från olika historier från entreprenörer om vad de lärt sig kring företagande i de kulturella och kreativa näringarna. Det är en liten, men tät bok där vi dissekerar tio olika myter om entreprenörskap, bland annat never say no, cash is king och big is beautiful.
Vi har skrivit den som en handledning för företag, men mycket fokus ligger på investeringar och ett elfte kapitel (Chapter 11, vitsigt för er som förstår) handlar om investerares erfarenheter och tips. Men boken riktar sig även till dem som vill förstå företagandet och personerna i de här sektorerna.
Och inte bara i de här sektorerna. När jag föreläst utifrån den här boken det senaste åren har många påpekat att de här lärdomarna inte bara gäller s.k. kreativa företag. Jag har blivit benägen att hålla med, så även om fallbeskrivningarna handlar om företag som sysslar med musik, mode, design, media och film, finns många lärdomar för alla småföretagare. Därför har vi ändrat i många fall till att tala om small businesses generellt.
Därav “Creative Business”, som nu också ska bli en webbplats med allt mer information. Med den här boken ska vi på Volante också genomföra ett test, nämligen att direktsälja mot en global marknad i både eboksformat och via print-on-demand. Om man alltså lägger en beställning via Amazon.com i Brasilien och vill ha en fysisk bok, trycks den sedan i England och fraktas därifrån. Om en amerikan vill ha boken till sin iPad i USA ska han eller hon få den direkt. Det ska bli oerhört spännande att se hur det går.
Rapporten “Creative and Cultural Industries” ges ut av European Cluster Observatory som arrangerar onsdagsseminariet. Tack vare deras omfattande databas av europeiska sysselsättningssiffror har vi kunnat ranka drygt 250 regioner i Europa sett till hur många som är anställda inom de kulturella och kreativa näringarna. Det är första gången som en sådan regional jämförelse har gjorts.
Hur Sverige ligger till? På onsdag presenterar vi resultaten.
Rapporten är den andra i European Cluster Observatorys serie av priority sector reports; se mer i pressmeddelandet här. Vi har verkligen försökt hålla rapporten kortfattad, men det finns ett gigantiskt appendix. De översiktliga resultaten presenterar vi i kartor av typen ovan.
Snart släpps boken “Kulturens kraft för regional utveckling”. Lars Lindkvist och Lisbeth Linderborg är redaktörer. Jag är medförfattare och skriver om “System för kreativitet” — generellt förhåller jag mig till skillnad mellan stad och landsbygd, specifikt utgår jag från Hultsfredsfestivalen och Rock City.
För egen del tycker jag resonemanget i mitt kapitel är viktigt: att man kan inte använda samma modell för alla, men att kreativitetens förutsättningar går att påverka, och frågan är vem som har finansieringsansvar för dessa faktorer (se även här). Hur väl jag för diskussionen vågar jag inte säga. Det blev en omskrivning som skedde under en pressad helg — så jag vet ärligt inte hur den landade. Men ska bli intressant att få synpunkter.
Vad gäller boken i övrigt så har jag fått en pdf-utskrift och det finns mycket bra. Jag gissar på att den blir populär inte minst bland kulturtjänstemän på kommuner och landsting. Från ett förläggarperspektiv tycker jag det är synd att mitt förlag Volante inte ger ut boken.
Men det blir inte bara bok. På måndag förmiddag arrangerar SNS ett seminarium med följande medverkande (jag ska vara moderator):
Eva Hellstrand, kommunalråd (C) i Åre och ordf. SKL:s kultur – och fritidsberedning
Åsa Johannisson, konstnärlig ledare Cirkus i Glasriket, regissör, manusförfattare och forskare
Lisbeth Lindeborg, fil.dr i statsvetenskap och skribent
Lars Lindkvist, professor, organisation och ledarskap, Linnéuniversitetet Johnny Nilsson, (S), Västra Götalandsregionen och ordf. i Film i Väst
Sune Nordgren, projektledare för Vandalorum – centrum för Konst och Design
Emma har tidigare berömt David Karlsson för hans nya bok “En kulturutredning: pengar, konst och politik”. David Karlsson var sekreterare i Kulturutredningen innan han hoppade av efter ett års arbete. I boken ger han sin syn på arbetet och kombinerar med intressanta perspektiv på vad kulturpolitik kan och bör vara.
Till den här veckans analysbrev ställde vi några frågor till honom:
Din bok heter “En kulturutredning”. Räckte det inte med den som kom?
- Nja, det gjorde väl inte det, men jag hade gärna sett att det gjort det. I min bok beskriver jag kulturutredningen som ett haveri. Och egentligen kan man fråga vem som helst i Kultursverige och få samma svar. Det kom ju inte inget konkret ur den. De svåra frågorna som utredningen hade, de sitter det nu nya utredningar och jobbar vidare med. Som frågorna om regionalisering, litteraturstöd och en ny analysmyndighet.
Varför havererade den?
- Det enkla svaret är att den hade för kort om tid. De hade 18 månader på sig och det går inte att utreda något så komplext som hela landets kulturpolitik på 18 månader. I Tyskland gjorde man en liknande utredning och då hade man fyra år på sig och ett mycket mer resursstarkt sekretariat.
När jag läser boken så tycker jag att du slår ett slag för kulturens egenvärde. Var det för mycket aspektpolitik i Kulturutredningen?
- Nja. Jag sympatiserar med grundtanken – att man måste jobba tvärsektoriellt. Men man måste också göra en distinktion mellan kulturpolitik - där det tvärsektoriella är oerhört viktigt – och konstpolitik - som handlar om konstens inre utveckling. Det är det svåra med kulturpolitik, att hålla flera motstridiga tankar i huvudet samtidigt. Jag kan tycka att kulturutredningen blev för endimensionell – det som har med konstens egenvärde att göra fick stryka på foten. Konst måste få vara onyttig för att kunna vara nyttig.
Hur menar du när du säger att kulturen måste vara onyttig för att vara nyttig?
- Man kan jämföra med grundforskning. Den måste följa vetenskapens inre logik. Först när man har gjort grundforskningen kan man produktutveckla och kommersialisera. Det är likadant med kulturen. Vi behöver “onyttig”, självständig spetskultur, som har fått utvecklas enligt sin egen logik. Först därefter har man något som man kan göra företag av.
Vad är den viktigaste kulturpolitiska frågan idag?
- Då skulle jag citera Gunnar Svensson, som jobbade med Bengt Göransson när han var kulturminister, och som fick samma fråga av mig: “Att hålla humöret upp”. Det tycker jag var ett utmärkt svar.
Förväntningarna har varit höga på Apples nya läsplatta och kvällen har blottat företagets sektliknande publik som twittrat och bloggat live i samband med släppet.
Kommer Apple rädda bok- eller tidningsbranschen på samma sätt som såg till att skapa ett digitalt handelssystem och digital spelare för musikbranschen?
Svaret pekar i en riktning som många av oss spånat kring tidigare. Det är inte en läsplatta eller e-bok som Apple nu presenterat — produkten heter iPad — utan en avancerad allt-i-allo-maskin som framför allt handlar om att bära internets möjligheter med dig. Den är större än en iPhone men mindre än dator.
I apparaten finns möjligheter för foto, spel, jobb och de vanliga nätapplikationerna såsom Facebook. Men som en ingrediens finns iBooks med ett fönster som liknar en bokhylla och vad Apple gör här för bokbranschen är att skapa en handelsplats som kommer konkurrera med Amazon om den globala marknaden men också utmanar vad som är en bok — nätet, rörliga bilder och länkar finns ju här som givna ingredienser. Även tidningsläsandet betonas, men också som något mer än en tidning: med rörliga bilder och -intervjuer.
Tv och tidning som en och samma sak. Och på sikt kommer element som fysiska ljud och rörliga bilder träda in i litteraturen också. Förändringen av artefaktenen bok kommer bli enorm på 20 års sikt sett i ett historiskt perspektiv. (Men som sagt, alla kommer inte rusa iväg.)
Så hej då till ord som läsplatta. I stället kommer vi troligen säga iPad till en början och sedan “pad” eller “platta” (den senare föreslagen av Mattias Boström på Piratförlaget i en pågående Twitterdiskussion).
Boken “Noll Noll – decenniet som förändrade världen” sammanfattar det gångna decenniet utifrån 15 kapitel – många med kulturanknytning. Läs exempelvis Anders Mildner om internet, Salka Hallström Bornold om mode, Kristin Lundell om musik, Carolin Hainer om tv, Kjell Häglund om design, Annina Rabe om litteratur och Björn af Kleen om kändiskultur. Redaktörer är Anders Rydell, chefredaktör för Konstnären, och Tobias Nielsén.
En bok om 00-talet. Varför?
- Egentligen — säger Tobias Nielsén — ville vi snarare blicka framåt än bakåt, och det här blev ett bra sätt. De här 15 kapitlen väver tillsammans en bild av världen idag och vart den är på väg.
När du fått in och läst alla texterna var det något som överraskade dig?
- Det jag slogs av var hur mycket som har hänt de här åren, utan att vi egentligen reflekterat över det. På så sätt växte undertiteln “decenniet som förändrade världen” fram. Det vi såg var ett årtionde som var självupptaget, inåtblickande trots att världen samtidigt krympte genom tekniska hjälpmedel. Och trots att vi borde blivit klokare efter både finanskris och klimathot fortsatte vi som tidigare. Det var ett ganska girigt decennium ur det perspektivet.
Ur ett kulturekonomiskt perspektiv, hur sammanfattar du åren?
- Vår bok kretsar ju mycket kring kultur: vi har kapitel om tv, musik, film, litteratur och mode. Och det är inte minst inom kultur- och medieområdena som det har skett väldigt stora förändringar. Hur medierna förändrats är uppenbart med nätet och nya sätt att kommunicera – något som inneburit svårigheter för befintliga mediehus, men stora möjligheter för enskilda att skapa och sprida det man gör. För kulturområdet har det skett två gigantiska förändringar: Dels har kulturen tagit större plats i samhället, världen har “kulturaliserats”: estetik, symboler och historier har blivit allt viktigare. Dels har den teknologiska utvecklingen lett till några strukturella skiften, inte minst inom musikområdet. Allt det här är bakgrunden att vi börjat prata om upplevelseindustrin och kultur- och kreativa näringar det här årtiondet.
Du kan köpa boken hos din lokala bokhandel liksom på nätet, t.ex. Adlibris och Bokus.
Inga stora förändringar i världen beror på tidräkningen. Men tidräkningen har betydelse. Det individuella minnet kompletteras alltid av kollektiva minnen och dessa hängs upp på årtal, händelser och personer. (…)
Ofta förenklar vi när vi blickar tillbaka. Min medredaktör Anders Rydell berättar i sitt förord om hur han sedan 2000 stoppat föremål i en skokartong, men han konstaterar också att det i vår gemensamma skokartong inte finns plats för så mycket på sikt. Några få föremål, personer och händelser är vad som ryms när minnet i efterhand väljer vad som illustrerar tidsperioder.
Vad följde med oss från nollnolltalet? Hur kommer vi beskriva seklets första år i efterhand? Om tjugotalet var glatt och nittiotalet ironiskt – vilket ord kommer summera nollnolltalet?
Vi har ett förslag och det är inget som gör oss stolta.
Så inleder jag mitt efterord till antologin “NOLL NOLL — decenniet som förändrade världen”. Den släpps till handeln i nästa vecka och har recensionsdag 1 januari 2010. Läs mer på NollNoll.nu.
Redaktörer är jag och Anders Rydell, som bland annat är chefredaktör för “Konstnären” och författare till “Piraterna — de svenska fildelarna som plundrare Hollywood” (2009). Vi har låtit några av våra favoritskribenter summera och analysera det här seklets första tio år på 15 olika områden. Givetvis blir det mycket kultur — Annina Rabe skriver exempelvis om litteratur, Salka Hallström Bornold om mode och Kristin Lundell om musik — men vi har även inkluderat ämnen som ekonomi, USA, fotboll och familjeliv.
Jag är glad och nöjd att texterna överlag är på så hög nivå. För målet var inte bara att göra en nostalgibok med uppräkningar, utan att gemensamt väva historien om utvecklingen och vad som var övergående trender och vad som innebar verkliga steg framåt.
Och så är det förstås som vanligt kul att göra böcker. Den här gången är det lite extra knorr på omslagen, totalt fyra olika med 13 ord på vardera som summerar nollnolltalet. Ett av omslagen ser ni ovan.
Vilket ord som vi tycker får etikettera decenniet? Jag återkommer till det.
PS. Välkommen på smygrelease i Stockholm nästa onsdag. Läs mer här.
Snart är det dags att trycka boken “A penny for your thoughts -
10 Lessons to Help You Build a Creative Business”.
Vad tycker ni om omslaget?
Jag har skrivit ihop med Dominic Power (Uppsala universitet) och Margret Sigurdardottir (Köpenhamns handelshögskola och Islands universitet). Förhoppningsvis har det blivit en lättillgänglig och reflekterande guide för kreatörer och om kulturföretagande.
Vill du börja prenumerera på 
