Samtal 16 February 2010 av Tobias
kulturpolitik, Kulturutredningen, litteratur
Emma har tidigare berömt David Karlsson för hans nya bok “En kulturutredning: pengar, konst och politik”. David Karlsson var sekreterare i Kulturutredningen innan han hoppade av efter ett års arbete. I boken ger han sin syn på arbetet och kombinerar med intressanta perspektiv på vad kulturpolitik kan och bör vara.
Till den här veckans analysbrev ställde vi några frågor till honom:
Din bok heter “En kulturutredning”. Räckte det inte med den som kom?
- Nja, det gjorde väl inte det, men jag hade gärna sett att det gjort det. I min bok beskriver jag kulturutredningen som ett haveri. Och egentligen kan man fråga vem som helst i Kultursverige och få samma svar. Det kom ju inte inget konkret ur den. De svåra frågorna som utredningen hade, de sitter det nu nya utredningar och jobbar vidare med. Som frågorna om regionalisering, litteraturstöd och en ny analysmyndighet.
Varför havererade den?
- Det enkla svaret är att den hade för kort om tid. De hade 18 månader på sig och det går inte att utreda något så komplext som hela landets kulturpolitik på 18 månader. I Tyskland gjorde man en liknande utredning och då hade man fyra år på sig och ett mycket mer resursstarkt sekretariat.
När jag läser boken så tycker jag att du slår ett slag för kulturens egenvärde. Var det för mycket aspektpolitik i Kulturutredningen?
- Nja. Jag sympatiserar med grundtanken – att man måste jobba tvärsektoriellt. Men man måste också göra en distinktion mellan kulturpolitik - där det tvärsektoriella är oerhört viktigt – och konstpolitik - som handlar om konstens inre utveckling. Det är det svåra med kulturpolitik, att hålla flera motstridiga tankar i huvudet samtidigt. Jag kan tycka att kulturutredningen blev för endimensionell – det som har med konstens egenvärde att göra fick stryka på foten. Konst måste få vara onyttig för att kunna vara nyttig.
Hur menar du när du säger att kulturen måste vara onyttig för att vara nyttig?
- Man kan jämföra med grundforskning. Den måste följa vetenskapens inre logik. Först när man har gjort grundforskningen kan man produktutveckla och kommersialisera. Det är likadant med kulturen. Vi behöver “onyttig”, självständig spetskultur, som har fått utvecklas enligt sin egen logik. Först därefter har man något som man kan göra företag av.
Vad är den viktigaste kulturpolitiska frågan idag?
- Då skulle jag citera Gunnar Svensson, som jobbade med Bengt Göransson när han var kulturminister, och som fick samma fråga av mig: “Att hålla humöret upp”. Det tycker jag var ett utmärkt svar.
Analys, Noterat 27 January 2010 av Tobias
bokbranschen, Internet, iPad, litteratur
Förväntningarna har varit höga på Apples nya läsplatta och kvällen har blottat företagets sektliknande publik som twittrat och bloggat live i samband med släppet.
Kommer Apple rädda bok- eller tidningsbranschen på samma sätt som såg till att skapa ett digitalt handelssystem och digital spelare för musikbranschen?
Svaret pekar i en riktning som många av oss spånat kring tidigare. Det är inte en läsplatta eller e-bok som Apple nu presenterat — produkten heter iPad — utan en avancerad allt-i-allo-maskin som framför allt handlar om att bära internets möjligheter med dig. Den är större än en iPhone men mindre än dator.
I apparaten finns möjligheter för foto, spel, jobb och de vanliga nätapplikationerna såsom Facebook. Men som en ingrediens finns iBooks med ett fönster som liknar en bokhylla och vad Apple gör här för bokbranschen är att skapa en handelsplats som kommer konkurrera med Amazon om den globala marknaden men också utmanar vad som är en bok — nätet, rörliga bilder och länkar finns ju här som givna ingredienser. Även tidningsläsandet betonas, men också som något mer än en tidning: med rörliga bilder och -intervjuer.
Tv och tidning som en och samma sak. Och på sikt kommer element som fysiska ljud och rörliga bilder träda in i litteraturen också. Förändringen av artefaktenen bok kommer bli enorm på 20 års sikt sett i ett historiskt perspektiv. (Men som sagt, alla kommer inte rusa iväg.)
Så hej då till ord som läsplatta. I stället kommer vi troligen säga iPad till en början och sedan “pad” eller “platta” (den senare föreslagen av Mattias Boström på Piratförlaget i en pågående Twitterdiskussion).
Läs mer:
Samtal 16 December 2009 av admin
litteratur, nollnoll, nollnolltalet
Boken “Noll Noll – decenniet som förändrade världen” sammanfattar det gångna decenniet utifrån 15 kapitel – många med kulturanknytning. Läs exempelvis Anders Mildner om internet, Salka Hallström Bornold om mode, Kristin Lundell om musik, Carolin Hainer om tv, Kjell Häglund om design, Annina Rabe om litteratur och Björn af Kleen om kändiskultur. Redaktörer är Anders Rydell, chefredaktör för Konstnären, och Tobias Nielsén.
En bok om 00-talet. Varför?
- Egentligen — säger Tobias Nielsén — ville vi snarare blicka framåt än bakåt, och det här blev ett bra sätt. De här 15 kapitlen väver tillsammans en bild av världen idag och vart den är på väg.
När du fått in och läst alla texterna var det något som överraskade dig?
- Det jag slogs av var hur mycket som har hänt de här åren, utan att vi egentligen reflekterat över det. På så sätt växte undertiteln “decenniet som förändrade världen” fram. Det vi såg var ett årtionde som var självupptaget, inåtblickande trots att världen samtidigt krympte genom tekniska hjälpmedel. Och trots att vi borde blivit klokare efter både finanskris och klimathot fortsatte vi som tidigare. Det var ett ganska girigt decennium ur det perspektivet.
Ur ett kulturekonomiskt perspektiv, hur sammanfattar du åren?
- Vår bok kretsar ju mycket kring kultur: vi har kapitel om tv, musik, film, litteratur och mode. Och det är inte minst inom kultur- och medieområdena som det har skett väldigt stora förändringar. Hur medierna förändrats är uppenbart med nätet och nya sätt att kommunicera – något som inneburit svårigheter för befintliga mediehus, men stora möjligheter för enskilda att skapa och sprida det man gör. För kulturområdet har det skett två gigantiska förändringar: Dels har kulturen tagit större plats i samhället, världen har “kulturaliserats”: estetik, symboler och historier har blivit allt viktigare. Dels har den teknologiska utvecklingen lett till några strukturella skiften, inte minst inom musikområdet. Allt det här är bakgrunden att vi börjat prata om upplevelseindustrin och kultur- och kreativa näringar det här årtiondet.
Du kan köpa boken hos din lokala bokhandel liksom på nätet, t.ex. Adlibris och Bokus.
Noterat 8 December 2009 av Tobias
litteratur, nollnolltalet
Inga stora förändringar i världen beror på tidräkningen. Men tidräkningen har betydelse. Det individuella minnet kompletteras alltid av kollektiva minnen och dessa hängs upp på årtal, händelser och personer. (…)
Ofta förenklar vi när vi blickar tillbaka. Min medredaktör Anders Rydell berättar i sitt förord om hur han sedan 2000 stoppat föremål i en skokartong, men han konstaterar också att det i vår gemensamma skokartong inte finns plats för så mycket på sikt. Några få föremål, personer och händelser är vad som ryms när minnet i efterhand väljer vad som illustrerar tidsperioder.
Vad följde med oss från nollnolltalet? Hur kommer vi beskriva seklets första år i efterhand? Om tjugotalet var glatt och nittiotalet ironiskt – vilket ord kommer summera nollnolltalet?
Vi har ett förslag och det är inget som gör oss stolta.
Så inleder jag mitt efterord till antologin “NOLL NOLL — decenniet som förändrade världen”. Den släpps till handeln i nästa vecka och har recensionsdag 1 januari 2010. Läs mer på NollNoll.nu.
Redaktörer är jag och Anders Rydell, som bland annat är chefredaktör för “Konstnären” och författare till “Piraterna — de svenska fildelarna som plundrare Hollywood” (2009). Vi har låtit några av våra favoritskribenter summera och analysera det här seklets första tio år på 15 olika områden. Givetvis blir det mycket kultur — Annina Rabe skriver exempelvis om litteratur, Salka Hallström Bornold om mode och Kristin Lundell om musik — men vi har även inkluderat ämnen som ekonomi, USA, fotboll och familjeliv.
Jag är glad och nöjd att texterna överlag är på så hög nivå. För målet var inte bara att göra en nostalgibok med uppräkningar, utan att gemensamt väva historien om utvecklingen och vad som var övergående trender och vad som innebar verkliga steg framåt.
Och så är det förstås som vanligt kul att göra böcker. Den här gången är det lite extra knorr på omslagen, totalt fyra olika med 13 ord på vardera som summerar nollnolltalet. Ett av omslagen ser ni ovan.
Vilket ord som vi tycker får etikettera decenniet? Jag återkommer till det.
PS. Välkommen på smygrelease i Stockholm nästa onsdag. Läs mer här.
Noterat 16 November 2009 av Tobias
entreprenörskap, företagande, kulturnäringarna, litteratur, upplevelseindustrin
Snart är det dags att trycka boken “A penny for your thoughts -
10 Lessons to Help You Build a Creative Business”.
Vad tycker ni om omslaget?
Jag har skrivit ihop med Dominic Power (Uppsala universitet) och Margret Sigurdardottir (Köpenhamns handelshögskola och Islands universitet). Förhoppningsvis har det blivit en lättillgänglig och reflekterande guide för kreatörer och om kulturföretagande.
Vi har utgått från “tio sanningar” som vi smular sönder. Boken är ett resultat av ett projekt för Nordisk InnovationsCenter (NICe).
Det kommer bli både svensk och utländsk distribution. Boken är på engelska.
Noterat, Samtal 3 July 2009 av Tobias
gratis, litteratur
I eftermiddag i Visby under Almedalsveckan sprids en förupplaga av boken “Gratis? Om kvalitet, pengar och skapandets villkor” under ett seminarium som Medieföretagen arrangerar. Det är mitt förlag Volante som förlägger och säljer boken och ni kan kika mer på www.bokengratis.se.
Boken går till tryck om två veckor och ytterligare ett kapitel tillkommer. Det är fantastiskt med digitaltryck sett till snabbhet (ett dygn för en bok!), men kan inte räkna sig med hur boken kommer se ut fin och färdig. Den upplagan släpps i slutet av augusti.
Nedan beskriver jag varför jag väljer att förlägga boken – troligen kan det var en intressant läsning apropå kulturekonomiska avvägningar och samarbeten. Val är inte alltid lätta.
Varför ger du ut den här boken?
Jag tycker att boken är bra och viktig. Annars hade jag inte givit ut den. Bakgrunden är intresset för frågan för mig som kulturekonom. Jag funderade ett tag på att hugga på en svensk översättning av Chris Andersons bok “Free”, och jag lyssnade på honom i Malmö och fick boken som pdf-fil i februari. Men jag tycker att hans resonemang är väldigt endimensionellt och ibland rätt slappt när han bara beskriver och inte alls problematiserar.
Därefter funderade jag på olika möjligheter, men tiden började bli knapp och då dök förslaget med den här antologin upp. Jag gillade idén med att samla olika röster som inte bara representerar en position. Jag är trött på polariseringen i upphovsrättsdiskussionen och att grupperingarna är så tydliga, att många bara skriver för en egen krets. Det är bra med samproduktion, men nyttan begränsas om sammanhanget är homogent. Det intressanta nu är ju inte vad som varit rätt eller fel utan hur vi löser upp knutar och kommer framåt, i detta läge som vi faktiskt är i nu med illegal fildelning å ena sidan och seghet i nya affärsmodeller och integritetshotande lagar å andra sidan.
Boken är utgiven i samarbete med Medieföretagen. Vad innebär det?
Det här var inte ett oproblematiskt beslut från min sida, eftersom företagets huvudverksamhet utgår från att vi är oberoende analytiker, trots att många uppdrag finansieras av andra. Frågeställningen är densamma som för konsten i förhållande till dess finansiärer.
Medieföretagen bidrar med en grundersättning och köper ett gäng förex. Den ekonomiska risken står mitt företag för, men den har minskat genom förköpet. Samarbetet möjliggör att prislappen blir låg. När boken är klar och levererad har vi inga åtaganden mot varandra. Medieföretagen får använda boken hur de vill – som vilken aktör som helst – under villkor som gäller alla. Medieföretagen kommer gissningsvis använda boken i sitt utåtriktade arbete, såsom med seminariet idag under Almedalsveckan.
Hur mycket har du styrt över boken?
Jag hade som krav att det skulle bli en debattbok, inte en partsinlaga. Jag driver inget bokproduktionsbolag utan en verksamhet som drivs av bidra till en klokare värld. Det är helt okej om någon inte tycker att vi lyckas, men jag tror i alla fall det är en god ambition att över huvud taget nyansera och offentliggöra diskussioner.
Däremot har jag inte påverkat sammansättningen helt. Vi kom in så sent så vi kunde bara komplettera, inte välja från början. Men därefter har vi styrt över produktionen i form av formgivning, artikelkomposition, pappersval och format. Och som sagt, jag tycker att helheten är intressant och bra.
→ continue reading
Noterat 25 June 2009 av Emma
litteratur
Chris Anderson har tydligen slarvat rejält med referenserna i sin nya bok Free – och anklagas här för plagiat.
Ett plus för att han erkänner direkt, ett minus för förklaringen (“hittade inget bra sätt att referera till elektroniska källor”).
Förvånande? Nej, knappast.
Däremot irriterande.
Jag AVSKYR folk som inte ger “cred” till källorna. Det är det som hela det vetenskapliga systemet bygger på – och som gör att kunskapen kan vara just fri (och gratis).
Noterat 10 June 2009 av Tobias
Internet, litteratur, upphovsrätt
Nästa bok som jag förlägger har fått ett namn: “Gratis? Om kvalitet, pengar och skapandets villkor“.
Funkar titeln? Blir ni sugna på att läsa och köpa boken? Den släpps i handeln i augusti.
Jag gillar frågetecknet i titeln – och jag antar att en del av er förstår passningen (ibland blir man nöjd med sina idéer, även om de ibland är svåra att skilja från “dåliga darlings”). En annan undertitel som jag klurat på är “Internet bortom skyttegravarna”, då den speglar målsättningen med boken. Men det blir nog den mjukare och mer nyanserade titeln, för sån är jag.
Vi har satt upp en sajt där det än så länge bara finns en kort presentation, men i nästa vecka börjar vi lägga upp videoklipp med författarna och ett gäng texter, bl.a. smakprov.
Återkommer mer kring detta. Jag ska berätta varför jag vill jobba med den här boken och hur det ska gå till. Det har inte varit självklart.
Noterat 19 February 2009 av Emma
litteratur
Jag längtar efter Alain de Bottons nästa bok, “The Pleasures and Sorrows of Work“, som ska komma 2 april.
Såhär står det till exempel om entreprenörskap:
The idea of launching a successful new business is at the heart of modern fantasies. The start-up company may be as central to our contemporary ideals as the ritual of praying for the souls of the dead or the maintenance of female virginity was to the values of our mediaeval ancestors. Yet in reality, the likelihood of reaching the pinnacle of capitalist society today is only marginally better than were the chances of being accepted into the French nobility four centuries ago, though at least an aristocratic age was franker, and therefore kinder, about the odds. It did not relentlessly play up the possibilities open to all those with a garage and a bit of spare cash, and so, in turn, did not cruelly equate an ordinary life with a failed one. Then again, there is a certain heroic beauty in the exuberant destruction of both capital and hope entailed by the entrepreneurs’ activities. It shows how much we prefer excitement and danger to boredom and safety.
Noterat 11 February 2009 av Tobias
kulturpolitik, litteratur
Imorgon släpps kulturutredningen och då kommer även boken “Parlören – en ordbok för icke mätbara värden” från tankesmedjan De osynliga, som även var inblandade i Skuggutredningen.
- Grundtanken är att vi har saknat kulturens egenvärde i den debatt som varit runt kulturutredningen. Man har gett kulturen ett existensberättigande genom tillväxt, positiva effekter på människors hälsa eller genom arbetstillfällen. Vi har saknat ord för kulturens andra sida: att den skapar en andlig infrastruktur. Så vi har helt enkelt gjort en ordbok med ord som gör att man kan prata om den andra sida, säger Stina Oscarsson, konstnärlig ledare på Orionteatern och en av initiativtagarna till både Skuggutredningen.
Kan du ge några exempel?
- Vi har skapat nya ord och definierat om andra. Empativolym, möjlighetshorisont och motsägelsfullhetsstyrka är några exempel. Empativolym handlar om att empatin i ett samhälle förändras, den växer och minskar. Där kan kulturen spela en viktig roll.
Vad har ni fått för reaktioner?
- Det som har varit kul är att jag pratat med många politiker senaste halvåret och när jag har berättat om det här har nästan alla varit jättepositiva. Alla har sagt, “tack, vi måste kunna prata om det här. Vi måste ha ett språk att prata om det som är så viktigt”.
Vad tycker du annars om kulturutredningen hittills?
- Utan att ha sett den färdiga, så ser man ju att det varit stort fokus på det organisatoriska. Och det verkar som man inte tror på konstens och kulturens frihet. Istället så gör man massa administrativa strukturer som tar kraft och tid. Men kultur kan vara som grundforskning, det är ibland svårt att veta vart det leder. Vi hoppas att den här innehållsdiskussionen ökar tilltron till konstens frihet.
Vill du börja prenumerera på 
