Vem hade kunnat tro att killen längst upp till höger med glasögon sex år senare skulle bli en av världens hetaste låtskrivare med sin första USA-etta? Idag har han varit med och skrivit fler låtar (sex) som toppat USA-listan än både Benny Andersson och Per Gessle.
Det är Johan “Shellback” Schuster, idag 28 år, på bilden. För några veckor sedan tog han emot Regeringens musikexportpris av handelsministern Ewa Björling. Ur motiveringen: “Tillsammans med kollegan Max Martin var Shellback trefaldigt nominerad inför 2013 stora Grammy-gala i USA och av den amerikanska musikbranschbibeln Billboard har Shellback rankats som den just nu hetaste musikproducenten i världen.’”
Jag använde Shellback som exempel när jag höll föredrag på en konferens i Malmö om Kulturskolans framtid för några dagar sedan. Kopplingen var naturlig eftersom superproducenten skrevs in på Kommunala Musikskolan i Karlshamn för snart två decennier sedan.
Det roliga var att hans trumlärare — Peter Svensson, eller trum-Peter — satt i publiken. Peter var Shellbacks lärare från årskurs 4 till och med årskurs 3 på det estetiska programmet på gymnasiet. Jag hade pratat med Peter innan när jag gjorde research och hade fått en bakgrund.
Det är en historia om vikten av kulturell infrastruktur och att talanger kommer från hela landet, även om de dras till Stockholm och, i det här fallet, till slut Hollywood. Historien visar också på vikten av dedikation och träning, men också på betydelsen att få tillträde till lärare som kan vägleda samt lokaler.
Det är också ett bevis för hur estetiska gymnasieprogram, studieförbund (läs Jan Gradvall) och musik-/kulturskolan har en stor betydelse — och, utöver att tillföra mycket för människors och samhällets utveckling på olika plan, också bli en oerhört lönsam affär.
Handelsministern igen: “Intresset för svensk musik och den betydelse som svenska musikframgångar har på den internationella arenan går inte att underskatta. Det är därför särskilt glädjande att idag få dela ut Regeringens musikexportpris till musikskapare som bidrar till att öka både kännedomen och nyfikenheten på Sverige i utlandet.”
Hear, hear.
Johan “Shellback” Schuster mottagare av Regeringens musikexportpris 2013.
Min väl använda figur: bredd leder till elit. Men oerhört relevant i exemplet Shellback.
Jag jämförde med idrottens organisation. En fråga borde vara hur fler kultur-Zlatan kan få tillträde och kunna utvecklas. Potentialen är gissningsvis enorm.
Det finns några saker som talar för att 2013 blir ett mellanår. Jag tänker framför allt på varselvåg med försiktighet och bantade plånböcker som följd, avvaktan efter politiska insatser och uppladdning inför valår och över huvud taget internationella kriser runt om (USA, Europa).
Apropå avvaktan efter politiska insatser så minns jag ett seminarium som Kreanord kallade till i höstas där vi var en del som pekade på att 2013 riskerade att bli ett mellanår sett till offentliga satsningar.
Regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar var på väg mot sitt slut och ingen fortsättning hade pekats ut. Något som dröjde och dröjde, men aldrig kom. Det föranledde min och Emmas debattartikel om missade möjligheter i slutet av november, och om det senare kom en formuleradfortsättning så kändes det nästan som att den kom tack vare artikeln.
Nu hittar vi några formuleringar här och där, bland annat i regleringsbrevet som ger Tillväxtverket fortsatt uppdrag (men utan budgetstyrka), och Kreanord har fått en fortsättning med svenskt ordförandeskap. Vi vet också att Rådet för kulturella och kreativa näringar överlämnar några förslag till ministrarna i början av februari.
Vissa kanske argumenterar för att det på regional nivå faktiskt pågår en hel del – och det stämmer – men jag slås nog snarare av hur mycket som ändå har avslutats. Det är ganska mycket strukturkapital och erfarenheter hos enstaka personer som riskerar att inte tas tillvara.
Man bör också fråga sig vad en fortsättning är värd. Jag grunnar en del på sådant som vad alla kartläggningar lett till? Vad olika projekt och mötesplatser bidragit med?
Och vad händer med kulturpolitiken? Regionalt en hel del förstås. Eller har arbetet med alla kulturplaner tagit på energin? Jag vet inte, men misstänker att den fart och mobilisering som vi sett de senaste åren inte kan vara för evigt.
På ett nationellt plan tror jag inte vi ska förvänta oss stora nyheter inför valåret 2014. Nuvarande kulturministern har nog genomfört det som hon såg som sina stora frågor — eller vad tror ni?
Nåväl. Detta är offentliga ramar och konstnärer liksom andra typer av entreprenörer på marknader som IT, media och turism gör saker ändå, och aktörer som måste agera för att förändringar i omvärlden helt enkelt omkullkastar förutsättningarna. Förlagsbranschen kommer knappast kunna stå still till exempel, klämd mellan mindre intresse hos unga för böcker och ebokens intåg — men en oerhört spännande utveckling att vara med i.
Vi kan konstatera att om krisen slår igenom så kommer kapitalmarknaderna att bli försiktigare och att en del konsumenter får mindre pengar att röra sig med. Om jag till slut ändå ska vända detta till något positivt är det väl att det är ur kris som det nya, det kreativa, faktiskt föds.
Och om det var något som 2012 lärde oss var väl att det som kan prägla ett år kan vara helt oförutsägbart.
För vem hade kunnat tro att en koreansk musikvideo skulle bli det första klipp på youtube som passerar 1 miljard tittare. Även om det kan låta som kuriosa så säger detta fenomen en hel del om man granskar siffrorna lite mer. För första gången så toppade en koreansk låt USA-listor vilket ju säger en hel del om Asiens större inflytande. Den enorma siffran en miljard (nu 1,1) säger också mycket om internets genomslagskraft. En tredjedel av de som tittat på klippet har dessutom gjort det via smartphones, vilket understryker förflyttningen till mobil kulturkonsumtion.
Så gott nytt år! Utveckling pågår trots allt och visst är det roligt att hänga med.
Ögnar igenom kulturbudgeten med kulturnäringsglasögonen på — och ser framför allt:
Under 2012–2014 avsätter regeringen 3 miljoner kronor per år för att stärka bokens ställning och mångfalden på bokmarknaden. Den pågående Litteraturutredningen (dir. 2011:24) ska den 1 november 2011 lämna förslag till hur pengarna ska fördelas.
Svenskt mode växer i betydelse både som kulturuttryck och som näringsgren. Därför kommer regeringen att ge Svensk Form i uppdrag att uppmärksamma och främja svenskt mode i Sverige och utomlands. Svensk Form får också i uppdrag att arbeta mer för att främja ung svensk design i utlandet och säkerställa deltagande unga svenska designers på internationella arenor.
För att förbättra villkoren för den kommersiella radion ytterligare föreslår regeringen att avgifterna för dem som sänder analog kommersiell radio ska sänkas.
Regeringen ger Svenska Filminstitutet sammanlagt 60 miljoner kronor under perioden 2011–2014 för att digitalisera biografer.
Regeringen ökar det statliga stödet till regionala kultur verksamheter med totalt 75 miljoner kronor 2012−2014. Förstärkningen ska inriktas på verksamheter som förnyar och utvecklar kulturområdet, både vad gäller konstnärliga uttryck och nydanande sätt att tillgängliggöra och sprida kulturen till nya och bredare publikgrupper.
I måndags ställde Svenska Filminstitutet (SFI) till med stor uppvisning under Almedalsveckan i Visby. Rubriken innehöll ett frågetecken “Det svenska filmundret — ett resultat av svensk filmpolitik?”. Men programpunkten utgick främst från att det var ett utropstecken mot slutet.
Det var en imponerande kavalkad av svenska framgångar som visades upp: skådespelaren Michael Nyqvist, Millenium-producenten Sören Staermose, samt Svinalängorna-producenten Helena Danielsson. Filminstitutets tf chef Bengt Toll menade att tillfället var unikt, en kombination av framgångar med både “breda och smala filmer som håller hög kvalitet”. Han sa vidare: “Svensk film är ett varumärke — och det är ett under.”
SFI:s produktionsstödschef Charlotta Denward sa att “film är först och främst kultur”, men mot detta påstående stod Hollywood-trailers och prat om kommersiella exportframgångar för svensk film. Jag tror att diskussionen skulle ha tjänat på en tydligare förklaring av hur filmpolitik som kulturpolitik hänger ihop med marknadssuccéerna. För den som inte är insatt kan det ha tytt sig märkligt att å ena sidan prata om att filmstöd behövs och å andra sidan om hur många miljoner som håvas in.
Den brittiske utredaren Jonathan Olsberg pratade också om ytterligare värden och effekter från film — och tangerade i princip mitt eget föredrag om musikbranschen samma morgon. Ni som följt med ett tag har lärt er vad kulturanalytiker som Olsberg och jag brukar prata om då: en kombination av sociala, kulturella och ekonomiska värden. Se annars den här sammanfattningen i en rapport för Svensk Scenkonst: “Kulturens värden och effekter“.
Avalanche Studios är ett av Sveriges mest framgångsrika datorspelsföretag. De sitter i samma hus som Tillväxtverket som koordinerar handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar. Det gör det hela ännu mer anmärkningsvärt att vd:n Christofer Sundberg inte hört talas om denna.
Men frågan är: behöver han ha höra talas om den?
Han verkar hur som helst inte tycka att en handlingsplan behövs — vilket också belyser skillnaden mellan olika företags perspektiv och branschföreträdarnas (se till exempel organisationen Dataspelsbranschen).
Vi besökte Christofer på Avalanche i fredags ihop med en grupp ryska tjänstemän som var i Sveriges för en fyradagars utbildningsstopp (se tidigare inlägg). Avalanche är intressant på många sätt, inte minst som entreprenörskapsexempel. Efter att ha kört det tidigare företaget i botten har Christofer med sin partner rest sig upp, sett en strålande tillväxt för att sedan varit tvungna att banta och anpassa sig. Sällan får man en så tydlig illustration på devisen förändring är normaltillstånd.
Ett handlingsprogram för kulturella och kreativa näringar är igång. Är det något som du har hört talas om eller påverkats av? Nej det har jag inte hört talas om.
Finns det något som offentlig sektor kan göra för att förbättra förutsättningarna för Avalanche? Nämn i så fall de två viktigaste åtgärderna. I dagsläget finns det inga sådana behov.
Datorspel har haft problem med piratkopiering. Ni har liksom många andra lanserat onlinespel som är gratis att ladda ner, men där man köper utrustning. Är datorspel på väg bort från fysisk försäljning? Det lutar mycket åt det samt spel som streamas från en server, vilket skulle eliminera all piratkopiering. Det är en mycket bättre lösning än dagens kopieringsskyddade lösningar där man endast begränsar konsumenter som faktiskt köpt spelet och inte piraterna. Dessutom är piratkopieringen störst på PC-spel och där har hela branschen ett ansvar att designa spel för PC spelare och inte spendera pengar på konverterade konsolversioner, eftersom konsumenterna är så pass olika.
Sverige beskrivs som ett framgångsland inom datorspel. Varför är vi bra på detta? Därför att vi har en teknisk kompetens som är överlägsen de flesta länder i världen samt att vi inte är rädda att ta ut svängarna rent designmässigt. Vi vill erbjuda något nytt och unikt, under tiden resten av världen fokuserar på uppföljare och spel som inte sticker ut i lika stor utsträckning, utan att för den skull inte vara dåliga på något vis.
Generator Sverige har tagit initiativ till tankesmedjan Visionsboxen som genomfördes under Generatorkonferensen i slutet av förra året. Idag släpps en (första?) rapport från arbetet.
Vi fokuserade vår diskussion dels på megatrender för samhället i stort, dels på utmaningar och utvecklingsspår som påverkar kulturella och kreativa näringar, inklusive diskussionen om dem.
Jag var ordförande. Till min hjälp hade jag denna begåvade samling:
Hans Henecke REGION SKÅNE OCH ORDFÖRANDE GENERATOR
Johanna Skantze VD GENERATOR
Martin Thörnkvist MEDIA EVOLUTION/SONGS I WISH I HAD WRITTEN
Evelina Wahlqvist HANDELSHÖGSKOLAN I GÖTEBORG
Rasmus Wiinstedt-Tscherning CENTER FOR KULTUR- OG OPLEVELSESØKONOMI
***
Nedan följer en sammanfattning:
HUR?
Det nya kan inte planeras fram – däremot kan förutsättningarna bli bättre
Det offentliga måste våga släppa taget. Kreativitet sker nästan alltid i marginalen innan det godtas av massan. Men fler kan känna sig respekterade i sina första försök och få hjälp att ta steget vidare.
Det stora har alltid börjat i mindre skala
Små stöd kan göra underverk. I stället för enbart stöd till etablerade – stöd till många, tidigt och ofta. Men rikta stöden mot de som siktar långsiktigt: verksamheter i stället för projekt.
Var begriplig
Var konkret och specifik istället för att vara abstrakt eller övergripande. Använd inte ”kulturella och kreativa näringar” utan att fundera över vad du menar. Anpassa ordval och förklaringar beroende på vem du pratar med.
VAR?
Stanna inte vid det lokala
Ingen plats är självförsörjande. Försök istället att se platsens roll i helheten. Den kritiska massan kan inte uppnås överallt, men i ett större system. Alltför många ”kreativa” handlingsprogram stannar vid de lokala gränserna, men kom ihåg att din plats bara kan lyckas i ett fruktbart sammanhang.
Talangerna är gissningsvis jämnt fördelade över landet
Att affärerna och jobben finns i de större städerna får inte riskera att slå ut bredden. På grund av avbefolkningen på landsbygden riskerar vi ett delat Sverige.
Vilka flyttar ut? Vilka flyttar in?
Varje vecka kan man i branschtidningar läsa om unga och framgångsrika svenskar som får jobb i New York eller på andra platser. Spotify och flera andra svenska företag etablerar sig utanför Sverige. Rörlighet är bra – men vilka lockar Sverige till sig?
Soligt var det när jag och Emma Stenström höll i vår introduktion till kulturekonomi och kreativa näringar i förra veckan.
Tack alla ni som kom! Tack även till DICE och Folkoperan för studiebesöken.
Detta var också första tillfället för Volante Academy. Vi är glada över resultaten från utvärderingen — 5,5 på den teoretiska delen och 5,8 på kunskapspromenaden där 6 var mycket bra och 7 max — men ser flera möjligheter till förbättringar.
26 maj blir det fördjupning på samma tema — hur tar vi diskussionen om kulturella och kreativa näringar? ska vi ens tala om dem som en enhet?
Att få finansiering utifrån är i många fall viktigt för att företag ska kunna starta och sedan utveckla nya idéer till produkter och tjänster. Tillväxtanalys har tagit fram en rapport som kartlägger hur behovet ser ut för små och medelstora företag att få extern finansiering och ett PM som särskilt tittar på hur situationen ser ut inom kulturella och kreativa näringar.
Det rapporten och PM:et visar är att situationen för kapitalförsörjning inte innebär ett problem för ekonomin som helhet, varken inom kulturella och kreativa näringar eller för företag generellt i Sverige.
För kulturella och kreativa näringar (KKN) ser situationen sämst ut för de mindre företagen med 1-9 anställda och bäst för de företag med mellan 10-50 anställda. Den senare gruppen har dock störst spridning vad gäller behovet av kapital. En klar majoritet av kulturföretagen har dock inte någon anställd alls.
För KKN, liksom generellt, ser behovet av kapital dock olika ut beroende på branscher, region och storlek på företagen. Inom kulturella och kreativa näringar gick det däremot inte att se någon variation på företag beroende på om de hade en manlig eller kvinnlig företagsledare, vilket det gjorde i Sverige som helhet där företag med kvinnliga ledare var i större behov av finansiering än företag med manliga ledare.
Metoderna för att mäta kapitalbehovet behöver dock kompletteras med mer djupgående analyser. Tillväxtanalys håller därför nu på med att ta fram mer detaljerade uppgifter om situationen för kulturnäringarna.
Hur hänger kultur och näring ihop? Det finns många svar, men om vi grupperar märks de fall då det finns en grund av konstnärligt perspektiv, inifråninspiration och passion. Sedan kan de bli så tilltalande även för andra att de får en kommersiell framgång. Många konstnärliga verk — bildkonst, musikinspelningar, böcker — har tillkommit på så sätt.
Det här är också ett sådant exempel. Elin Ivre pratar om sitt projekt från Sätergläntan med folkdräkten som utgångspunkt. Jag drabbas verkligen av kärleken till hantverket — en slags definition av kvalitetssträvan.
Någon kommersiell framgång finns inte än kring detta. Men kom ihåg var ni läste det först: bli inte förvånad om Elin Ivre om några år en framgångsrik designer på modemarknaden också. (Det ryktas att hon kommit in på Beckmans.)
PS. Kortfilmen är producerad inom ramen för Den samtida hemslöjden, ett projekt delvis ägt av Nämnden för hemslöjdsfrågor där jag är styrelseledamot.
Det är snart ett år sedan EU-kommissionen publicerade grönboken om kulturella och kreativa näringar och efterfrågade kommentarer för att utveckla framtida strategier. De 350 svaren som kom in under samrådstiden har nu analyserats.
Bland de viktigaste slutsatserna av analysen kan följande punkter nämnas
Det finns ett behov av att öka tillgängligheten till finansiering för företag inom KKN, framför allt för små och medelstora företag.
Det finns ett stort stöd för en bred syn på innovation som innefattar kulturbaserad kreativitet.
Aktörer som arbeter med lokal och regional utveckling måste öka deras stöd till kultur och dess angränsande sektorer som del i deras specialiseringsstrategier.
De kulturella och kreativa näringarna måste uppmuntras att experimentera, och att fullt ut utnyttja teknologi, särskilt IKT.
Fler möjligheter till multi‑disciplinära och gränsöverskridande kreativa samarbeten mellan kulturella och kreativa institutioner, alla sorters företag, universitet och forskningsinstitutioner måste tillhandahållas.
Upphovsrätt är viktigt för en rättvis belöning för kreativitet.
Läskunnighet måste främjas vidare.
Internationella samarbeten och utbyten måste stärkas ytterligare.
Boken tar upp frågor som om man kan bli kreativ på beställning? Kan kreativitet effektiviseras – så att det skapas fler nya idéer, produkter och tjänster på mindre tid och med mindre resurser?
Klokt och roligt. Det är ledorden för Volante Academy. Genom utbildningar och seminarier vill vi skapa en samlingsplats för viktiga frågor som rör samhällsutvecklingen. Läs mer på volante.se
Modebranschen i Sverige
Modebranschen i Sverige. Rapporten kartlägger Modebranschens omfattning. Släppt i januari 2013.
Kulturekonomi har fått 
Vill du börja prenumerera på 
