• Under 2012–2014 avsätter regeringen 3 miljoner kronor per år för att stärka bokens ställning och mångfalden på bokmarknaden. Den pågående Litteraturutredningen (dir. 2011:24) ska den 1 november 2011 lämna förslag till hur pengarna ska fördelas.
• Svenskt mode växer i betydelse både som kulturuttryck och som näringsgren. Därför kommer regeringen att ge Svensk Form i uppdrag att uppmärksamma och främja svenskt mode i Sverige och utomlands. Svensk Form får också i uppdrag att arbeta mer för att främja ung svensk design i utlandet och säkerställa deltagande unga svenska designers på internationella arenor.
• För att förbättra villkoren för den kommersiella radion ytterligare föreslår regeringen att avgifterna för dem som sänder analog kommersiell radio ska sänkas.
• Regeringen ger Svenska Filminstitutet sammanlagt 60 miljoner kronor under perioden 2011–2014 för att digitalisera biografer.
• Regeringen ökar det statliga stödet till regionala kultur­ verksamheter med totalt 75 miljoner kronor 2012−2014. Förstärkningen ska inriktas på verksamheter som förnyar och utvecklar kulturområdet, både vad gäller konstnär­liga uttryck och nydanande sätt att tillgängliggöra och sprida kulturen till nya och bredare publikgrupper.

Jag ska vara diskussionsledare eftersom Volante Academy fått i uppdrag att arbeta med innehållet till dagen. Generator Sverige arrangerar med finansiering från Tillväxtverket.

Vi kommer bland annat besöka tre företag för att illustrera att kulturella och kreativa näringar knappast kan buntas ihop som en enhet, med samma typ av åtgärder — och det gäller inte bara att paraplybegreppet rymmer många branscher.

• Livsstilsföretaget illustrerar betydelsen av en skapande kärna, i rollen som idékläckare och underleverantör, eller för den delen där forskning och utveckling sker.
• Tillväxtföretaget visar på tillväxtmöjligheter inom kulturella och kreativa näringar. Teman såsom digitala affärsmodeller och exportinsatser berörs.
• Turismföretaget fångar in diskussionen om turistekonomiska effekter och andra, ofta platsspecifika värden, såväl som betydelsen av helhetsupplevelser.

Den som deltog på något av de tillfällen som Emma och jag höll i i våras (här premiären) kommer känna igen sig, men under den kommande dagen lägger vi ännu mer fokus på studiebesöken.

Läs mer här, bland annat om vilka företag som vi ska besöka.

Men frågan är: behöver han ha höra talas om den?

Han verkar hur som helst inte tycka att en handlingsplan behövs — vilket också belyser skillnaden mellan olika företags perspektiv och branschföreträdarnas (se till exempel organisationen Dataspelsbranschen).

Vi besökte Christofer på Avalanche i fredags ihop med en grupp ryska tjänstemän som var i Sveriges för en fyradagars utbildningsstopp (se tidigare inlägg). Avalanche är intressant på många sätt, inte minst som entreprenörskapsexempel. Efter att ha kört det tidigare företaget i botten har Christofer med sin partner rest sig upp, sett en strålande tillväxt för att sedan varit tvungna att banta och anpassa sig. Sällan får man en så tydlig illustration på devisen förändring är normaltillstånd.

Ett handlingsprogram för kulturella och kreativa näringar är igång. Är det något som du har hört talas om eller påverkats av?
Nej det har jag inte hört talas om.

Finns det något som offentlig sektor kan göra för att förbättra förutsättningarna för Avalanche? Nämn i så fall de två viktigaste åtgärderna.
I dagsläget finns det inga sådana behov.

Datorspel har haft problem med piratkopiering. Ni har liksom många andra lanserat onlinespel som är gratis att ladda ner, men där man köper utrustning. Är datorspel på väg bort från fysisk försäljning?
Det lutar mycket åt det samt spel som streamas från en server, vilket skulle eliminera all piratkopiering. Det är en mycket bättre lösning än dagens kopieringsskyddade lösningar där man endast begränsar konsumenter som faktiskt köpt spelet och inte piraterna. Dessutom är piratkopieringen störst på PC-spel och där har hela branschen ett ansvar att designa spel för PC spelare och inte spendera pengar på konverterade konsolversioner, eftersom konsumenterna är så pass olika.

Sverige beskrivs som ett framgångsland inom datorspel. Varför är vi bra på detta?
Därför att vi har en teknisk kompetens som är överlägsen de flesta länder i världen samt att vi inte är rädda att ta ut svängarna rent designmässigt. Vi vill erbjuda något nytt och unikt, under tiden resten av världen fokuserar på uppföljare och spel som inte sticker ut i lika stor utsträckning, utan att för den skull inte vara dåliga på något vis.

Jag har länge sett behovet av både fördjupande samtal och introducerande utbildningar i ämnen som rör kulturekonomi. Äntligen sätter vi igång. Idag kan jag stolt presentera Volante Academy och vi sätter igång redan i april och maj med tillfällen.

Klokt och roligt är ledorden. Målet är att skapa en samlingsplats för viktiga frågor som rör samhällsutvecklingen. Dagarna riktar sig främst mot kulturstrateger och kulturdirektörer, politiker, projektledare, företagsfrämjare, turistutvecklare samt chefer, marknadsförare och verksamhetsutvecklare inom kulturen.

Vilken roll kan småkommuner spela när allt fler väljer att bo i städer? Hur kan din plats bli rätt plats? Vad föredrar morgondagens konsument? När, hur och varför ska du använda digitala kanaler för att utveckla din verksamhet? Vad har vi lärt oss av drygt tio års diskussioner om kreativ ekonomi och klass? Fungerar mötesplatser?

Jag och Emma Stenström startar (27 april) med en introduktion till kulturekonomi och kulturella och kreativa näringar och avslutar (26 maj) med en fördjupning på samma tema – för de som har hållit på med området i flera år – i samarbete med Generator. Kanske tycker du att en politiker bör förstå kulturföretagande lite bättre och komma till introduktionen? Vi följer ungefär samma upplägg på vår turné i höstas (här apropå starten i Gävle och här från Karlstad, inklusive filmklipp och medföljande rapport).

Det senare seminariet blir förhoppningsvis ett tillfälle som rejält kan föra den svenska diskussionen vidare. Stina Algotson från Tillväxtverket har även lovat att gästa och berätta om handlingsprogrammet.

Dessutom försöker Evelina Wahlqvist och Dominic Power (3 maj) svara på hur din plats kan bli rätt plats – det vill säga ekonomisk geografi, varför vissa platser lyckas bättre än andra – och hur stadsplanering tar hänsyn till olika sektorers behov.

Jag och Sven Nilsson leder en dag (11 maj) om framtid, utmaningar och trender utifrån boken ”Framtiden är nu”.

Nätgurun Joakim Jardenberg inleder en utbildning om sociala medier (23 maj) och digitalt deltagande. Dagen fokuserar även bland annat på crowdfunding med hjälp av Max Valentin.

Utbildningarna och seminarierna genomförs vid Mariatorget i centrala Stockholm, men planer finns för att arrangera på fler platser. Hör gärna av dig om du har tankar och idéer. Läs mer här.

Tyvärr skadades filen i samband med analysbrevets utskick och går därför inte att öppna. Vi ber om ursäkt för felet.

>>Ladda ned rapporten “Gungor och Karuseller”.

Nedan några filmer från vårt besök i Karlstad. (Stort tack för filmerna till Region Värmland, David Lindeby och Jakob Rubenson.)

Karlstad klipp 1 from QNB Volante on Vimeo.

Karlstad 2 from QNB Volante on Vimeo.

Karlstad 3 from QNB Volante on Vimeo.

Karlstad blev för övrigt vår nya favoritstad då taxichauffören som körde oss till universitet också hämtade oss — på eget initiativ, för att lämna tillbaka mössan som jag glömt i bilen. Smaka på den, Stockholm!

Det har varit en bra form att köra heldagsseminarier. Till skillnad från då man gästar för ett föredrag har vi hunnit involvera och föra en dialog med deltagarna, vrida och vända på perspektiv och kunnat återkomma och betona viktiga poänger. Dessutom har vi kunnat sätta ton och inramning själva, koppla ihop teori med praktiska exempel, det allmängiltiga med det lokala. Och så har det varit kul att för ovanlighetens skull undervisa ihop, inte minst för att vi kompletterar varandra så väl, både vad gäller temperament och erfarenheter. För att inte tala om hur stimulerande det har varit att möta alla framsynta och generösa deltagare i dessa seminarier.

Rubriken för seminariet var “Framtidens företagande”, men vad vi framför allt ville göra var att diskutera hur man från ett företagsfrämjandeperspektiv kan utveckla företag och individer i kultursektorn och de kulturella och kreativa näringarna. Jag började med en bred omvärldsanalys — de största trenderna bakom förändrade konsumtions- och produktionsmönster — och Emma tog vid utifrån ett mer filosofiskt och sociologiskt perspektiv.

Under dagen i övrigt hade vi besök av tre företag från regionen och hörde andra exempel från publiken. Jag och Emma talade dessutom under rubriker som “Så funkar det”, “Vem tjänar pengar?”, “Varför just nu?” och “Kapital är inte bara pengar”. Medverkade gjorde bland andra folk från ALMI, Etablera, banker och Regionförbundet Gävleborg, liksom kulturchefer och näringslivschefer.

Det är inom ramen för projektet KKN — med regionförbunden i Dalarna, Gävleborg och Värmland — som vi besöker tre platser. Vi har varit där tidigare och gästat ALMI-kontor. Ett resultat av vårt arbete är rapporten “Gungor och karuseller” som jag hoppas vi kan lägga ut här snart.

På onsdag blir det Falun och i nästa vecka Karlstad. Sedan får vi se om det blir ytterligare platser. Det känns som att jag och Emma har hittat en bra form här.

Vi körde tre olika övningar: rockfestivalen, nycirkusen och mobilspelet.

Deltagarna. Inte publiken.

Vad deltagarna nämnde som saker att ta med sig.

Remisstiden går ut 30 juli. Jag försökte — vilket var ett lätt jobb — få igång en diskussion om vad som är viktigt att tänka på. Vi var ungefär 30 personer från myndigheter, andra nationella organisationer, regionförbundet och kommuner på plats. Däremot vet jag inte om vi landade i något särskilt svenskt perspektiv eller kunde samlas kring konkreta förslag.

Om det var något som återkom var förslaget på hur samverkan kan skapas mellan kulturverksamheter och näringsliv (inklusive finansieringsmöjligheter), nämligen med aktivt arbetande med matchningsaktiviteter på lokal nivå, det vill säga ganska likt vad KK-stiftelsen vill skapa med sina mötesplatser.

Nedan är de punkter som jag skrev upp när alla fick möjligheten att framhålla en sak som de särskilt ville förmedla i ett remissvar. Det är förstås omöjligt att läsa vad som står där, men det var det igår också på plats — skyll på handstilen — så det är ingen skillnad. Men jag tyckte att bloggen behövde lite foton… nåväl, ni får försöka tyda om ni vill.

Frågan är om det svenska laget med myndigheter och andra tongivande organisationer kan samla sig. Kanske bör man inte? Det kanske är bättre för vissa att samarbeta med europeiska intressegrannar. Seminariet arrangeras av Generator tillsammans med regionförbundet Östsam.

Vi har tidigare via analysbrevet spridit en sammanfattning av EU:s grönbok för kulturella och kreativa näringar. Tidningen Konstnären ställde också ett gäng frågor till mig. Det här är mina svar:

Betyder grönboken att EU har börjat få upp ögonen för de kreativa näringarna på ett nytt sätt?

Grönboken innebär en start på ett andra kliv för EU. Från att under några år börjat diskutera och fundera kan vi se grönboken som en seriös fördjupning. Men vi ska komma ihåg att en grönbok inte i sig innebär nya förslag, utan är ett diskussionsunderlag som pekar ut en riktning. Och riktningen är en del av Europas 2020-strategi, mot att Europa ska bli ledande inom innovationer. Över huvud taget hängs grönboken upp ganska mycket på den digitala utvecklingen och kopplas till utbildning och tekniska färdigheter generellt.

Hur har det sett ut tidigare? Har det funnits någon liknande satsning?

De här frågorna återknyter till det andra målet i den europeiska kulturagendan 2007, då kommissionen uppmanade EU att ta tillvara kultur som drivkraft för kreativitet och innovation inom ramen för Lissabronsstrategin. Dessutom en rad andra dokument och strategier som inte minst talar om bättre samverkan mellan kultur och andra politikområden. Notera alltså att vad den svenska kulturutredningen föreslog om aspektpolitik bara var en förlängning av det europeiska samtalet. Men framför allt har det ju bubblat på regional nivå i Europa. Många satsningar har på så sätt varit EU-finansierade, regionala projekt. Det hade varit märkligt om de här inte frågorna till sist inte landade också på kommissionens bord.

Varför bör EU satsa på de kreativa näringarna? Det är ändå en ganska liten del av hela ekonomin, 2,6 % av bruttonationalprodukten.

Det där beror på hur man räknar. Det ekonomiska bidraget är mycket större om man inkluderar indirekta effekter. Till exempel så skapar ju föreställningar, konstutställningar och andra evenemang turism som inte syns i de här siffrorna. Det ekonomiska värdet av industridesign ligger dessutom främst i hur andra produkter fungerar och säljer, inte i hur många som arbetar inom den egna sektorn. Sedan kan man också prata om kulturella värden och livskvalitet.

Du har tillsammans med forskaren Dominic Powell skrivit boken Creative Business och givit ut en rapport om de kreativa näringarna i Europa. Vilka platser är mest kreativa i Europa?

Det är omöjligt att säga vilken region som är den mest kreativa då kreativitet finns överallt och alla europeiska kulturer har rika och varierande kreativa traditioner. Däremot är det möjligt att förstå varför vissa platser är bättre på att dra nytta av deras kreativa och kulturella aktiviteter. Vad som blir synligt utifrån resultaten i rapporten är att Europas kulturella och kreativa näringar dras till några av de största städerna. Så London, Paris, Milano och Amsterdam är de största noderna där flest personer är anställda inom dessa sektorer. Men även Stockholm hamnar högt, faktiskt näst högst om vi ser på specialisering i förhållande till andra branscher.

Finns det speciella förutsättningar som skapar en extra kreativ plats? Vad är detta i så fall?

Det går att lära en hel del från historien och se vad som gjorde Florens framgångsrikt under renässansen. Kreativitet gynnas av god infrastruktur som skapar möjligheter för möten och handel, kapital, kunskapstradition, mångfald och viss instabilitet; det måste finnas en vilja att förnya sig. Om vi går till vår rapport och senare studier är det tydligt att en hög grad av specialisering är en nyckelfaktor.

Varför heter er bok ”Creative Business”? Vad är det för speciellt med ”kreativt företagande”?

Likheterna med vilket företagande som helst är faktiskt fler än skillnaderna. Vilken entreprenör som helst, inte minst uppfinnare, brinner ju för sin idé och sin produkt och vill visa världen vad man åstadkommit. Men möjligen är kreatörer mer inriktade mot skapandeprocessen och stannar ofta med den, medan andra företag är bättre på att bara se det som en del före marknadsföring och försäljning. Vad vi gör framför allt är att lyfta in exempel på företag som sysslar med böcker, musik, film, konst, mode och design. Det finns ju knappt några ekonomiböcker för kulturföretagare.

Undertiteln på boken är “10 lessons to help you build a business your way”. Vilka är era viktigaste råd?

Ha tålamod. Framgångshistorier brukar bara beskriva de senaste, lyckosamma åren, men den verkliga historien är nästan alltid längre och innehåller lika många misslyckanden som succéer.

Någonstans måste man ändå börja. Att testa och försöka och verkligen sätta igång och fortsätta är förstås det absolut viktigaste rådet för att åstadkomma något. Man kan inte heller nog underskatta vikten av kontinuitet i ett skapande. Tio rader per dag blir faktiskt en bok på två år.

Dessutom lyfter vi fram betydelsen av riktning och planering. Man bör inte bara jobba i sin verksamhet, utan också med den. Det handlar om att veta varför man gör saker, och att tacka nej till uppdrag när de inte följer vad man tänkt sig. Det handlar också om att bli bättre på att organisera så att man kan göra det man är bäst på, det vill säga inte bara bli fast i adminstration och kortsiktiga uppdrag som inte leder någonstans.

Vi diskuterar också kring gratisarbete och om vikten av att samarbeta med människor och organisationer.

Vad skulle du vilja se att EU-satsningen kom fram till? Vilken typ att satsningar skulle du vilja se?

Ärligt talat vet jag inte om så mycket behöver styras från EU. Det viktiga är att erkännandet därifrån finns och att de pekar ut några områden. Bland dessa tycker jag det är viktigt att låta kulturen knyta an till andra politikområden i högre grad och att stärka tillgången till finansieringen via olika åtgärder. Det finns också några skattetekniska problem att ta tag i för att harmoniera lagstiftningen mellan länderna.

Den 14 juni leder Tobias Nielsén ett seminarium i Linköping om ett svenskt perspektiv på grönboken. Seminariet arrangeras av Generator tillsammans med regionförbundet Östsam. Kan du inte närvara? Seminariet livesänds via webben klockan 09:30-10:30 här. Ladda ned inbjudan här för mer information och anmälan.

– Grönboken innebär en start på ett andra kliv för EU. Från att under några år börjat diskutera och fundera kan vi se grönboken som en seriös fördjupning, säger Tobias Nielsén.

En av förslagspunkterna som tas upp i grönboken syftar till att skapa tillgång till finansiering.  Den handlar om betydelsen av att öka förståelsen hos investerare och banker om potentialen som finns i de ”immateriella värden” de kreativa och kulturella sektorerna bidrar med.

Exempel på åtgärder för att främja investeringsviljan är att:

• hjälpa till med att hitta ett gemensamt språk för finansmarknaden och de kulturella och kreativa sektorerna.
• samla expertis från flera sektorer för att bedöma företag och deras projekt för att bevilja lån.
• utveckla former för ”gräsrotsfinansiering”.
• inrätta en produktionsgarantifond på EU-nivå.

En annan punkt handlar om att bättre matcha färdigheterna inom den kulturella och den kreativa sektorn. Detta område handlar i huvudsak två punkter:

1. Kartlägga vilka färdigheter som finns inom dessa sektorer.
2. Kommunicera vilka dessa färdigheter är till funktioner som kommer i kontakt med dem, till exempel förvaltning, banker och finansinstitut och personer inom teknikföretag.

Detta kan göras genom att:

• inrätta partnerskap mellan utbildningar och företag.
• inrätta kuvösmiljöer eller inkubatorer.
• utbilda personer på förvaltningar etc.
• skapa coachingprogram där personer inom de kulturella och kreativa näringarna kan byta erfarenheter med varandra.