Boken tar upp frågor som om man kan bli kreativ på beställning? Kan kreativitet effektiviseras – så att det skapas fler nya idéer, produkter och tjänster på mindre tid och med mindre resurser?
Antologin består av 23 fallstudier av såväl svenska som internationella företag inom arkitektur, design, film, mode, måltid och reklam. Bland de studerade företagen finns svenska modeföretag som Filippa K, Odd Molly och Whyred; krogkoncernen Debaser; globala ”starchitects” som Zaha Hadid och OMA.
Boken utgör en sammanställning av resultaten från de forskningsprojekt om arbetsledning och organisation i ”kreativa företag” som har skett inom ramen för handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar. Syftet med antologin är att inspirera, väcka nyfikenhet och utgöra underlag för policyrelevanta rekommendationer genom att belysa hur ett antal framgångsrika företag arbetar.
I samband med att boken släpps kommer ett seminarium att hållas i Stockholm. Tid och plats för detta kommer inom kort. Det går även redan nu att förhandsbeställa boken. Kontakta olle@8tto.se för mer information och intresseanmälan. Ladda ned ett utdrag ur boken.
Det finns några saker som talar för att 2013 blir ett mellanår. Jag tänker framför allt på varselvåg med försiktighet och bantade plånböcker som följd, avvaktan efter politiska insatser och uppladdning inför valår och över huvud taget internationella kriser runt om (USA, Europa).
Apropå avvaktan efter politiska insatser så minns jag ett seminarium som Kreanord kallade till i höstas där vi var en del som pekade på att 2013 riskerade att bli ett mellanår sett till offentliga satsningar.
Regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar var på väg mot sitt slut och ingen fortsättning hade pekats ut. Något som dröjde och dröjde, men aldrig kom. Det föranledde min och Emmas debattartikel om missade möjligheter i slutet av november, och om det senare kom en formuleradfortsättning så kändes det nästan som att den kom tack vare artikeln.
Nu hittar vi några formuleringar här och där, bland annat i regleringsbrevet som ger Tillväxtverket fortsatt uppdrag (men utan budgetstyrka), och Kreanord har fått en fortsättning med svenskt ordförandeskap. Vi vet också att Rådet för kulturella och kreativa näringar överlämnar några förslag till ministrarna i början av februari.
Vissa kanske argumenterar för att det på regional nivå faktiskt pågår en hel del – och det stämmer – men jag slås nog snarare av hur mycket som ändå har avslutats. Det är ganska mycket strukturkapital och erfarenheter hos enstaka personer som riskerar att inte tas tillvara.
Man bör också fråga sig vad en fortsättning är värd. Jag grunnar en del på sådant som vad alla kartläggningar lett till? Vad olika projekt och mötesplatser bidragit med?
Och vad händer med kulturpolitiken? Regionalt en hel del förstås. Eller har arbetet med alla kulturplaner tagit på energin? Jag vet inte, men misstänker att den fart och mobilisering som vi sett de senaste åren inte kan vara för evigt.
På ett nationellt plan tror jag inte vi ska förvänta oss stora nyheter inför valåret 2014. Nuvarande kulturministern har nog genomfört det som hon såg som sina stora frågor — eller vad tror ni?
Nåväl. Detta är offentliga ramar och konstnärer liksom andra typer av entreprenörer på marknader som IT, media och turism gör saker ändå, och aktörer som måste agera för att förändringar i omvärlden helt enkelt omkullkastar förutsättningarna. Förlagsbranschen kommer knappast kunna stå still till exempel, klämd mellan mindre intresse hos unga för böcker och ebokens intåg — men en oerhört spännande utveckling att vara med i.
Vi kan konstatera att om krisen slår igenom så kommer kapitalmarknaderna att bli försiktigare och att en del konsumenter får mindre pengar att röra sig med. Om jag till slut ändå ska vända detta till något positivt är det väl att det är ur kris som det nya, det kreativa, faktiskt föds.
Och om det var något som 2012 lärde oss var väl att det som kan prägla ett år kan vara helt oförutsägbart.
För vem hade kunnat tro att en koreansk musikvideo skulle bli det första klipp på youtube som passerar 1 miljard tittare. Även om det kan låta som kuriosa så säger detta fenomen en hel del om man granskar siffrorna lite mer. För första gången så toppade en koreansk låt USA-listor vilket ju säger en hel del om Asiens större inflytande. Den enorma siffran en miljard (nu 1,1) säger också mycket om internets genomslagskraft. En tredjedel av de som tittat på klippet har dessutom gjort det via smartphones, vilket understryker förflyttningen till mobil kulturkonsumtion.
Så gott nytt år! Utveckling pågår trots allt och visst är det roligt att hänga med.
Anna Hag arbetar på Näringsdepartementet med frågor som rör kulturella och kreativa näringar och besöksnäringen.
Du syns ofta på konferenser och i andra sammanhang då man diskuterar kulturella och kreativa näringar. Vad har du för uppgift i regeringens arbete för de här branscherna?
Jag är handläggare av frågor som rör besöksnäring samt just kulturella och kreativa näringar. Därför har ni nog sett mig i olika sammanhang kring dessa frågor.
Vad ser du att vi har som är särskilt konkurrenskraftigt för svenska kulturella och kreativa näringar?
Jag kan konstatera att vi är starka inom flera områden. Musik, både skickliga artister men också låtskrivare, producenter och så vidare, mode, design, film och spel, litteratur men också andra konstformer. Vi har ju också visat oss framgångsrika på matsidan. Det är positivt att de kulturella och kreativa näringarna uppmärksammas och därför måste vi ta tillvara och främja utveckling och tillväxt i dessa ofta små verksamheter. Det handlar ju också om kopplingen mellan dessa näringar och andra verksamheter. Spotify är ju en innovativ tjänst som inte skulle ha kunnat utvecklas utan själva musiken som grund. Besöksnäringen är i hög grad beroende av kultur i alla former. Det faktum att vi har en stark offentligt finansierad kultur ger oss goda förutsättningar att också utveckla företag som bygger på kulturell och konstnärlig grund.
Rådet för kulturella och kreativa näringar ska till hösten presentera förslag utifrån era diskussioner, vilka frågor tycker du har varit särskilt intressanta att diskutera?
Det faktum att kulturella och kreativa näringar utifrån sin konstnärliga bas bidrar med värdeskapande, kvalitet och förnyelse. Det är nyckelbegrepp som inte står i motsättning till tillväxt och konkurrenskraft. Istället är det nödvändiga perspektiv för att klara de stora samhällsutmaningarna. KKN löser givetvis inte alla stora frågor och inte heller alla inom detta fält känner igen sig när man använder näringspolitiska begrepp som tillväxt, innovation och konkurrenskraft. Rådet ger oss värdefulla insikter eftersom ledamöterna alla är verksamma inom detta breda fält och har den kunskap, kompetens och erfarenhet som krävs för att sätta KKN i ett sammanhang.
Hur går ni på Näringsdepartementet vidare efter 2012 då Handlingsplanens insatser är färdiga?
Nu kommer arbetet att fortsätta integrerat inom näringspolitiken och inte som ett utpekat projekt eller program. Det innebär att den kompetens som har utvecklats vid våra myndigheter Tillväxtverket och Vinnova kommer att fortsätta inom det övergripande näringsfrämjande uppdraget. Handlingsplanen har ju till exempel resulterat i att flera av landets inkubatorer har integrerat konstnärliga kompetenser med andra verksamheter och samtliga regioner har utvecklat strategier för hur man ska samverka mellan näring och kultur i det regionala och lokala arbetet vilket självklart kommer att få betydelse för KKN i praktiken.
Ser du att satsningen på KKN kommer in i regeringens arbete för innovation och attraktionskraft?
Ja, det ser jag mycket tydligt. Båda dessa arbeten är egentligen plattformar för att förbättra förutsättningarna för innovation respektive attraktionskraft i Sverige. Det handlar om nya eller bättre sätt att skapa värden, nya lösningar på behov, utmaningar eller efterfrågan. Innovationsstrategin handlar om att skapa värde och då handlar det om såväl ekonomiska som sociala eller miljömässiga värden. Attraktionskraft Sverige å sin sida är en plattform för att stärka den lokala och regionala attraktiviteten. Det handlar om att Sveriges hållbara tillväxt inte enbart är beroende av näringslivets villkor utan också av de miljöer människor bor och verkar i.
Sitter här i Rotterdam och har haft en lång dag av fantastiska intervjuer med OMA och Richard Hutten. Så himla intressant; inte minst att höra hur de sprider sina risker och hämtar inspiration genom att arbeta på många håll i världen.
I morgon ska vi träffa OMA:s vd för en ännu en sittning. Han är dessutom ordförande i Hollands motsvarighet till Rådet för kulturella och kreativa näringar – och var därför nyfiken på att ta del av den svenska handlingsplanen.
Men vi kunde inte hitta den på engelska någonstans. Är det någon som kan hjälpa till?
Var finns en engelsk version?
Eva Ottosson är utredare på kulturrådet och sitter bland annat med i en arbetsgrupp i EU som arbetar för ”kulturindustrin och den kreativa industrin”. Gruppen hade sitt första möte under våren där Pier Luigi Sacco presenterade en modell för ”Kultur 3.0”.
Vad ska arbetsgruppen åstadkomma?
Medlemsländerna i arbetsgruppen ska ta fram en policyhandbok för beslutsfattare inom området kulturella och kreativa näringar. Arbetet handlar om hur medlen i EU:s strukturfonder kan användas strategiskt för att främja dessa branscher och deras spridningseffekter i hela ekonomin. Kort sagt – how to use the money.
Du har precis kommit tillbaka från senaste mötet. Vad pratade ni om?
Just nu befinner vi oss i en fas där vi ska bearbeta alla de goda exempel och rekommendationer som finns på området och ge konkreta förslag på program, strukturer och projekt som fungerat i olika länder. Handboken är ett verktyg för att snabba på överföringen av goda idéer.
Det står att ni vill öka medvetenheten om nyttan av en integrerad kulturpolitik i regional och lokal utvecklingspolitik. Vad innebär det?
Kultur börjar alltmer erkännas som en värdeskapande kraft – men det är viktigt att på allvar etablera detta synsätt så att kulturen inte blir en enkel måltavla för budgetnedskärningar vid nästa ekonomiska kris. Det finns bra argument i professor Pier Luigi Saccos rapport som tagits fram inför EU:s nästa strukturfondsprogramperiod och det är viktigt att förankra detta i den regionala och lokala utvecklingspolitiken. Kulturen kan inte avfärdas som en samhällsekonomiskt avskild sektor.
Skiljer sig det svenska perspektivet på något sätt från övriga länders?
Det är skillnad i mognadsgrad länderna emellan. I arbetsgruppen finns tre olika undergrupper, vilka ganska väl speglar denna skillnad i utvecklingen av KKN-området och diskussionen; att skapa förutsättningar för kulturnäringarna, att stärka villkoren för befintliga kulturföretag, samt spridningseffekterna från kulturnäringarna i den bredare ekonomin. Sverige befinner sig i ”stärkande” fasen/gruppen. Vi ser den absoluta nyttan av kreativa och kulturella branscher, men det är en bit kvar till att vi med självklarhet börjar tala om spridningseffekterna i den bredare ekonomin.
Har du fångat upp något som tycker skulle bidra till att förbättra diskussionen i Sverige om de kulturella och kreativa näringarna?
Vikten av en diskussion på tvären. Jag vet att en diskussion mellan näring, kultur, turism och andra områden pågår på olika nivåer i Sverige – men jag tror att många med mig ser ett behov av fler kontaktytor och tätare samarbeten. Den här arbetsgruppens existensberättigande är dialog och förankring. Det är så vi når målet; ökad medvetenhet om kulturens potential.
Sedan den brittiska regeringen meddelade på senhösten förra året att kulturrådets budget skulle minskas med 25 procent och konstrådets med 29 procent har rapporter om situationen för kulturen i Storbritannien under den senaste tiden varit minst sagt dystra. Tidigare i våras kom dock några positiva nyheter. I regeringens nya plan för tillväxt finns förslag för att skapa stöd till de kulturella och kreativa näringarna.
Det är dock fortfarande oklart vad ett sådant stöd skulle innebära. I planen nämns även att ett råd för KKN ska skapas med ledande personer från olika delar av sektorn. En nyckelfråga är tillgång till finansiering. Programmet med lärlingar inom KKN föreslås även att utökas och minska byråkratin när det gäller tillstånd för att arrangera livemusik.
I budgeten som släpptes samtidigt som tillväxtplanen framgår det att det personer som skänker tio procent av ett mottaget arv till välgörenhet eller kultur får tio procent avdrag på arvsskatten.
Avalanche Studios är ett av Sveriges mest framgångsrika datorspelsföretag. De sitter i samma hus som Tillväxtverket som koordinerar handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar. Det gör det hela ännu mer anmärkningsvärt att vd:n Christofer Sundberg inte hört talas om denna.
Men frågan är: behöver han ha höra talas om den?
Han verkar hur som helst inte tycka att en handlingsplan behövs — vilket också belyser skillnaden mellan olika företags perspektiv och branschföreträdarnas (se till exempel organisationen Dataspelsbranschen).
Vi besökte Christofer på Avalanche i fredags ihop med en grupp ryska tjänstemän som var i Sveriges för en fyradagars utbildningsstopp (se tidigare inlägg). Avalanche är intressant på många sätt, inte minst som entreprenörskapsexempel. Efter att ha kört det tidigare företaget i botten har Christofer med sin partner rest sig upp, sett en strålande tillväxt för att sedan varit tvungna att banta och anpassa sig. Sällan får man en så tydlig illustration på devisen förändring är normaltillstånd.
Ett handlingsprogram för kulturella och kreativa näringar är igång. Är det något som du har hört talas om eller påverkats av? Nej det har jag inte hört talas om.
Finns det något som offentlig sektor kan göra för att förbättra förutsättningarna för Avalanche? Nämn i så fall de två viktigaste åtgärderna. I dagsläget finns det inga sådana behov.
Datorspel har haft problem med piratkopiering. Ni har liksom många andra lanserat onlinespel som är gratis att ladda ner, men där man köper utrustning. Är datorspel på väg bort från fysisk försäljning? Det lutar mycket åt det samt spel som streamas från en server, vilket skulle eliminera all piratkopiering. Det är en mycket bättre lösning än dagens kopieringsskyddade lösningar där man endast begränsar konsumenter som faktiskt köpt spelet och inte piraterna. Dessutom är piratkopieringen störst på PC-spel och där har hela branschen ett ansvar att designa spel för PC spelare och inte spendera pengar på konverterade konsolversioner, eftersom konsumenterna är så pass olika.
Sverige beskrivs som ett framgångsland inom datorspel. Varför är vi bra på detta? Därför att vi har en teknisk kompetens som är överlägsen de flesta länder i världen samt att vi inte är rädda att ta ut svängarna rent designmässigt. Vi vill erbjuda något nytt och unikt, under tiden resten av världen fokuserar på uppföljare och spel som inte sticker ut i lika stor utsträckning, utan att för den skull inte vara dåliga på något vis.
Det andas framtid igen. Efter några år då vi blev tvungna att stanna upp efter nollnolltalets finanskriser, klimathot och terrorattacker, känns det som att framtidsdiskussionerna känns lättare och mer hoppingivande. 2011 kommer att bli ett år som kommer att gå till historien – men snarare som ett avstamp framåt än inledning på en tid av oro. Revolterna som började i Nordafrika speglar inget annat än en tro på framtiden.
Men vad händer i framtiden? Ingen vet, men nästnästa vecka, 11 maj, ordnar jag och Sven Nilsson – min medredaktör för boken ”Framtiden är nu. Kultursverige 2040 – en seminariedag i Stockholm som ägnas åt en systematisk utforskning av olika möjligheter. Läs mer här.
Vi tror att samtalet är viktigt just nu, för även inom kulturen tycker jag mig se mycket framtidsarbete. Många i landet är eller har varit tvungna att formulera sina kulturplaner – men jag ser också fler ”visionsdokument” än tidigare. Inom kulturpolitiken har socialdemokraternas nya partiledare Håkan Juholt blåst liv i kulturdebatten, med både sitt linjetal och sin DN Debatt-artikel på skärtorsdagen.
Det kan bli ett intressant val för kulturpolitiken om han kommer fortsätta lyfta upp kulturpolitiken som ett prioriterat område. Den uppmärksamheten har vi inte varit bortskämda med.
Inom kulturella och kreativa näringar har många satsningar rullat på i ett antal år nu och jag kan spåra ett behov av utvärderingar och självrannsakan. Är vi inne på rätt spår? Behöver vi omformulera oss? Som en början på den här diskussionen presenterar Generator sitt arbete med en tankesmedja, ”Visisionsboxen”, i nästa vecka. Jag och Emma Stenström är med och fortsätter diskussionen 26 maj under ett fördjupningsseminarium i Stockholm. Läs mer här.
Samverkans- eller koffertmodellen innebär att regionerna får en klumpsumma från staten som de sedan själva ska fördela till regionens kulturliv. 2010 var de fem försöksregionerna Skåne, Halland, Gotland, Västra Götalandsregionen och Norrbotten först ut med att ta fram regionala kulturplaner.
Andra återkommande ämnen under året har varit festivaler, sponsring, e-böcker och kulturpolitikens plats under valåret. Ladda ned hela årskrönikan [.pdf] och anmäl dig gärna till analysbrevet (om du inte redan gjort det). Det är gratis och du anmäler dig enklast här eller genom att skicka ett mejl till info[at]kulturekonomi.se.
Tänk att “kulturföretagande” skulle anses som ett ord som kan locka tidningsköpare.
När jag och Emma började med den här bloggen — för tre år sedan — betraktades fortfarande kulturekonomi som om inte en oxymoron så en konstruktion. Idag kikar allt fler på kulturföretagande, till och med Privata Affärer-grundaren Anders Anderssons nya tidning “Driva Eget“. Bilderna ovan är därifrån. På förstasidan över puffen “6 sidor om kulturföretagande” säger författaren Denise Rudberg “Lär dig sälja dig själv”. Inne i tidningen diskuteras hur det är möjligt att både vara konstnär och företagare. Musikerna Pal Johnsson och Krister Dahlström ger några råd (“säljskola”).
Och det stannar förstås inte här. Myndigheterna är igång utifrån handelsprogrammet för kulturella och kreativa näringar. I höst rullas regionala möten upp och själv förbereder jag just nu för utbildningsdagar för de offentligas tjänare vad gäller utlåning och företagsrådgivning, bland annat ALMI. Vi återkommer kring detta.
de offentligas tjänare vad gäller utlåning och företagsrådgivning
KREATIVT KAPITAL – OM LEDNING OCH ORGANISATION I KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR
Boken tar upp frågor som om man kan bli kreativ på beställning? Kan kreativitet effektiviseras – så att det skapas fler nya idéer, produkter och tjänster på mindre tid och med mindre resurser?
Klokt och roligt. Det är ledorden för Volante Academy. Genom utbildningar och seminarier vill vi skapa en samlingsplats för viktiga frågor som rör samhällsutvecklingen. Läs mer på volante.se
Modebranschen i Sverige
Modebranschen i Sverige. Rapporten kartlägger Modebranschens omfattning. Släppt i januari 2013.
Kulturekonomi har fått 
Vill du börja prenumerera på 
